Debatt

”Meritokrati – bättre än demokrati”

Författaren Nils-Eric Hennix lyfter fram meritokrati framför demokrati som det lämpligaste statsskicket för Sverige på NyD Debatt.

publicerad 29 augusti 2018

Majoriteten av väljarna i vårt land har mycket dåliga kunskaper om exempelvis de olika partiernas partiprogram, skillnaden mellan regering, riksdag och departement, regeringens sammansättning och ledande politikers namn och partitillhörighet. Endast 31 procent av väljarna har goda politiska kunskaper. Bland väljare som röstat på Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet så är de med mycket dåliga politiska kunskaper fler än kategorierna med goda alternativt mellangoda till dåliga kunskaper (åren 1985-2002). Bland borgerliga väljare hade de flesta mellan- eller goda politiska kunskaper enligt undersökningar av professor Sören Holmberg vid Göteborgs universitet. Slutsatsen är att de politiskt kunniga väljarna har mindre inflytande än de okunniga. Och okunskapen blir allt värre.

Landets beslutsfattare i kommuner, landsting, riksdag och regering utses således av de inkompetentaste väljarna. Den politiskt inkompetenta majoriteten blir ännu större för varje dag på grund av tillskottet av invandrare, hundratusentals invandrare väljare som inte känner till några politiska ideologier (bara religiösa) och som knappt förstår svenska.

Denna idioti måste upphöra. Ingenstans i övriga samhället har man principen att de okunnigaste ska bestämma över en organisation. Inget företag skulle kunna fungera efter denna princip. Inom sjukvården skulle ett sådant ledarskap innebära att befolkningen minskade på ett drastiskt sätt. Men när det gäller hela Sveriges styre så tillämpas idiotin.


Annonser:


Valprocessens inkompetensstyre (allmän rösträtt) är grundbulten i svensk demokrati, tillsammans med en ”politiskt korrekt” kulturmarxistisk värdegrund som politiker och journalister påtvingat folket.

Den demokratiska urvalsprocessen inom de politiska partierna resulterar i att mängder av okunniga, outbildade, oerfarna och medelmåttigt begåvade personer utses till beslutsfattare i kommun, region, riksdag och regering.

Jag anser att demokratin i Sverige bör  ersättas med meritokrati, och radikalt skilja sig  från den nuvarande demokratin med dess urvalssystem och kulturmarxistiska värdegrund.

En svensk meritokrati bör innefatta följande principer:

•  Svenska medborgare som godkänts i kunskapstest ska ha rösträtt. Det innebär att allmän rösträtt avskaffas. De röstberättigade ska ha dokumenterat god kännedom om de valbara partiernas ideologier och partiprogram samt kommunernas, regionernas, riksdagens och regeringens kompetensområden och styrelseformer.

•  Politiska poster ska tilldelas en elit som utses utifrån deras kunskaper, erfarenheter, tidigare resultat, moral och intelligens. Ansvaret för detta interna urval tillfaller det parti/de partier som hör samman med meritokratin. Dock ska personval vara möjligt för de enskilda väljarna.

•  Högre offentliga tjänstemän ska utses utifrån kompetens, begåvning, måluppfyllelse och lojalitet mot uppdragsgivaren (politikerna). Ej som nu då till exempel avsatta inkompetenta politiker tilldelas generaldirektörs-, landshövdings- med fler höga reträttposter.

•  Riksdagen minskas till 175 platser och dess ansvarsområde begränsas till att vara lagstiftande. Beslut om statens budget flyttas till regeringen. Denna förändring möjliggör ett effektivt och flexibelt regeringsstyre.

•  Beslutande, obligatoriska och fakultativa (valfria) folkomröstningar införs. Om riksdagen eller regeringen vill ändra på författningen eller sluta viktiga statsfördrag ska folkomröstning vara obligatorisk. Även regeringsförslag om skattehöjningar/nya skatter måste godkännas vid folkomröstningar. Röstberättigade medborgare erhåller rätt att begära folkomröstning om författningen och andra frågor. Om 100 000 röstberättigade (författningen) respektive 50 000 röstberättigade (övriga frågor) står bakom begäran ska folkomröstning ske. Folkomröstningen ska vara beslutande. I dagens demokrati är folkomröstningar sällan tillåtna och endast rådgivande.
Politiska värderingar, ideologi och konkret politik ska hållas utanför principen meritokrati. Meritokratin blir endast en modell för val och samhällsstyre.

En kompetent väljarkår, en elit av politiker, professionella offentliga tjänstemän och en begränsad riksdag innebär främst att Sverige styrs på ett betydligt effektivare sätt och ger en högre ekonomisk och social livskvalitet för medborgarna. Införandet av beslutande folkomröstningar som kan initieras av röstberättigade medborgare ger folket ett starkare kontinuerligt inflytande över samhället än  demokratin (som endast tillåter partival var fjärde år)

En meritokrati innefattar ingen politisk ideologi och påtvingar inte medborgarna  någon politisk ”värdegrund” med inskränkningar i tanke- och yttrandefriheten som den svenska demokratin.

 

Nils-Eric Hennix

 


Fakta meritokrati
Av latinets meritus, förtjänst, och grekiskans kratein, styre, är en rörelse, ideologi eller ett statsskick som syftar till att en individs sociala status samt lön ska bygga på vad denne åstadkommer i samhället. Kunskaper, meriter, skickligheter och färdigheter bestämmer i meritokratin en individs möjlighet till socialt och politiskt avancemang. Källa: Wikipedia


Om skribenten

Nils-Eric Hennix har lång yrkesbakgrund både som gruv- och skogsarbetare från tidiga tonår till utbildare inom landsting och informationschef vid socialtjänsten i Malmö. Han har också författat fler böcker, bland andra Demokrati – Socialistisk eller Frihetlig? och var under åren 2005-2006 partiledare för Nationaldemokraterna.




Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!

Välkommen att diskutera! NyD vill uppmuntra till en saklig och kvalitativ debatt vilken genomsyras av god ton och respekt för andra åsikter. Du är själv juridisk ansvarig för vad du skriver. Läs våra fullständiga kommentarsregler här.