Norska forskare testar en ny behandling som kan ge hopp till människor med svåra autoimmuna sjukdomar. Två patienter har redan fått behandlingen inom forskningsstudier, men forskarna betonar att mycket fortfarande är osäkert.
Autoimmuna sjukdomar uppstår när kroppens eget immunförsvar angriper frisk vävnad. Till gruppen hör bland annat celiaki och flera reumatiska sjukdomar.
I dag finns ingen behandling som gör patienterna helt friska. Behandlingen som nu testas i Norge heter CAR-T och används redan mot cancer. Den går i korthet ut på att ta ut patientens egna immunceller, förändra dem i laboratoriemiljö och sedan föra tillbaka dem i kroppen.
Forskarna vid Universitetet i Oslo, Oslo universitetssjukhus och Diakonhjemmet sjukhus arbetar nu för att utveckla metoden för autoimmuna sjukdomar. Än så länge erbjuds den bara inom forskningsstudier.
— Även om behandlingen är lovande är mycket fortfarande osäkert. Den kräver stora resurser, patienterna får ett mycket försvagat immunförsvar under en period och vi vet ingenting om möjliga långsiktiga biverkningar, säger Øyvind Molberg, professor och reumatolog vid Oslo universitetssjukhus, till NRK.
Han arbetar tillsammans med professor Ludvig M. Sollid, som beskrivs som en internationellt ledande forskare inom celiaki och immunologi, för att göra behandlingen tillgänglig i Norge.
Patientens egna celler förändras
CAR-T-behandling bygger på att patientens egna immunceller tas ut ur kroppen, genmodifieras och därefter förs tillbaka. Målet är att cellerna ska angripa de immunceller som orsakar sjukdomen.
— Man tar ut patientens egna celler, genmodifierar dem och sätter tillbaka dem i kroppen. Sedan gör de jobbet. De blir till dödsmaskiner som dödar immunceller, säger Molberg.
Enligt honom kan behandlingen bli ett stort genombrott. Samtidigt är den både komplicerad och dyr. Kostnaden ligger på omkring fyra miljoner norska kronor per patient.
Forskarna vill därför göra metoden mer träffsäker. Dagens CAR-T-behandling kan slå ut alla B-celler i kroppen, trots att det enligt Sollid bara är en liten del av dem som deltar i det autoimmuna angreppet.
— Vi hoppas kunna få fram en metod som bara tar bort dessa celler – alltså kirurgisk krigföring i stället för mattbombning. Det skulle innebära en betydligt mindre ingripande behandling för patienterna, säger Sollid.
Flera år till svar
Projektet har fått 25 miljoner norska kronor över fem år från Stiftelsen Kristian Gerhard Jebsen. Målet är en effektiv behandling med så få biverkningar som möjligt.
— Det är vår ambition, och det är ett mödosamt arbete som tar tid. Om vi lyckas blir det ett mycket stort genombrott i behandlingen av autoimmuna sjukdomar, säger Sollid.
Enligt Molberg kommer det att ta flera år innan forskarna får slutliga resultat. Om behandlingen visar sig fungera blir nästa fråga om nationella myndigheter anser att kostnaderna står i proportion till samhällsnyttan.
För patienter som levt länge med svåra autoimmuna sjukdomar väcker forskningen ändå hopp. Anna Fryxelius, som fick diagnosen autoimmun artrit som barn och i dag är fackchef vid Norska Reumatikerförbundet, säger att utvecklingen berör henne starkt.
— Det gör mig otroligt rörd, eftersom jag tänker på att det kan komma en hel generation reumatiker som kan bli friska från de här sjukdomarna, säger hon.
Vad tror du är den största utmaningen med den nya CAR-T-behandlingen för autoimmuna sjukdomar?
Röstning stängd
9 röster totalt
