Kollektivt på vatten

Kapacitetsbristen i Stockholms kollektivtrafik kostar samhället över sex miljarder kronor per år, och att utnyttja vattenvä­garna skulle kunna avlasta den landbaserade trafiken, utan att öka miljöbelastningen, enligt studien från KTH.

Men det finns vissa förutsätt­ningar som behöver infrias för att det ska fungera. Bland annat behöver de olika infrastruktu­rerna integreras på ett bättre sätt än i dag, eftersom båtarnas landningsplatser ofta ligger åtskilja en bit från bussar och tunnelbana.

Vintertrafik
Vintertrafiken behöver hante­ras på ett bra sätt. Karl Garme, forskare vid Institutionen för farkost och flygteknik på KTH, tror att båtarna kan vara av lättviktsmaterial vilket också sparar bränsle på somrarna.

– Det kan diskuteras om båten själv behöver kunna bryta is, eller om det räcker med att den kan färdas runt i kalla vatten. Idag är det stort fokus på att båten måste klara sig själv i alla lägen, säger han i ett pressmed­delande.

Snabbare på- och avstigning kan ordnas om det sker på båtens långsida istället för i för eller ak­ter. Och en annan viktig aspekt är att båtarna kan göras i olika storlekar, precis som bussarna, och att de är modulära och lätt kan byggas ut.

Planera för vattenvägar
Viktigt är dock att vattenvägarna finns med i planeringen redan nu när övriga kollektivtrafiken byggs ut. En vattenburen kollektivtrafik kan även underlätta för cykel­pendling eftersom det är lättare att lasta cykeln på en båt än på en buss.

– Båtar ska dock tillföra något, inte konkurrera ut andra delar av kollektivtrafiken, säger Karl Garme.

Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet.