Svenska kvinnor som drabbas av svåra komplikationer under sin första graviditet är mindre benägna att skaffa fler barn i framtiden, enligt en studie från Karolinska Institutet.
I studien, som publicerats i Jama, har forskare undersökt samband mellan svår sjuklighet hos förstföderskor och sannolikheten att de skaffar fler barn. Studien omfattade över en miljon kvinnor i Sverige som fick sitt första barn mellan 1999 och 2021.
Enligt studien drabbades 3,5 procent av kvinnorna av allvarliga komplikationer under sin graviditet. Av dessa var 12 procent mindre benägna att få fler barn till följd av komplikationerna.
– Vi såg att sannolikheten att skaffa fler barn var betydligt lägre bland kvinnor som drabbats av svår sjukdom under sin första graviditet, förlossning eller första tiden efter förlossningen. Dessa händelser kan ofta påverka kvinnorna under lång tid framöver, både fysiskt och psykiskt, säger Neda Razaz, docent vid vid Karolinska institutet och en av forskarna bakom studien i ett pressmeddelande.
Föds färre barn
Kvinnor som drabbades av hjärtproblem, livmoderbristning eller allvarlig försämring i sitt psykiska tillstånd var minst benägna att få fler barn. Jämfört med kvinnor utan komplikationer valde dessa kvinnor att skaffa barn i hälften så stor utsträckning
Bland kvinnor som behövt respiratorvård eller drabbats av hjärnblödning i samband med sin första graviditet var 40 procent mindre benägna att skaffa fler barn. Även komplikationer som akut njursvikt, svår havandeskapsförgiftning och blodpropp kopplades till en minskad sannolikhet för ytterligare graviditeter.
Antalet födda barn i Sverige har minskat samtidigt som infertiliteten ökat under de senaste åren och forskarna betonar vikten av bättre övervakning och uppföljning inom mödravården.
– Den kliniska uppföljningen av dessa kvinnor är mycket viktig och de behöver individanpassad rådgivning om eventuella framtida graviditeter, säger Eleni Tsamantioti, doktorand vid institutionen för medicin vid Karolinska Institutet. och en av forskarna bakom studien.