MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 20 juni 2025

fredag 20 juni 2025


Europas största skogsägare avverkar i nyckelbiotoper

Den biologiska mångfalden

publicerad 25 juni 2024
– av Sofie Persson
SCA anklagas för att förstöra den biologiska mångfalden.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

64 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Svenska SCA har de senaste åren avverkat skog i nyckelbiotoper och kontinutetsskogar, visar en granskning från Bonniertidningen DN. Med marknadens högsta hållbarhetscertifiering, FSC, som bolaget har, får man inte avverka i nyckelbiotoper. Samtidigt satsar SCA miljarder på att utöka sina pappersfabriker, men pappersindustrin larmar om att det är brist på råvaror från skogen.

Kontinutetsskogar är skog som aldrig varit kalavverkad med dagens skogsmaskiner, de har ofta högre naturvärden med bland annat fler rödlistade arter. Det är dock tillåtet enligt Skogsstyrelsen att avverka skog även där, men EU har nyligen bestämt att sådan avverkning ska kartläggas i syfte att kunna skyddas bättre. I DN:s granskning framkommer det att Europas största skogsägare, SCA, valt att avverka i ”sannolika kontinuitetsskogar” i Västernorrland, Västerbotten och Jämtlands län, enligt Naturvårdsverkets kartskikt. Totalt ska man ha avverkat omkring 27 000 hektar av den typen av skog.

Vidare har man också avverkningsanmält över 300 hektar nyckelbiotoper sedan 2020, det är områden som anses särskilt viktig för att bevara växter och djur. Dessa områden får inte avverkas om man har marknadens högsta hållbarhetscertifiering, FSC, som SCA har. Enligt FSC:s regler får man endast utföra skötsel i sådana områden i syfte att bevara eller öka naturvärdena. Ett antal av platserna som SCA anmält för avverkning är också så kallad ”urskog”, som det endast finns tre procent kvar av i hela Europa.

”Skam att ett stort skogsbolag håller på med detta”

Sverige är är världens fjärde största exportör av papper och pappersmassa. Pappersindustrin har ökat de senaste åren i takt med att plast byts ut mot papper, och i och med sanktionerna mot Ryssland på grund av kriget i Ukraina har man även stoppat importen av timmer därifrån till EU. Detta gör att hela pappersindustrin larmar om brist på skogsråvaror och att konkurrensen av det fortsätter att öka.

Samtidigt har SCA expanderat sina pappersfabriker för miljarder kronor, där man bland annat invigde världens största pappersmaskin förra året.

SCA:s skogsskötselchef Ola Kårén skriver i ett mejl till DN att bolaget inte kommer att avverka ”de flesta nyckelbiotoperna som är anmälda för avverkning”, samt att den stora delen av de platser man kommer avverka på är i syfte att bevara den biologiska mångfalden. Biologen Johan Nitare, som var tjänstemannen vid Skogsstyrelsen som utvecklade systemet för nyckelbiotoper, håller dock inte med företaget.

Det är tvärtom irreversibel exploatering av biologisk mångfald. Det är en skam att ett stort skogsbolag håller på med detta, säger biologen när han ser satellitbilder på en nyckelbiotop i Timrå som SCA avverkat i.

Även professor Alexandre Antonelli, forskningschef vid brittiska Royal Botanic Gardens anser att avverkningen gör stor skada.

Förlusten av biologisk mångfald handlar inte bara om det sista djuret eller växten av en viss art på jorden, utan till stor del om den lokala påverkan som sker i dagens ohållbara markanvändning, säger han.

Ola Kårén uppger efter kritiken att man kommer se över den avverkning som sker i nyckelbiotopen i Timrå.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Dyrare att döda fridlysta djur i Finland

Den biologiska mångfalden

publicerad 30 maj 2025
– av Redaktionen
Böterna ligger på 17 656 euro om man dödar en fjällräv i Finland.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

64 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Miljöministeriet i Finland har kraftigt höjt böterna för att döda fridlysta djur. Exempelvis blir det nu tre gånger så dyrt som tidigare att ta livet av en flodpärlmussla.

Nyligen beslutade man att uppdatera listan på fridlysta djur och lämplig påföljd om man dödar något sådant. I Finland uppdaterade man senast listan under 2002, där totalt 286 djurarter inkluderades.

I den nya uppdaterade listan finns nu 320 djurarter samt även 158 växtarter som är fridlysta och därmed olagliga att döda eller skada. Bland andra har huggormen lags till.

Vidare har man ökat de böter som ges om man dödar en fridlyst art. Exempelvis ökar böter för att döda en fjällräv från 7 400 euro till 17 656 euro. För arten svarttärna ökar boten från 185 euro till 9 865 euro. Flodpärlmusslan ökar i sin tur från 589 euro till 1 496 euro.

Vissa arter på listan har istället fått en mindre bötessumma, som exempelvis havsörn, som gått från 7 400 euro till endast 407 euro.

Värdet på en art bedöms utifrån ett antal kriterier, som hur stor populationen är, hur hotad arten är och hur snabbt den förökar sig.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Privatpersoner får betalt för att rädda naturen från invasiva arter

Den biologiska mångfalden

publicerad 28 maj 2025
– av Redaktionen
Blomsterlupiner är vackra - men mycket invasiva.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

64 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Genom ett mobilspel kan privatpersoner ”spela” genom att ge sig ut i naturen, rensa bort invasiva växter och dessutom få betalt för sina insatser. I år testar sju kommuner mobilspelet.

Mobilspelet Crowdsorsa har använts i Finland i tre år i rad, där man förra året tog bort invasiva växter från 7000 observationer. Det finns även i Kanada.

I år prövar Hagfors, Örebro, Sunne, Karlsborg, Lilla Edet, Tanum och Falun att använda sig av spelet. Det går ut på att privatpersoner hittar invasiva växter, antingen via kartan i appen eller själv, rensar bort dem och får betalt. Som bevis ska man filma före och efter rensning.

Årets budget i Sverige ligger totalt på 126 000 kronor som privatpersoner kan ”spela” om. Som mest kan man tjäna 200 kronor per timme, där kommunen ansvarar för att betala ut belöningen.

”Kul sätt att jobba”

Förra året användes det även framgångsrikt i Hagfors och Örebro. I Hagfors spelade totalt 17 olika lag.

Spelarna skötte sig bra! Vi tycker att det är ett kul sätt att jobba med invasiva främmande arter och ett bra sätt att nå ut till allmänheten och framför allt ungdomar med kunskap om invasiva arter, säger kommunekologen Katarina Karlsson i Hagfors kommun till Natursidan.

Invasiva arter sprider sig ofta snabbt och kan tränga undan de ursprungliga arterna, vilket i sin tur kan skada ekosystemet. Spelet startar redan i juni, där man bland annat kommer att rensa bort lupin, jättebalsamin och kanadensiskt gullris.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trana sätter nytt rekord

Den biologiska mångfalden

publicerad 13 maj 2025
– av Redaktionen
Lady B ringmärktes redan 1997.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

64 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Med nära 28 år på nacken har Lady B satt nytt åldersrekord för tranor i Sverige.

Det var den 30 juni 1997 som tranan ringmärktes i Håcksvik i Svenljunga kommun, som ligger i sydöstra Västergötland. Då var hon endast sju till åtta veckor gammal. Tranan, som fick namnet Lady B, har sedan ringmärkningen övervintrat i bland annat Tyskland och Spanien men kommer tillbaka varje år och häckar i Sverige, inte långt ifrån där hon blev ringmärkt.

I Tranemo i Västergötland, knappt en mil från där hon ringmärktes som unge, häckar Lady B varje år sedan 2002. Totalt har hon fått tio ungar genom åren, varav sex som också blivit ringmärkta.

I år sågs hon första gången den 21 mars i sitt revir med sin partner, skriver Birdlife Sverige. Det är totalt 27 år sedan och 270 dagar efter ringmärkningen på 90-talet. Det gör att Lady B sätter åldersrekord för tranor i Sverige.

Även i år ser det ut att bli ungar för Lady B, då ruvningen påbörjats under början av maj.

Fakta: Trana (Grus grus)

Tranan är en stor flyttfågel med grå fjäderdräkt, svartvit hals och röd hjässa. Den häckar i våtmarker i Sverige och lever av växter, insekter och smådjur. På våren återvänder tranorna i stora flockar från södra Europa, och Hornborgasjön i Västergötland är en välkänd plats för att se deras spektakulära dans.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Game of Thrones-varg återskapad

Den biologiska mångfalden

publicerad 9 april 2025
– av Redaktionen
Idag lever de tre valparna på hemlig ort, omgärdade av stängsel och övervakade av säkerhetspersonal, drönare och kameror.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

64 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Tre valpar av jättevarg, även kallad skräckvarg, har nu återskapats av forskare i Texas. Det är det första framgångsrika fallet i världen av så kallad ”de-extinction” – återupplivandet av ett tidigare utdött djur.

Vargarten Aenocyon  dog ut för ungefär 12 500 år sedan och levde i Nordamerika. Den var större än dess nu levande släkting vargen och kunde bli omkring 1,5 meter i höjd samt väga mellan 50 till 80 kilo. Den hade också tjockare päls och bredare käke än vår nutida varg.

Forskare vid biotech-företaget Colossal Bioscience har hämtat dna från fossiler av den utdöda jättevargen för att sedan sedan undersökas för att fastställa genetiska egenskaper som färg, päls och storlek. Sedan har informationen använts för att modifiera celler hos den nutida släktingen gråvarg. Totalt har man gjort 20 genmodifieringar i 14 olika gener. Friska utvecklade embryon överfördes sedan till tamhundar, som var stora blandrashundar, som sedan fungerade som surrogatmammor.

Vårt team tog DNA från en 13.000 år gammal tand och en 72.000 år gammal skalle och skapade friska vargvalpar, Ben Lamm, Colossals medgrundare och VD, enligt CNN.

Den första oktober 2024 föddes två hanvalpar och i januari i år föddes även en tik.

Game of Thrones författare investerar

Jättevargen, känd som ”dire wolf” på engelska, har gjort starka avtryck i populärkulturen – inte minst i böcker, filmer och tv-serier. Mest känd är den från fantasyserien Game of Thrones, där familjen Stark har en skräckvarg som sitt husdjur och vapensymbol.

Faktiskt är det så att författaren bakom bokserien, George R R Martin, är med som investerare till bolaget och de genmodifierade vargarna. Han är också ”kulturell rådgivare” åt företaget, som även skickat ut en pressrelease kring artens kulturella inflytande. Böckerna gjordes även till en populär tv-serie av HBO.

Hanarna har fått namnen Romulus och Remus, samtidigt som tikvalpen fått namnet Khaleesi, vilket är en titel som karaktären Daenerys har i bokserien – som visserligen inte ingår i Stark-familjen, utan i Targaryen som har en drake på sitt sigill.

Inte en ”skräckvarg”

Även om forskarna bakom de genmodifierade valparna menar att det handlar om ”de-extinction”, påpekar andra forskare att det inte riktigt är så det ligger till. Likheterna är främst i utseendet, inte i själva dna:t.

Det här är en gråvarg med modifierad arvsmassa, inte en ”skräckvarg”, säger arvsmasseforskare Emily Roycroft till ABC. De genetiska ändringarna kan ha gett dessa vargar en ljusare päls för att påminna om en skräck – men vad som gör en art är mer än bara ytan.

Biotech-företaget betonar att målet inte är att återskapa arter med exakt genetisk identitet, utan att skapa så kallade ”funktionella kopior”. Tekniken bakom jättevargen hoppas man även kunna använda för att hjälpa utrotningshotade djur.

Vårt mål med de-extinction är alltid att skapa funktionella kopior av dessa utrotade arter. Vi fokuserade på att funktionella kopior som vi visste skulle leda till en av dessa nyckelegenskaper, säger Beth Shapiro, Colossals vetenskapliga chef.

Hemlig ort

Idag lever de tre valparna på hemlig ort i ett 2 000 hektar stort område med ett tre meter högt stängsel och övervakas ständigt av säkerhetspersonal, drönare och även kameror. Valparna är vana vid människor, men inte tama, och befinner sig fortfarande i en ungdomsfas.

Vi ser fortfarande en hel del ungdomsbeteenden. Vi har inte sett dem uttrycka alla sina beteenden fullt ut, säger Matt James, Colossals djurchef. De är en fantastisk möjlighet för oss att lära oss massor om utrotning, om kloning, om genetisk redigering och alla effekter efter det.

Colossol arbetar också mot att återuppliva mammuten, dronten och den tasmanska tigern.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.