“Vad är en svensk?”

Hans Sternlycke frågar sig i sin debattartikel vem som kan kalla sig svensk.

publicerad 30 juni 2018
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Vad är en svensk? En invandrare. En fjärdedel har utländsk bakgrund. Många av oss som ser sig som helsvenskar har utländska rötter. Från forn tid har vi haft fyra stora immigrationsvågor från olika håll, den sista med dem som kom med asatron någon gång första århundradet. Det finns också en del neandertalgener i oss. Kanske 50 000 är inte svenskar utan är här illegalt. Hur de nu försörjer sig.

Vad är svensk kultur? Import från hela världen både förr och nu. Störst påverkan har en jude vid namn Jesus haft. Majstången är kanske det som är kvar av ursprunglig fruktbarhetskultur. Själva majstången kom från Tyskland under medeltiden.

Det låter vackert med etnopluralism, att varje folkgrupp skall kunna leva för sig utan inblandning. Men människorna har alltid varit blandade. Där enhetliga folkgruppers skapats har det skett med våld genom nationalstaters upprättande.

Sverige skulle inte kunna klara vården utan invandrarna. Utan dem skulle inte arbetsplatserna kunna fyllas. De är unga och i arbetsför ålder medan en växande del av övriga svenskar är unga eller äldre. Eftersom nysvenskarna är unga föder de många barn, medan gammalsvenskarna inte klarar att vidmakthålla sitt befolkningstal.

Sverige har tagit emot flyktingar i arbetsför ålder som ett annat land har bekostat uppfostran och utbildning för. Ändå påstås Sverige gå under ekonomiskt inför en så kolonial utsugarsituation. Kan inte Sverige göra vinst, då kan vi verkligen undra hur systemet fungerar.

Enligt en rapport från Joakim Ruist kostar invandrarna oss 40 miljarder kronor netto, en procent av BNP. Det har de invandrarfientliga tagit till sig. Men Ruist skriver att det knappast hotar Sveriges ekonomi, att det var samma procent av BNP 2005 som 2015, och att den största orsaken till den höga kostnaden är att invandrarna inte kommer i arbete.

En orsak till det det är svensk rasism. De med höga utbildningar kan i bästa fall hoppas bli taxichaufförer eller driva en invandraraffär – och tappa den kompetens de hade. Järnvägen behöver många yrkeskategorier, och vi ser en snabb pensionering av yrkeskunniga. Bland invandrare finns många med efterfrågad kunskap, men de blir inte anställda, och järnvägsföretagen måste säga nej till order, därför att de inte har utbildad personal nog.

De 40 miljarder kronorna bör snarare ses som en investering, som med tiden ger ett bidrag till samhället långt större än kostnaderna, och som snabbast möjligt bör ges en förräntning. Då bör invandrarna snarast släppas in till arbete, få svenskundervisning och en eventuell behövlig vidareutbildning. I Sverige fungerar det dock mer byråkratiskt. Väntan på svenska för invandrare och arbetstillstånd tar så lång tid att de som vill arbeta har hunnit bli passiviserade bidragstagare.

Ungdomarna har skyhög arbetslöshet, som ger dem misströstan om ett normalt liv, och som gör dem lättköpta till kriminalitet eller terrorism. Göteborg har haft flera hatimamer som värvat ungdomar till IS. I religionsfrihetens hamn har fanatiker fått bidrag av samhället och tillåtits att med hot och förföljelse driva övriga muslimer framför sig – dit de inte vill. Vi skall vara toleranta, men inte mot antidemokratiska krafter.

De invandrarfientliga krafterna nu bidrar till att ställa grupper mot varandra som i stället borde förenats i kamp mot stormakter och kapital som skapat dagens flyktingsituation och skapat ett Sverige av ökade klasskillnader. Utan kontakt mellan människor kan man sprida allehanda myter om dem, som ytterligare förstärker rådande invandrarfientlighet. De invandrarfientliga bereder väg för ett auktoritärt klassamhälle bort från demokrati.

 

 

Hans Sternlycke

 

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks i artikeln är debattörens egna.

Hans Sternlycke är ordförande i Föreningen Svenska Järnvägsfrämjandet och tidigare ledarskribent i Miljömagasinet. Han är också författare till boken "Bättre med tåg".

Sternlycke har tidigare studerat samhällsvetenskap och gått på journalisthögskolan.

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!