Annons:

Intervju med cancerdrabbad polis om Rakel-systemet

Roger i Trelleborg är en av många poliser som drabbats av allvarliga hälsoproblem, som efter vad de bedömer orsakats av mobilstrålning ifrån det nya Rakel-systemet, som används i arbetet. 15-20 procent av alla poliser i yttre tjänst, där Rakel-systemet används, här har allvarliga sömnstörningar, berättar Roger som själv fick en hjärntumör en tid efter att systemet infördes. Hör NyD:s unika radiointervju.

Uppdaterad april 11, 2023, Publicerad april 16, 2013 – av Markus Andersson
Roger arbetade som befäl i yttre tjänst, men fick sluta när Rakel-systemet infördes
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 49 100,00 SEK 65% Mål: 75 000,00 SEK

Lyssna på den 22 minuter långa intervjun:

Radioinslaget kan också laddas ned här.

Roger Carlström har arbetat som polis i över 20 år. Han har arbetat i stressiga miljöer, i dåligt väder och under tuffa arbetstider. Men i direkt samband med att Polisen bytte sitt radiokommunikationssystem till det nya digitala Rakel-systemet fick han hudutslag, sömnstörningar och en tid därefter en hjärntumör. Han fick lämna sitt uppdrag som befäl i yttre tjänst och så snart han kom bort ifrån den mobila utrustningen till inre tjänst försvann hudrodnaden och sömnproblemen.

Roger själv är övertygad om att strålningen ifrån radiosystemets utrustning, som är likvärdig den ifrån mobiltelefoner men med betydligt högre effekt, är hälsoskadlig. Han fick stöd ifrån Polisförbundet och sina närmsta chefer. Roger vittnar om ett växande problem inom alla blåljusmyndigheter som använder det högstrålande radiosystemet. Mellan 15-20 procent av alla poliser i yttre tjänst i Rogers distrikt har allvarliga sömnstörningar och läkarna skriver ut sömnmedel åt dem som åtgärd.

Annons:

Polisförbundet satte press på Rikspolisstyrelsen. Det ledde till att Arbetsmiljöverket skulle utföra mätningar på systemet, men av okänd anledning blev mätningarna inställda. Polisförbundet gav sig inte utan tog hjälp av forskare ifrån Kungliga Tekniska Högskolan med mätningarna som visade att Rakel-systemet flerfaldigt överskred de rekommenderade gränsvärden som Strålsäkerhetsmyndigheten fastslagit.

Roger blev opererad för hjärntumören han tror orsakades av strålningen ifrån radioutrustningen
Roger blev opererad för hjärntumören han tror orsakades av strålningen ifrån radioutrustningen

Men Arbetsmiljöverkets gränsvärden för vad som man på en arbetsplats skall få lov att utstå ligger på en nivå som är fem gånger så hög som Strålsäkerhetsmyndighetens maxvärden.

– När man arbetar skall man tåla fem gånger så kraftig strålning som när man går ifrån arbetet. Det finns ingen logik i det, säger Roger.

Radion bärs bredvid huvudet varje arbetsdag
Radion bärs bredvid huvudet varje arbetsdag

I Sverige handlar det om runt 50 000 människor som använder Rakel-systemet i sitt dagliga arbete. Det handlar om allt ifrån polis, tull, militär, kustbevakning och kriminalvård till kommuner.

På frågan om varför han tror att inget görs svarar han att ekonomin spelar en stor roll.

– Det står miljardbelopp på spel. Systemet är fortfarande inte helt färdigutbyggt och man har redan spenderat ofantliga summor. Skulle riskerna bli kända handlar det om betydande inkomstbortfall för både staten och privata bolag. Tittar man dessutom på många studier som tyder på att det skulle vara ofarligt med mobilstrålningen så är de ofta helt eller delvis finansierade av telekomindustrin själv.

Roger drar paralleller till asbets-debatten på 70-talet, där det dröjde lång tid innan man såg och erkände de långsiktiga hälsoskadorna, för att först 1982 införa ett totalförbud.

– Det här är allvarligt. Våra myndigheter leker med medborgarnas liv när de låter ekonomiska intressen gå före.

Roger tror bara att vi sett början av ett snabbt växande problem.

– Mitt fall är bara toppen på ett isberg. Jag tror att vi kommer att se en epidemi av strålningsskador i framtiden. Titta bara på hur många barn som använder surfplattor.

Roger vill tipsa kollegor som går in i en graviditet att begära inre tjänstgöring.

– Det finns dokumentation på att inträngningsdjupet ifrån mobilutrustningen är så stort att det når rakt in till fostret.

Roger uppmärksammar oss på en rapport från 2005 av Igor Belyaev från Stockholms Universitet. På sidan 8 visas studier på genetiska effekter av signaler från mobilkommunikation uppdelade efter finansiering av telekomindustrin eller på annat sätt. På sidan 32 visas bilder på brott i DNA-strängar 30 minuter efter 3G-bestrålning.

 

Nya Dagbladet har intervjuat några andra poliser om deras erfarenheter kring Rakel-systemet och vad de hört om fallet med sin kollega Carlström.

Andreas Eriksson, yttre befäl i Halland:
"Kollegan R. Carlström känner jag inte till eller att han drabbats av något så elakt som en hjärntumör. Det är ju bedrövligt oavsett vem det drabbar. Världen är inte rättvis... att hans sjukdom skulle vara relaterad till användandet av Rakel visste jag inte heller. Tills dess att jag ser en utförlig analys som utesluter alla andra tänkbara förklaringar, väljer jag att ställa mig tveksam till att Rakel skulle vara den enda tänkbara möjligheten till att kollegan drabbats av denna sjukdom. Utredningen får visa om Carlström har rätt eller inte.
 
Personligen har jag aldrig upplevt några fysiska eller psykiska symtom som jag kopplat till användandet av Rakel-systemet. Att man som polisman i yttre tjänst får problem med sömnen, upplever trötthet, ryggbesvär, magbesvär, osv, tillhör delvis yrket (läs, oregelbundet 3-skiftes jobb och vårat tidsavtal, som bara kan betraktas som ett dåligt skämt) och är inte nödvändigtvis kopplat till strålning från radiosystemet. Har väldigt svårt att se kopplingen till Rakel, med den information jag fått mig till livs om radiosystemet.
 
Jag använder Rakel utifrån de förutsättningar min arbetsgivare instruerar mig att göra. Jag har tagit del av L.O Strömberg från Kungliga Tekniska Högskolans kommentarer (utskickat av Polisförbundet) kring Rakel och strålvärden. Känner mig trygg i att den information som finns kring radiosystemet Rakel är omfattande, väl dokumenterat från oberoende källor och att både facket och arbetsgivaren tar frågan på allvar. Personligen känner jag ingen oro för att Rakel kommer göra mig sjuk. Vi hanterar dagligen mycket farliga situationer och tar svåra beslut med väldigt lite information i botten. Där väger jag inte in huruvida jag ska trycka på sändknappen på min radiostation eller inte. Myndigheten har varit väldigt öppen med strålvärden på Rakel och skillnaden mellan det nuvarande och det gamla 70-systemet ända sedan införandet. Jag utgår ifrån att min arbetsgivare är uppriktig och ärlig."

Angelica Jonsson, polis i yttre tjänst i Halland
"Väldigt tråkigt att höra att en kollega har fått en hjärntumör. Cancer är en fruktansvärd sjukdom. Att kollegan fått en hjärntumör för att vi använder Rakel i vårt dagliga arbete är inget jag kan säga något om, det får utredningen visa. Man undrar om det är fler som drabbats av hjärntumörer som jobbar med Rakel. Jag själv har inga symtom. Att poliser har sömnsvårigheter, ryggbesvär mm beror nog till en stor del av arbetstider och den belastning man bär runt på varje pass. Jag är inte orolig för att använda mig av Rakel som radiosystem."

 

Per Nordin
per.nordin@nyadagbladet.se

Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

RAKEL (akronym för RadioKommunikation för Effektiv Ledning) är ett mobilsystem för säkerhetsorganisationerna och räddningstjänsten i Sverige, främst polis, räddningstjänst, ambulansverksamhet och kommunal/statlig krisberedskap.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB ansvarar för driften av RAKEL. som togs i drift mellan 2006 och 2010.

Källa: Wikipedia

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

När vardagen behöver en strandkant

Publicerad Igår 08:07 – av Redaktionen
Kvinna sedd bakifrån sitter på sanden framför en brytande havsvåg.
En kort promenad vid vatten kan ge bättre självrapporterat välbefinnande, men det är inte samma sak som behandling av psykisk ohälsa. Genrebild.

En bänk vid ån, en runda längs stranden eller några minuter med utsikt över sjön på väg hem. Korta pauser vid vattnet kan ge välbefinnandet ett lyft, och ingen behöver prestera något för att prova.

Blå miljöer kallas de platser där vattnet tar stor plats: hav, sjöar, åar och floder. Intresset för dem som en plats för återhämtning har vuxit, både i forskningen och bland organisationer som använder vattnet i sin verksamhet.

Många söker sig dit när de behöver rensa tankarna. Ytan står sällan helt still, ljudet av vågor eller strömmande vatten fyller ut tystnaden och blicken kan vandra långt utan att fastna på något som kräver svar. Man behöver inte gå fort eller långt, och det går lika bra att bara sitta en stund.

Strandrundan slog stadsrundan

Frågan är om det är vattnet som gör skillnad, eller om vilken promenad som helst hade gett samma lyft. Spanska forskare prövade just det när de lät 59 friska kontorsanställda gå 20 minuter längs stranden, 20 minuter bland gatorna intill eller vila lika länge i ett rum.

Direkt efter strandpromenaderna rapporterade deltagarna bättre välbefinnande och humör än efter både stadsrundan och vilan. Blodtryck och hjärtrytm visade däremot ingen fördel för havet, och studien säger inget om någon behandlingsdos eller effekt på lång sikt.

Segling och surfing som komplement

Vattnet används också i mer organiserad form, där segling och surfing blir en del av ett återhämtningsprogram. Ett exempel är Waves of Recovery, som grundades 2022 och verkar i Kalifornien i samarbete med behandlingsverksamheter.

Organisationen beskriver program som kombinerar surfing med professionellt samtalsstöd och kamratstöd för människor som återhämtar sig från beroende eller psykisk ohälsa.

Hur mycket vattnet i sig betyder är svårare att säga. I en randomiserad amerikansk studie fick 96 aktiva militärer med diagnostiserad depression gå antingen ett sex veckor långt surfprogram eller ett lika långt vandringsprogram. Symptomen minskade i båda grupperna, och de flesta gick samtidigt i vanlig behandling.

Studien jämförde alltså två aktivitetsprogram, inte surfing mot ingen insats alls. Varje program rymde dessutom mycket mer än själva miljön, och studien var inte upplagd för att visa hur stor del av förbättringen som berodde på just vattnet.

Forskningen om vattenbaserade insatser är fortfarande begränsad, och det behövs bättre studier för att skilja miljön från aktiviteten och stödet runt omkring.

Varför vattnet har hamnat efter har geografen Catherine Kelly en förklaring till. Hon ger råd kring statliga initiativ om blå miljöer i Storbritannien och tar social förskrivning som exempel, alltså när människor får aktiviteter som naturvistelser på ordination i stället för, eller vid sidan av, mer traditionell behandling.

— Forskningen börjar först nu få finansiering, eftersom alla var fokuserade på grönområden i åratal. Om du är beslutsfattare och försöker finansiera social förskrivning, till exempel, är det mycket säkrare att skicka människor till en terapeutisk insats i en skog, en trädgård, en park eller en nationalpark än att skicka ut dem i vattnet, säger Catherine Kelly till The Guardian.

Du behöver inte bada

Den som vill prova behöver alltså varken våtdräkt eller doppa en tå. Anna María Pálsdóttir, universitetslektor vid SLU som forskar om hälsofrämjande utomhusmiljöer, har ett enkelt råd.

— Hitta en plats där du kan titta ut över vattnet, oavsett om det är en sjö eller strand. Där du känner dig trygg, där du kan slappna av och sitta bekvämt. Och låt bara tankarna och blicken vandra, säger hon till MåBra.

Det kan vara bryggan i grannskapet, en parkbänk vid ån eller en runda längs stranden. Gå om det känns bra, sitt om det passar bättre. Ta med en termos kaffe eller ingenting alls, och låt det vara okej om tankarna drar iväg till inköpslistan.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Grönare bostadsmiljö kopplas till friskare hjärna

Publicerad oktober 15, 2026 – av Redaktionen

Äldre stockholmare med mycket grönska runt bostaden drabbades mer sällan av demens. Tydligast var sambandet för växtligheten inom 100 meter från hemmet.

Forskare vid Stockholms universitet och Karolinska institutet har undersökt hur grönskan runt hemmet hänger ihop med demensrisken hos 2 993 äldre på Kungsholmen i Stockholm.

Deltagarna var 60 år eller äldre och utan demens vid starten och följdes i upp till 16 år. Under den tiden fick 477 av dem en demensdiagnos, visar studien i tidskriften Alzheimer's & Dementia.

Grönskan mättes med satellitbilder inom 100, 250 och 500 meter från bostäderna. Forskarna tog hänsyn till ålder, utbildning, socioekonomi, levnadsvanor, luftföroreningar, trafikbuller och närhet till vatten.

Ett standardiserat steg uppåt i grönska inom 100 meter, motsvarande den vanliga spridningen mellan deltagarna, hörde ihop med ungefär 20 procent lägre relativ risk att få demens. Vid större avstånd blev sambandet svagare.

— Det pekar på att den omedelbara miljön precis runt bostaden är viktig i arbetet med att skapa goda förutsättningar för hjärnhälsa och hälsosamt åldrande, säger Cecilia Stenfors, docent i psykologi och forskningsledare vid Stockholms universitet, i ett pressmeddelande.

Hjärnhälsa i stadsplaneringen

Forskarna menar att resultaten ger stöd för att bevara och förbättra grönskan närmast bostäderna. Enligt universitetets pressmeddelande kan träd, bostadsgårdar, parker och vegetation längs gator ge nytta även när större naturområden är svåra att nå.

Studien är en observationsstudie och visar inte att grönskan orsakar den lägre risken. Deltagarna kommer från ett relativt välbärgat område i Stockholm, så resultaten gäller inte nödvändigtvis andra miljöer.

— Hjärnhälsa behöver finnas med när vi planerar och utvecklar våra städer och bostadsmiljöer. Bostadsnära grönska kan vara en gemensam resurs för folkhälsa, klimatanpassning och biologisk mångfald. Det handlar både om att värna befintlig vegetation och om att skapa gröna miljöer som är tillgängliga och användbara för människor med olika förutsättningar, säger Stenfors.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Sardisk by kan vara en ny blå zon

Publicerad oktober 14, 2026 – av Markus Andersson
Panoramavy över Bolotanas täta bebyggelse med röda tak, omgiven av sluttningar och öppet landskap på Sardinien.
Bolotana på Sardinien är kandidat till en ny blå zon. Forskarna vill följa ortens ovanligt höga överlevnad bland äldre kvinnor under längre tid. Arkivbild.

Kvinnorna i bergsbyn Bolotana på Sardinien beräknas ha en ovanligt stor chans att nå hundra år. Forskare lyfter nu byn som kandidat till en ny blå zon.

Så kallade blå zoner är områden där människor lever märkbart längre än omgivningen, som Okinawa i Japan, Nicoya i Costa Rica och Barbagia på Sardinien. Kost, vardagsmotion och starka sociala band brukar lyftas fram som möjliga förklaringar.

Nu pekar en studie i tidskriften Frontiers in Aging ut Bolotana, en bergskommun med drygt 2 200 invånare omkring elva mil från den ursprungliga sardiska zonen. Bakom studien står en internationell forskargrupp där University of Illinois Chicago är ett av lärosätena. Utifrån dödligheten i byn under studieperioden beräknar forskarna att sannolikheten för en 70-årig kvinna att nå hundra år är 13,8 procent. För Italien är den beräknade sannolikheten cirka 3,5 procent.

Hundraåringarnas åldrar har kontrollerats mot civilregister och församlingsböcker. Separat från beräkningen dokumenterade forskarna 38 personer som blev minst hundra år av de 3 060 som föddes i byn 1900–1925.

Kvinnorna sticker ut

Med samma dödlighet beräknas en 70-årig kvinna i Bolotana ha nästan 21 år kvar att leva i genomsnitt. För Italien är motsvarande beräknade siffra cirka 18 år. I forskarnas internationella jämförelse hamnar byns kvinnor på andra plats efter Hongkong.

Sardinien har redan ett annat kartlagt område med exceptionell livslängd, den ursprungliga sardiska zonen, där ovanligt många män nådde mycket hög ålder. I Bolotana är det i stället kvinnorna som sticker ut. Medförfattaren S. Jay Olshansky, professor emeritus vid universitetet, lyfter just den skillnaden.

— Kvinnor lever nästan alltid längre än män överallt i världen, men på Sardinien var det inte så. Det är en av sakerna som gjort det så ovanligt, säger han.

Resultatet hänger på perioden

Beräkningen förändras med vilken period som mäts. Med dödligheten under en tidigare femårsperiod beräknas en 70-årig kvinna i Bolotana ha 1,46 procents sannolikhet att nå hundra år. För den ursprungliga sardiska zonen är motsvarande beräknade siffra 8,76 procent.

Författarna beskriver därför Bolotana som kandidat till blå zon. Längre observation krävs innan byn kan räknas som etablerad.

Förklaringen saknas

Varför invånarna lever så länge kan studien inte svara på. Den bygger på registerdata och undersökte varken kost eller livsstil. Olshansky pekar på ledtrådar som är värda att undersöka vidare: branta gator, familjer som bor nära varandra och lokalt producerad mat, bland annat olivolja rik på nyttiga fetter.

— Om vi kan identifiera vad som ligger bakom den långa livslängden och hjälpa människor att ta efter det, kan resten av världen dra nytta av att förstå de värden som de här samhällena lever efter, säger Olshansky.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tidig mobildebut kopplas till ätstörningar

Publicerad oktober 14, 2026 – av Markus Andersson
Närbild av två händer som håller en röd smartphone över en blågrå filt.
Studien följde ungdomar från tolv till fjorton års ålder och fann ett samband mellan egen smartphone och ätstörningssymptom. Genrebild.

Tolvåringar med egen smartphone hade fler symptom på ätstörningar än jämnåriga utan. Sambandet kvarstod vid fjorton års ålder.

Forskare vid University of California i San Francisco (UCSF) undersökte om egen smartphone vid tolv års ålder hänger ihop med ätstörningssymptom senare i tonåren.

Studien, publicerad i tidskriften JAMA Network Open, bygger på uppgifter om 8 957 ungdomar vid 21 forskningscentra i USA, inom forskningsprojektet ABCD (Adolescent Brain Cognitive Development).

Föräldrar eller vårdnadshavare uppgav om barnet hade en egen smartphone och hur gammalt barnet var när den kom. Barnen genomgick en datoriserad psykiatrisk intervju vid 12 års ålder och en gång till vid 14.

Av tolvåringarna hade 69,5 procent en egen smartphone. Forskarna mätte symptom: hetsätning, beteenden för att undvika viktuppgång, oro för att gå upp i vikt och att knyta självvärdet till kroppsvikten. Det handlar inte om diagnostiserade ätstörningar.

Högre risk två år senare

Bland dem som hade egen smartphone vid tolv års ålder var risken för hetsätningssymptom 67 procent högre vid uppföljningen två år senare, och risken för olämpliga viktkompenserande beteenden 50 procent högre. Beteendena kan vara extrem fasta eller kräkningar.

Risken jämförs i båda fallen med ungdomar som inte hade egen smartphone.

Samband, inte bevisad orsak

Studien är en kohortstudie: forskarna följde samma ungdomar över tid. Sådana studier kan visa att två saker hänger ihop, men inte avgöra vad som orsakar vad.

Forskarna fann statistiska samband mellan smartphoneägande och flera ätstörningssymptom, och att tidpunkten för ägandet kan hänga ihop med risken. Mekanismerna bakom sambanden måste studeras mer.

— En smartphone kan lägga en värld av utseendefokuserat innehåll i en ung människas ficka, säger studiens huvudförfattare Jason Nagata till CNN.

Förklaringen är en hypotes: innehållet kan utsätta unga för bilder och budskap som kan främja ohälsosamma ätbeteenden. Något bevisat orsakssamband finns inte.

Författarna menar att resultaten talar för att föräldrar väntar med första telefonen och anpassar innehållet efter barnets mognad. Den amerikanska barnläkarföreningen AAP har ett verktyg, Family Media Plan, som familjer kan använda.

Någon säker ålder för första telefonen går dock inte att utläsa. Författarna efterlyser också tydligare regler för smartphoneägande och sociala medier i tidig tonårsålder.

— Det är viktigt att föräldrar är medvetna om att en smartphone inte bara handlar om själva enheten. Den kan förändra ett barns tillgång till olika typer av innehåll och påverkan i den digitala världen, säger Nagata.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.