Annons:

Därför ska du ha aktivt kol i hemmet

Uppdaterad januari 21, 2026, Publicerad februari 16, 2025 – av Redaktionen
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 28 570,00 SEK 38% Mål: 75 000,00 SEK

Aktivt kol har använts i tusentals år inom olika områden. Idag används det främst vid förgiftning och vattenfiltrering, men har också åtskilliga andra användningsområden.


Artikeln publicerades ursprungligen i Nya Dagbladet den 16 februari 2025.


Aktivt kol är ett material som har behandlats med syre vid mycket höga temperaturer för att skapa en extremt porös struktur. Det framställs av organiska material med hög kolhalt, såsom stenkol, träkol, torv och kokosnötskal.

Denna ”aktiveringsprocess” avlägsnar tidigare absorberade ämnen från kolet och frigör bindningsställen, samtidigt som porstorleken reduceras och fler porer skapas. Detta resulterar i en mycket stor inre yta – ibland motsvarande flera hundra kvadratmeter per gram – vilket gör aktivt kol extremt effektivt som adsorberande medel för molekyler, joner och atomer. Det innebär exempelvis att en tesked aktivt kol har ungefär samma yta som en fotbollsplan.

Annons:

Aktivt kol ska inte förväxlas med grillkol, grillbriketter eller brända matrester. Dessa material saknar den porösa struktur och adsorptionsförmåga som aktivt kol har.

Användning av kol går att spåra till egyptierna, där det främst användes till matlagning och metalltillverkning. Det finns också bevis som stödjer att det senare kan ha använts mot tarmbesvär, för att ta bort dåliga lukter från exempelvis infekterade sår samt att skriva på papyrus. Kol har också använts som tandkräm av ett antal civilisationer sedan Hippokrates (450 f.Kr. till 380 f.Kr.) i det antika Grekland, enligt en studie från 2022.

Förgiftning

Aktivt kol används främst vid förgiftningar och det rekommenderas att ha i sitt hemapotek. Den första rapporterade användningen av aktivt kol som motgift inträffade 1811. Det var den franske kemisten Michel Bertrand som enligt uppgifter ska ha intagit aktivt kol tillsammans med 5 gram arseniktrioxid. 1852 testade även professor Pierre-Fleurus Touéry att ta en stor dos stryknin tillsammans med kol inför sina skeptiska kollegor i den franska medicinakademin utan att bli sjuk.

När man tar aktivt kol adsorberas det inte av tarmen, det når alltså tarmen i oförändrad form. Då vätskor eller gaser passerar genom det aktiva kolet binds de till det genom en process som kallas adsorption, vilket sedan fångas upp och sedan försvinner ut genom avföringen istället för att tas upp av kroppen, enligt Healthline. Det är därför viktigt att ta aktivt kol en kort tid efter förgiftning, så att gifterna inte hinner tas upp av kroppen.

Kol kan binda till sig åtskilliga ämnen som exempelvis svampgifter, växtgifter samt även en hel del läkemedel. Däremot ska man alltid ringa Giftinformationscentralen innan man ger aktivt kol vid förgiftning då det ibland kan vara olämpligt att ge, enligt 1177. Aktivt kol kan dock inte binda alla typer av gifter och läkemedel, särskilt inte sådana som är frätande. Det hjälper heller inte mot alkoholförgiftning.

Aktivt kol listas i Världshälsoorganisationens lista över nödvändiga läkemedel.

Kan slå ut läkemedel

Det finns fler användningsområden med aktivt kol, däremot bör man alltid tala med sin läkare innan användning, särskilt vid förtäring. Eftersom aktivt kol också binder en hel del läkemedel bör man ha det i åtanke. Likadant är det med användning av preventivmedel som exempelvis p-piller då det kan förta effekten.

När man tar aktivt kol kan det framkalla kräkning för vissa på grund av smak och textur, vilket i sin tur kan leda till att man råkar få ner sina kräkningar i lungorna som då kan orsaka tillståndet aspiration.

Vanliga biverkningar kan vara förstoppning och att avföringen blir svart, enligt WebMD. Stora eller upprepade doser av aktivt kol kan också orsaka en blockering i matsmältningskanalen. Vidare kan man behöva dricka mer vatten vid intag.

Kan hjälpa njurfunktionen

Det finns vissa bevis som stödjer att aktivt kol kan hjälpa njurfunktionen genom att filtrera bort gifter och läkemedel, även om det behövs mer forskning inom området. En studie från 2013 visar att råttor med kronisk njursjukdom, som fick ta aktivt kol, minskade tarminflammationer och skador. I en annan studie från 2014 utfodrades råttor med kronisk njursvikt med blandningar som innehöll 20 procent aktivt kol. Forskarna såg att råttorna fick en förbättrad njurfunktion och en minskad grad av inflammation samt skador i njurarna.

Tarmhälsa

Viss forskning visar att aktivt kol tros kunna lösa upp tarmgaser. Två studier inom ämnet har visat att personer som lider av kraftig gasbildning fått förbättrade symptom vid användning av aktivt kol. Trots den begränsade forskningen har en panel vid Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) ansett att det finns tillräckliga bevis för att stödja användningen av aktivt kol för att minska kraftig gasbildning i tarmarna. Idag finns ingen fastställd dosering, men EFSA rekommenderar att man tar minst ett gram 30 minuter före och efter varje måltid.

Eftersom aktivt kol kan fungera vid förgiftningar och överdoser menar vissa forskare att det  därför också skulle kunna användas vid diarré. Diarré orsakas ofta av läkemedel och bakterieinfektioner, därför föreslår forskare i en studie från 2018 att det skulle kunna vara verksamt vid diarré. Däremot betonar forskarna att det behövs mer forskning inom området.

I en studie gjord på råttor under 2019 upptäckte forskare att aktivt kol skulle kunna förebygga högt kolesterol, samt att det även fanns bevis för att det minskade inflammation och skyddade blodkärlen från skador som kan orsakas av en kost rik på kolesterol. I en annan studie från 1989 deltog personer med hyperkolesterolemi, det vill säga väldigt höga nivåer kolesterol i blodet. Deltagarna fick ta aktivt kol under tre veckors tid och sänkte därmed kolesterolhalten med mellan 23 och 41 procent.

Vattenrening

Människor har använt aktivt kol som naturligt vattenfilter i tusentals år. Precis som det verkar i tarmarna och magen kan aktivt kol interagera med och adsorbera en rad olika gifter, läkemedel, virus, bakterier, svampar och kemikalier som finns i vatten. En studie från 2015 visar exempelvis att vattenfiltreringssystem som använde kol tog bort så mycket som 100 procent fluorider i 32 ofiltrerade vattenprover efter sex månader.

Bra för tänder och hud

Idag finns det åtskilliga produkter inom tandvård som innehåller aktivt kol. Vissa menar framförallt att det ska ha en blekande effekt, men samtidigt menar andra att det finns risk för skada på emaljen. En del menar också att aktivt kol generellt ska vara bra för munhälsan genom exempelvis att vara antibakteriell och svampdödande.

I en studiesammanställning från 2017 visades att det i nuläget inte finns tillräckligt med forskning som stödjer dessa påståenden.

Aktivt kol används också mycket inom skönhetsindustrin där det bland annat ska kunna behandla finnar, förbättra torr eller fet hy, reducera rynkor och hjälpa mot porer. Det finns en hel del produkter på marknaden som innehåller aktivt kol, som exempelvis tvål, ansiktsmasker och hudkrämer. Däremot finns det ytterst lite underlag som bevisar dessa påståenden, men det ska vara relativt säkert att använda på huden enligt forskare. Om det uppstår irritation på huden bör man i regel avsluta behandlingen.

Inom traditionell medicin i olika delar av världen används aktivt kol från kokosnötter för att behandla hudinfektioner, enligt Medical News Today. Det ska ha en antibakteriell effekt på huden och därför också vara verksamt vid exempelvis insektsbett.

Liksom egyptierna använde aktivt kol för att ta bort dåliga lukter ska det också fungera utmärkt som deodorant.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Fler cancerdödsfall kopplas till alkohol i USA

Publicerad september 28, 2026 – av Redaktionen
En man sitter med handen mot pannan och håller ett glas med alkohol.
Arkivbild. Hårdast drabbade är män över 55 år, främst av levercancer.

Antalet cancerdödsfall i USA som kan kopplas till alkohol har mer än fördubblats på drygt 30 år. Hårdast drabbas män över 55 år, främst av levercancer.

Enligt en studie som publicerades den 2 september 2026 i The Lancet Regional Health – Americas steg antalet cancerdödsfall som kan kopplas till alkohol från 11 361 år 1990 till 23 126 år 2023. För att uppskatta antalet har de vägt samman uppgifter om alkoholkonsumtion från hälsoundersökningar och försäljningsstatistik med cancerdata från Global Burden of Disease. Det handlar alltså om uppskattningar, inte om dödsfall där alkohol har antecknats som dödsorsak.

Män över 55 år är hårdast drabbade, främst av levercancer. Bland kvinnor i samma ålder är sambandet starkast för bröstcancer. Bland män mellan 20 och 54 år är tarmcancer den vanligaste alkoholrelaterade cancerdöden.

— Det viktigaste att ta med sig är en större medvetenhet om att alkohol kan påverka cancerrisken även bortom levern, säger Chinmay Jani, en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande från University of Miami.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Lingonjuice kan förbättra munhälsan

Publicerad september 23, 2026 – av Emil Fjellstedt

Lingon kan vara nyttiga för både tarmen och munnen, föreslår finska och svenska forskare. Forskning visar att fermenterad lingonjuice fungerar utmärkt som munskölj och att det även kan lindra inflammatorisk tarmsjukdom (IBD).


Artikeln publicerades ursprungligen den 29 september 2024.


Lingon har i studier visat sig innehålla en hel del nyttigheter. Bland annat är de fulla med antioxidanter och innehåller C-vitamin, K-vitamin, folat, mangan samt mycket fibrer. Studier har visat att lingon kan stoppa effekterna av fet mat och därmed motverka fetma. De ska även vara verksamma mot urinvägsinfektioner.

I omkring femton år har den finska forskaren Pirjo Pärnänen, vid universitetet i Helsingfors, studerat effekter på munhälsa vid användning av fermenterad lingonjuice som munskölj. Kliniska prövningar har visat att det kan hjälpa mot både tandköttsblödningar och minska inflammationer i tandköttet, samt även vara verksamt mot plack.

Mot bakgrund av den forskningen har Pärnänen tagit fram en munskölj av fermenterad lingonjuice. I en produktnotis i British Dental Journal beskrivs den som utan tillsatser, med sockerhalten sänkt genom fermentering, och som möjlig att svälja. Notisen är inte en oberoende studie.

Fermentation innebär i korthet att man jäser maten genom exempelvis mjölksyra. Det har länge varit ett naturligt sätt att konservera mat, men vissa menar att maten blir nyttigare och lättare att ta upp av kroppen om den fermenteras på grund av den probiotika som bildas.

Inflammatorisk tarmsjukdom

Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) karaktäriseras av överdriven inflammation i slemhinnan i tarmarna. Den innefattar sjukdomen Ulcerös kolit och även Crohns sjukdom, där båda ger symptom som exempelvis diarré, ont i magen och blod i avföringen. Båda sjukdomarna kan också ge symptom i munnen som munsår eller mukogingivit, som är en slemhinneinflammation i munnen.

IBD betraktas som ett kroniskt tillstånd och det är oklart vilka de bakomliggande orsakerna är.

I en opinionsartikel, som publicerats i Nutrients, har Pärnänen tillsammans med forskare från Helsingfors universitetscentralsjukhus, universitetet i Helsingfors och Karolinska Institutet gått igenom befintlig forskning om de prebiotiska, antiinflammatoriska och antimikrobiella egenskaperna hos fermenterad lingonjuice och om den kan ha betydelse vid inflammatorisk tarmsjukdom, IBD.

I studien undersökte man kopplingen mellan munnens bakterieflora och risken för inflammatorisk tarmsjukdom. Där föreslår forskarna att oral hälsa, som kan gynnas av användning av fermenterad lingonjuice, indirekt skulle kunna gynna tarmhälsan genom att modifiera munhålans mikrobiom. Det vill säga att genom att förbättra munhälsan kan fermenterad lingonjuice potentiellt också bidra till att balansera tarmens mikrobiota och minska inflammation där.

Forskarna betonar samtidigt att ytterligare forskning behövs för att undersöka hur effekterna av lingon eventuellt kan minska inflammation i tarmen och lindra symptom vid IBD.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Varannan svensk ungdom klarar ibland inte dagen utan energidryck

Publicerad september 22, 2026 – av Emil Fjellstedt
Butikshylla med energidryck, bland annat Red Bull, Monster och Rockstar.
Nio av tio ungdomar i den nordiska enkäten köper energidryck i livsmedelsbutik. Svenska ungdomar dricker oftare än grannarna, men väljer i högre grad en vanlig burk.

Nästan tre av tio svenska 15–19-åringar dricker energidryck varje dag, och bland dem som dricker uppger en tredjedel att de gör det för att klara skolan bättre. Det är den högsta konsumtionen i Norden, enligt en nordisk studie som Livsmedelsverket har lett.

28 procent dricker minst en gång om dagen och 75 procent minst en gång i veckan, mot 22 respektive 61 procent i Norden som helhet. Bara sju procent av de svenska ungdomarna svarar att de aldrig dricker energidryck. I Danmark är den andelen 29 procent. Av dem som dricker uppger 33 procent i Sverige att ett skäl är bättre skolresultat, mot 18 procent i både Norge och Danmark.

Varannan ungdom i Sverige uppger att de åtminstone ibland inte klarar en dag utan energidryck. "Studien ger en stark varningssignal om att allt för många ungdomar är beroende av energidrycker för att orka med sin vardag. Det kan få allvarliga konsekvenser för ungas psykiska hälsa och skolgång", skriver Karen Ellemann, Nordiska ministerrådets generalsekreterare, i pressmeddelandet som Livsmedelsverket meddelar under tisdagen.

De dricker oftare, inte mer per gång. Av dem som dricker väljer 80 procent i Sverige en vanlig burk på 250–330 milliliter. Bara nio procent tar en halvlitersburk, mot 37 procent i Norge och 38 procent i Danmark.

Någon lagstadgad åldersgräns finns inte i Sverige. Branschens överenskommelse om att inte sälja till under 15 år lämnar den undersökta gruppen 15–19 år utanför. Livsmedelsverkets råd är att den som är under 16 år inte bör få i sig mer än 70 milligram koffein per dag, en gräns som beroende på koffeinhalt kan nås med en tredjedels burk. I rapporten konstateras att de nordiska reglerna redan skiljer sig, bland annat i högsta tillåtna koffeinhalt. Ungdomspaneler startar i höst, och policyrekommendationer ska presenteras sommaren 2027.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA:s hälsodepartement frågar om strålning skadar under gränsvärdet

Publicerad september 22, 2026 – av Emil Fjellstedt
Robert F. Kennedy jr sitter vid ett bord under en senatsutfrågning, med namnskylten Mr. Kennedy och höger hand lyft.
Robert F. Kennedy jr under senatens utfrågning i januari 2025, innan han tillträdde som hälsominister.

USA:s hälsodepartement har formellt begärt in underlag om elektromagnetiska fält, radiofrekvent strålning och trådlös strålning – och frågar uttryckligen efter belägg för skador som kan uppstå redan under gällande federala gränsvärden. Svaren ska vara inne senast den 21 oktober 2026.

Begäran presenterades under torsdagen, då hälsodepartementet meddelade att forskare, läkare, industri, folkhälsoexperter, arbetstagare och enskilda medborgare uppmanas att skicka in evidens om möjliga hälsoeffekter av trådlös teknik. Materialet ska användas för att bedöma kunskapsläget, jämföra amerikanska och internationella säkerhetsstandarder och ta fram rekommendationer för beslutsfattare, familjer, skolor och kommuner.

Under måndagen publicerades kungörelsen i Federal Register, USA:s officiella kungörelseorgan, som dokument 2026-19252. Där framgår att svar lämnas via regulations.gov under diarienummer HHS-OASH-2026-0397, och att handlingen är undertecknad av USA:s hälsominister Robert F. Kennedy jr.

Frågan om exponering under gränsen

Det som skiljer begäran från tidigare federala ställningstaganden är hur öppet frågan ställs. Departementet vill ha in vetenskapliga belägg för skadliga hälsoeffekter vid strålningsnivåer under dagens federala gränsvärden, men också underlag om vad de gällande gränsvärdena i sig kan innebära och om sammanlagd exponering över tid.

Samtidigt efterfrågas underlag om känsliga grupper: barn, gravida, äldre, personer med inopererade medicintekniska produkter, yrkesgrupper med förhöjd exponering och personer med befintlig sjukdom. En särskild fråga gäller om riskbedömningen bör göras annorlunda för dem. Departementet vill också veta hur verklig exponering ska mätas och övervakas, och vilken teknisk information som bör redovisas för konsumenter, boende, arbetstagare, skolor, vårdgivare och lokala myndigheter.

5G, wifi och smarta elmätare i samma bedömning

Tekniken som ska bedömas är konkret: mobiltelefoner, wifi, smarta elmätare med kommunikationsfunktion, bärbara produkter, trådlösa medicintekniska apparater, 5G, 6G och satellitkommunikation. Kungörelsen tar dessutom upp trådlös infrastruktur och vilka belägg som bör vägas in när det gäller närhet till bostäder, skolor, barnomsorg och arbetsplatser, antenntäthet och utbyggnaden av små basstationer. Hur forskningen bör samordnas mellan läkemedelsmyndigheten FDA, forskningsinstitutet NIH och smittskyddsmyndigheten CDC är en egen fråga.

Enligt kungörelsen har den allmänna oron ökat, särskilt när det gäller barn, skolor och långvarig sammanlagd exponering, och departementet säger sig vilja ha underlag som gör det möjligt att minska onödig exponering där det är motiverat.

Uppdraget kopplas till hälsokampanjen Make America Healthy Again.

— Den trådlösa tekniken är en del av vardagen, och vår forskning måste hänga med. MAHA-strategin gav hälsodepartementet i uppdrag att granska elektromagnetisk strålning och hälsoforskning, och det uppdraget fullföljer vi nu, säger Kennedy i pressmeddelandet.

Samma besked lade han ut på X under måndagskvällen.

NyD rapporterade i januari att hälsodepartementet skulle kartlägga kunskapsluckor kring mobilstrålning, med särskilt fokus på barn och nyare teknik.

Begäran är frivillig och innebär varken ett policybeslut eller en ansökningsomgång, och inskickat material blir offentligt på regulations.gov. Fristen går ut den 21 oktober 2026. Något nytt gränsvärde finns inte.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.