Ett team av brasilianska forskare har utfört det första slumpmässiga, placebo-kontrollerade kliniska testet på ayahuasca – en psykedelisk drink gjord av växter från Amazonas. Resultaten, som publicerats i tidningsjournalen Psychological Medicine, antyder att ayahuasca kan fungera mot svår depression.
Ayahuasca, ett ord som kommer från det inhemska språket Quechua, betyder ”andarnas vinranka”. Urinvånare från Amazonasregionen i Brasilien, Peru, Colombia och Ecuador har använt drycken för terapeutiska och spirituella syften i århundraden, och troligen även betydligt längre tillbaka än så.
Den medicinska drycken utgörs av två plantor. Banisteriopsis caapi, en vinranka som tvinnar sig uppför trädtoppar och över floder, kokas ihop med psychotria viridis, en buske vars löv innehåller den psykoaktiva molekylen DMT. Sedan början av 1930-talet har det dokumenterats hur brasilianska religioner började formas runt användningen av ayahuasca som ett sakrament. På 1980-talet hade ayahuasca-ritualer spridit sig till det övriga Brasilien och även till andra delar av världen.
Ayahuasca blev inte lagligt att använda för religiösa skäl i Brasilien förrän 1987, efter att landets federala medicinska myndighet erkänt det faktum att ”religiösa gruppmedlemmar” hade upplevt enastående fördelar med att ta det. Vissa människor som drack ayahuasca beskrev det som att de fann frid med sig själva.
Annons:
I studien, som gjordes på Brasiliens Federala Universitet i Rio Grande do Norte, har forskare använt sig av 218 människor med depression. 29 av dem blev valda eftersom deras depression inte kunde behandlas. Ingen hade någon historik av psykotiska störningar, som schizofreni - något som ayahuasca rapporteras kunna försvåra.
De 29 personerna valdes slumpmässigt till att få en behandlingssession där de antingen fick en ayahuasca-dryck eller en placebo-dryck. Placebo-drycken var en brun dryck som smakade bittert och surt, gjord på vatten, jäst, citronsyra och karamellfärg. Zink-sulfat imiterade två välkända biverkningar av ayahuasca, illamående och kräkningar.
Behandlingarna gjordes på sjukhus, men rummet var utformat som ett tyst och bekvämt vardagsrum. De starka effekterna av ayahuasca – som inkluderar drömlika visioner, kräkningar och intensiv introspektion – brukar pågå i omkring 4 timmar. Under den här perioden fick deltagarna lyssna på två olika spellistor, en med instrumentell musik och en annan med portugisiska sånger.
Patienterna var övervakade av två medhjälpare som fanns där till stöd om någon skulle känna sig ångestfylld under den intensiva, känslosamma psykiska upplevelsen.
En dag efter behandlingen observerades en stor förbättring på 50 procent hos alla patienter, vilket inkluderade minskad ångest och bättre humör. En vecka senare kände 64 procent av de som fått ayahuasca att deras depression hade blivit bättre. 27 procent av placebo-gruppen kände samma sak.
Studien stödjer tidigare forskning gjord i Brasilien 2015, där man testade om ayahuasca kunde fungera som antidepressiv medicin. Den studien, som Dr. Jaime Hallak ledde på Universitetet i São Paulo, visade också att endast en session av ayahuasca hade antidepressiv effekt. Alla 17 medverkande rapporterade att deras depressiva symptom hade minskat under de första timmarna efter att de tagit ayahuasca. Effekten varade 21 dagar. Studien fick mycket uppmärksamhet från forskare, samtidigt som de lovande resultaten då var begränsade eftersom man inte hade någon kontrollgrupp på placebo. Dr. Hallak och de andra forskarna vid Universitetet i São Paulo var delaktiga även i denna studie.
I kliniska försök om depression kan upp till 45 procent av patienter som tar placebo rapportera stora fördelar. Placeboeffekten för depression är så stark att vissa forskare har ifrågasatt om antidepressiv medicin verkligen fungerar.
Tilläggas bör att den traditionella synen på ayahuasca betonar vikten av att en erfaren och kunnig övervakare behöver närvara för att finnas som stöd till deltagare under en behandlingssession - det som i folkmun kallas för en "shaman". Detta framförallt mot bakgrund av dryckens starka psykoaktiva egenskaper och att risken för allvarliga bieffekter vid vårdslöst bruk annars uppges vara betydande.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Lingon kan vara nyttiga för både tarmen och munnen, föreslår finska och svenska forskare. Forskning visar att fermenterad lingonjuice fungerar utmärkt som munskölj och att det även kan lindra inflammatorisk tarmsjukdom (IBD).
Artikeln publicerades ursprungligen den 29 september 2024.
Lingon har i studier visat sig innehålla en hel del nyttigheter. Bland annat är de fulla med antioxidanter och innehåller C-vitamin, K-vitamin, folat, mangan samt mycket fibrer. Studier har visat att lingon kan stoppa effekterna av fet mat och därmed motverka fetma. De ska även vara verksamma mot urinvägsinfektioner.
I omkring femton år har den finska forskaren Pirjo Pärnänen, vid universitetet i Helsingfors, studerat effekter på munhälsa vid användning av fermenterad lingonjuice som munskölj. Kliniska prövningar har visat att det kan hjälpa mot både tandköttsblödningar och minska inflammationer i tandköttet, samt även vara verksamt mot plack.
Annons:
Mot bakgrund av den forskningen har Pärnänen tagit fram en munskölj av fermenterad lingonjuice. I en produktnotis i British Dental Journal beskrivs den som utan tillsatser, med sockerhalten sänkt genom fermentering, och som möjlig att svälja. Notisen är inte en oberoende studie.
Fermentation innebär i korthet att man jäser maten genom exempelvis mjölksyra. Det har länge varit ett naturligt sätt att konservera mat, men vissa menar att maten blir nyttigare och lättare att ta upp av kroppen om den fermenteras på grund av den probiotika som bildas.
Inflammatorisk tarmsjukdom
Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) karaktäriseras av överdriven inflammation i slemhinnan i tarmarna. Den innefattar sjukdomen Ulcerös kolit och även Crohns sjukdom, där båda ger symptom som exempelvis diarré, ont i magen och blod i avföringen. Båda sjukdomarna kan också ge symptom i munnen som munsår eller mukogingivit, som är en slemhinneinflammation i munnen.
IBD betraktas som ett kroniskt tillstånd och det är oklart vilka de bakomliggande orsakerna är.
I en opinionsartikel, som publicerats i Nutrients, har Pärnänen tillsammans med forskare från Helsingfors universitetscentralsjukhus, universitetet i Helsingfors och Karolinska Institutet gått igenom befintlig forskning om de prebiotiska, antiinflammatoriska och antimikrobiella egenskaperna hos fermenterad lingonjuice och om den kan ha betydelse vid inflammatorisk tarmsjukdom, IBD.
I studien undersökte man kopplingen mellan munnens bakterieflora och risken för inflammatorisk tarmsjukdom. Där föreslår forskarna att oral hälsa, som kan gynnas av användning av fermenterad lingonjuice, indirekt skulle kunna gynna tarmhälsan genom att modifiera munhålans mikrobiom. Det vill säga att genom att förbättra munhälsan kan fermenterad lingonjuice potentiellt också bidra till att balansera tarmens mikrobiota och minska inflammation där.
Forskarna betonar samtidigt att ytterligare forskning behövs för att undersöka hur effekterna av lingon eventuellt kan minska inflammation i tarmen och lindra symptom vid IBD.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Nio av tio ungdomar i den nordiska enkäten köper energidryck i livsmedelsbutik. Svenska ungdomar dricker oftare än grannarna, men väljer i högre grad en vanlig burk.
Nästan tre av tio svenska 15–19-åringar dricker energidryck varje dag, och bland dem som dricker uppger en tredjedel att de gör det för att klara skolan bättre. Det är den högsta konsumtionen i Norden, enligt en nordisk studie som Livsmedelsverket har lett.
28 procent dricker minst en gång om dagen och 75 procent minst en gång i veckan, mot 22 respektive 61 procent i Norden som helhet. Bara sju procent av de svenska ungdomarna svarar att de aldrig dricker energidryck. I Danmark är den andelen 29 procent. Av dem som dricker uppger 33 procent i Sverige att ett skäl är bättre skolresultat, mot 18 procent i både Norge och Danmark.
Varannan ungdom i Sverige uppger att de åtminstone ibland inte klarar en dag utan energidryck. "Studien ger en stark varningssignal om att allt för många ungdomar är beroende av energidrycker för att orka med sin vardag. Det kan få allvarliga konsekvenser för ungas psykiska hälsa och skolgång", skriver Karen Ellemann, Nordiska ministerrådets generalsekreterare, i pressmeddelandet som Livsmedelsverket meddelar under tisdagen.
De dricker oftare, inte mer per gång. Av dem som dricker väljer 80 procent i Sverige en vanlig burk på 250–330 milliliter. Bara nio procent tar en halvlitersburk, mot 37 procent i Norge och 38 procent i Danmark.
Annons:
Någon lagstadgad åldersgräns finns inte i Sverige. Branschens överenskommelse om att inte sälja till under 15 år lämnar den undersökta gruppen 15–19 år utanför. Livsmedelsverkets råd är att den som är under 16 år inte bör få i sig mer än 70 milligram koffein per dag, en gräns som beroende på koffeinhalt kan nås med en tredjedels burk. I rapporten konstateras att de nordiska reglerna redan skiljer sig, bland annat i högsta tillåtna koffeinhalt. Ungdomspaneler startar i höst, och policyrekommendationer ska presenteras sommaren 2027.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
USA:s hälsodepartement har formellt begärt in underlag om elektromagnetiska fält, radiofrekvent strålning och trådlös strålning – och frågar uttryckligen efter belägg för skador som kan uppstå redan under gällande federala gränsvärden. Svaren ska vara inne senast den 21 oktober 2026.
Begäran presenterades under torsdagen, då hälsodepartementet meddelade att forskare, läkare, industri, folkhälsoexperter, arbetstagare och enskilda medborgare uppmanas att skicka in evidens om möjliga hälsoeffekter av trådlös teknik. Materialet ska användas för att bedöma kunskapsläget, jämföra amerikanska och internationella säkerhetsstandarder och ta fram rekommendationer för beslutsfattare, familjer, skolor och kommuner.
Under måndagen publicerades kungörelsen i Federal Register, USA:s officiella kungörelseorgan, som dokument 2026-19252. Där framgår att svar lämnas via regulations.gov under diarienummer HHS-OASH-2026-0397, och att handlingen är undertecknad av USA:s hälsominister Robert F. Kennedy jr.
Frågan om exponering under gränsen
Det som skiljer begäran från tidigare federala ställningstaganden är hur öppet frågan ställs. Departementet vill ha in vetenskapliga belägg för skadliga hälsoeffekter vid strålningsnivåer under dagens federala gränsvärden, men också underlag om vad de gällande gränsvärdena i sig kan innebära och om sammanlagd exponering över tid.
Annons:
Samtidigt efterfrågas underlag om känsliga grupper: barn, gravida, äldre, personer med inopererade medicintekniska produkter, yrkesgrupper med förhöjd exponering och personer med befintlig sjukdom. En särskild fråga gäller om riskbedömningen bör göras annorlunda för dem. Departementet vill också veta hur verklig exponering ska mätas och övervakas, och vilken teknisk information som bör redovisas för konsumenter, boende, arbetstagare, skolor, vårdgivare och lokala myndigheter.
5G, wifi och smarta elmätare i samma bedömning
Tekniken som ska bedömas är konkret: mobiltelefoner, wifi, smarta elmätare med kommunikationsfunktion, bärbara produkter, trådlösa medicintekniska apparater, 5G, 6G och satellitkommunikation. Kungörelsen tar dessutom upp trådlös infrastruktur och vilka belägg som bör vägas in när det gäller närhet till bostäder, skolor, barnomsorg och arbetsplatser, antenntäthet och utbyggnaden av små basstationer. Hur forskningen bör samordnas mellan läkemedelsmyndigheten FDA, forskningsinstitutet NIH och smittskyddsmyndigheten CDC är en egen fråga.
Enligt kungörelsen har den allmänna oron ökat, särskilt när det gäller barn, skolor och långvarig sammanlagd exponering, och departementet säger sig vilja ha underlag som gör det möjligt att minska onödig exponering där det är motiverat.
Uppdraget kopplas till hälsokampanjen Make America Healthy Again.
— Den trådlösa tekniken är en del av vardagen, och vår forskning måste hänga med. MAHA-strategin gav hälsodepartementet i uppdrag att granska elektromagnetisk strålning och hälsoforskning, och det uppdraget fullföljer vi nu, säger Kennedy i pressmeddelandet.
Samma besked lade han ut på X under måndagskvällen.
The MAHA Strategy gave us a clear mission: investigate the relationship between electromagnetic radiation and health, identify gaps in our knowledge, and make sure federal policy keeps pace with rapidly changing technology. We promised to act, and today we are. We launched a formal Request for Information on radiofrequency and electromagnetic field emissions and their potential effects on human health.
NyD rapporterade i januari att hälsodepartementet skulle kartlägga kunskapsluckor kring mobilstrålning, med särskilt fokus på barn och nyare teknik.
Begäran är frivillig och innebär varken ett policybeslut eller en ansökningsomgång, och inskickat material blir offentligt på regulations.gov. Fristen går ut den 21 oktober 2026. Något nytt gränsvärde finns inte.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Utegymmet har blivit ett självklart inslag i svenska parker och motionsspår. Den moderna historien börjar i en schweizisk skog 1968 och går via kinesiska parkmaskiner till dagens nordiska anläggningar, där träning kombineras med dagsljus, natur och fri tillgång.
Efter andra världskriget förändrades arbetslivet i stora delar av Europa. Fler gick från fysiska arbeten till stillasittande tjänster, samtidigt som femdagarsveckan gav mer fritid.
Förändringen väckte både en ny motionskultur och en oro för vad det moderna, bekvämare livet gjorde med kroppen.
Idén till det moderna utegymmet föddes i Zürich. En gymnastikförening tränade i skogen med stockar, stubbar och andra naturliga hinder. Skogsarbetarnas röjningar väckte idén om en permanent träningsslinga.
Annons:
Med stöd från livförsäkringsbolaget Vita öppnade den första moderna motionsbanan av typen Vita Parcours i stadsdelen Fluntern 1968, enligt en sammanställning som Zürichs officiella turistorganisation har publicerat.
När skogen blev ett gym
Den ursprungliga modellen liknade inte dagens samlade park med metallmaskiner.
En typisk bana var två till två och en halv kilometer lång och hade omkring 15 stationer. Motionären kunde träna styrka, smidighet och uthållighet med den egna kroppsvikten, stockar och enkla redskap.
Stationerna stod framme utan bemanning och utan att någon behövde släppas in. Tidstypisk folkhälsa: ingen reception, inget medlemskort och inga öppettider. Skogen rymde träningen, i valfri takt, ensam eller tillsammans med andra.
Under 1970-talet spred turister och utlandsschweizare idén utanför Schweiz. I Tyskland kom de att kallas Trimm-dich-Pfade och liknande anläggningar växte fram i bland annat Österrike, Frankrike, Belgien och USA.
Enligt Schweiz utrikesdepartement finns omkring 2 500 sådana motionsbanor av Vita Parcours-typ i världen, varav cirka 500 i Schweiz.
Siffrorna gäller alltså skogsbanorna med sina utspridda stationer, inte dagens samlade utegym.
Den tyska Trimm-dich-Pfad-modellen var en direkt efterföljare till de schweiziska motionsbanorna. Vid invigningen i Kiel den 23 juni 1973 visade kommunanställda övningar vid en av stationerna. Foto: Friedrich Magnussen/Stadtarchiv Kiel, CC BY-SA 3.0 DE
Parkmaskinerna i Kina
Nästa stora steg kom när träningsstationerna flyttade från motionsslingan till bostadsområdet och stadsparken.
Kina antog 1995 ett nationellt program för fysisk aktivitet. Kina placerade offentliga träningsredskap i parker, på torg, längs vägar och i bostadsområden.
I Peking började den storskaliga utbyggnaden under slutet av 1990-talet. Inför OS 2008 ökade satsningen ytterligare.
Färgglada och vädertåliga maskiner stod ofta samlade på en mindre yta. Användarens egen kraft drev maskinerna. Motionären kunde göra benpress, dragövningar, balans- och ledrörelser.
Här började utegymmet mer likna det vi känner igen i dag: en kostnadsfri träningsplats mitt i vardagen, snarare än en serie stationer längs ett löpspår.
Utegym i Haikou City i Kina. Foto: Anna Frodesiak
Från Peking till Sverige
Den kinesiska modellen fick en direkt svensk efterföljare. År 2008 invigde Göteborg två maskinbaserade utegym i Angered och Lövgärdet.
Initiativet kom från en sjukgymnast som hade sett hur människor tränade i Pekings parker. Göteborgs stad beskrev anläggningarna som de första i Sverige av just detta slag.
Varje gym bestod av elva maskiner som använde kroppstyngd och motstånd i stället för lösa vikter.
Tanken var inte bara att redskapen skulle stå framme, utan också att Hälsoteket skulle ordna gemensam cirkelträning.
Det schweiziska idealet om fri träning mötte den kinesiska parkmodellen och svensk kommunal folkhälsa.
Olika nordiska versioner
Danmark var tidigt ute med en egen konstruktion. Företaget TræningsPavillonen uppger att man satte upp landets första moderna, offentliga styrketräningsredskap vid Tangkrogen i Århus 2003. Den danska modellen fick tak och väderskydd, vilket gjorde den anpassad till regn, blåst och stark sol.
I Finland hade enkla situpsbänkar och räcken funnits vid motionsspår i årtionden. Under 2010-talet började städerna investera i mer avancerade och hållbara redskap som även gav möjlighet till tyngre styrketräning. När Yle beskrev utvecklingen hade Helsingfors utegym på omkring 140 platser.
Norge fick sin första Tuftepark i Asker 2012. Den norska varianten byggde på metallställningar för egenviktsträning och spred sig snabbt till kommuner, skolor och bostadsområden. Företaget bakom konceptet uppger att det finns mer än 200 parker i landet.
De nordiska utegymmen har vuxit fram på olika sätt: svenska träredskap och parkmaskiner, finländska anläggningar vid löpspår, norska parker för egenviktsträning och danska, delvis väderskyddade konstruktioner. Gemensamt är att de ligger öppet, är gratis och kan användas utan bokning.
Utegym i Skjoldhøjkilen i Danmark, där redskapen samlats i en tydlig träningszon. Foto: RhinoMind/CC BY-SA 3.0
Utegym i Sverige
Hur många utegym som finns i Sverige vet ingen exakt, men storleksordningen går att räkna fram. Uppsala kommun redovisar i sin lokalförsörjningsplan 1,47 utegym per 10 000 invånare år 2023, medan medelvärdet för kommunens referenskommuner var 1,31.
Överfört på 290 kommuner och cirka 10,6 miljoner invånare ger det omkring 1 400 utegym i landet. Siffran är redaktionens egen uppskattning, byggd på ett enda kommuntal och ett medelvärde – inte officiell nationell statistik.
Någon sådan statistik finns nämligen inte. Sverige saknar samlade nationella uppgifter om antalet utegym, men i anläggningsenkäten 2019 uppgav 86 procent av kommunerna att de har tillgång till utegym.
Stockholms stad uppger att det i dag finns 108 utegym i staden vid sidan av motionsspår, bollplaner och andra öppna träningsytor.
Närhet räcker inte alltid
Frågan är inte om träning på utegym ger effekt, utan om närheten faktiskt får fler att börja röra på sig. Forskningsbilden är mer blandad.
I en australisk studie följde forskare en park före och efter att ett utegym hade anlagts. Efter ett år hade andelen äldre parkbesökare som ägnade sig åt måttlig eller intensiv aktivitet ökat från 1,6 till 5,1 procent. I själva utegymsområdet ökade andelen aktiva besökare från 6 till 40 procent.
Studien var dock ett naturförsök i en enda park och kan inte visa att samma resultat uppstår överallt.
En studie av två parker i Kalifornien pekade i samma riktning. Efter att träningsredskap hade satts upp ökade sannolikheten för att besökarna ägnade sig åt intensiv fysisk aktivitet med 19 respektive 23 procent. Den största förändringen syntes där redskapen hade samlats i en tydlig träningszon, vilket talar för att placeringen spelar roll.
Ett utegym kan också bli stående nästan tomt.
I en kanadensisk studie använde bara 2,7 procent av de vuxna parkbesökarna redskapen under mer än 100 timmars observation. Samtidigt uppgav 22,3 procent i intervjuer att de använde dem minst en gång i månaden. Skillnaden visar hur lätt människor överskattar användningen när de själva beskriver sina vanor.
Intervjuade besökare var ändå positiva till anläggningen.
Ett av Stockholms 108 utegym, inbäddat i parkmiljö. Foto: Jan Sundstedt/Nya Dagbladet
För att få fler att använda den efterfrågade de tydligare information, introduktioner och ledda aktiviteter samt bättre redskap och underhåll. En forskningsöversikt av nio studier fann liknande mönster: människor uppskattade att utegymmen var gratis och sociala mötesplatser, men stöd, utformning och marknadsföring påverkade om de faktiskt kom till användning.
Svensk forskning om träningsanläggningar generellt visar också att närhet har betydelse. Personer med minst fyra motionsanläggningar inom en kilometer från bostaden rörde sig i genomsnitt 5,5 minuter mer per dag än personer med högst en anläggning i närheten, enligt en sammanställning från Riksidrottsförbundet.
Resultatet gäller dock alla typer av motionsanläggningar och kan inte isolera effekten av just utegym.
Forskningsläget säger att ett närbeläget utegym kan sänka tröskeln och bidra till mer aktivitet, men att redskapen inte gör jobbet på egen hand. Synlig placering, trygga omgivningar, begripliga instruktioner och löpande underhåll tycks vara avgörande för om folk faktiskt använder investeringen.
Utomhus eller inomhus?
Den tydligaste fördelen med utegymmet är tillgängligheten. Passet kostar inget, kräver inget medlemskap och går att slå ihop med en promenad eller löprunda. Dagsljus och en grön omgivning kan också göra passet mer lockande.
En forskningsöversikt som jämförde träning ute och inne fann att deltagarna upplevde utomhusträningen som tydligt roligare när intensiteten var densamma.
De fysiologiska skillnaderna var däremot små eller oklara. Utomhusmiljön tycks alltså främst kunna bidra genom upplevelsen och motivationen, inte genom att samma övning automatiskt ger större fysisk effekt.
Ett av många natursköna utegym i Stockholm. Foto: Jan Sundstedt/Nya Dagbladet.
Inte heller “frisk luft” är en garanti. Ett utegym nära tung trafik kan utsätta den tränande för luftföroreningar samtidigt som andningen ökar. Forskningen pekar på att motionens vinster i de flesta miljöer fortfarande väger tyngre, men platsen spelar roll – särskilt för äldre och personer med hjärt- eller lungsjukdom.
Innegymmet har andra styrkor: jämn temperatur, kontrollerbara vikter, fler redskap och större möjlighet till handledning.
Utegymmet erbjuder i stället en låg tröskel och gör träningen synlig i vardagen. Kanske är det också förklaringen till dess långa liv – från stockarna i Zürichs skogar till metallställningarna och träredskapen i dagens nordiska parker.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
