Den här artikeln publicerades för 3 år sedan

https://nyadagbladet.se/debatt/medierna-bar-ett-tungt-ansvar-for-den-totalitara-coronapolitiken/

Debatt

”Medierna bär ett tungt ansvar för den totalitära coronapolitiken”

"Går återgången till någon typ av normalitet för fort"? Det är en fråga som Dagens Nyheter vill väcka. En viktigare fråga är snarare när medier i Sverige ska be om ursäkt för en ensidig rapportering som möjliggjort att ifrånta människor deras rättigheter på helt oförsvarliga grunder.

publicerad 10 mars 2022

Foto i mitten: GoToVan/CC BY 2.0

Tv. Susanne Dodillet (fil dr i idéhistoria), th. Per Shapiro, journalist. I mitten protester mot nedstängningspolitiken i Vancouver, 2020.

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Nu släpps restriktionerna! Det är budskapet i många svenska nyhetsartiklar om coronapolitiken i andra länder. Vinkeln som väljs är att väcka en fråga: går det för fort?

“Blandade känslor när restriktionerna släpps: ‘För många idioter i Tyskland’”, titulerar DN sin senaste artikel om läget i Tyskland. Bilden som förmedlas är att även tyskarna snart får leva i frihet igen, trots att många vill ha kvar restriktionerna. “Reglerna ger säkerhet”, säger den restauranganställda som citeras i ingressen.

När vi i Sverige får dessa rapporter om utlandet, glöms det ofta bort att vi aldrig behövt uppleva den typ av dramatiska inskränkningar som blivit vardag i länder som Tyskland, Österrike, Australien, Kanada, Nya Zeeland och flera andra under de senaste två åren. Även efter att de så kallade “restriktionerna” upphävs, är samhällsordningen i dessa länder i många avseenden inte i närheten av vad vi hela tiden tagit för givet i Sverige.

Låt oss ta Tyskland som exempel. Tyskland har annonserat en uppluckring av sina “djupgående skyddsåtgärder” i tre steg. Fram till det sista steget som ska genomföras den 20 mars gäller bland annat ett förbud mot privata tillställningar med mer än tre deltagare om någon av deltagarna är ovaccinerad. Kompisarnas vaccinationsstatus behöver alltså kontrolleras för att säkerställa att inga illegala sammankomster äger rum. Också småskaliga privata sammankomster kontrolleras av polisen. För arbetsplatser gäller den jämförelsevis liberala 3G-regeln enligt vilken ovaccinerade behöver visa upp ett dagsaktuellt testresultat – om de inte arbetar inom vården där det från och med 15 mars råder vaccinationsplikt. Ovaccinerade läkare och sjuksköterskor kan då förlora sina jobb.

I det tyska parlamentet måste vaccinerade och tillfrisknade ledamöter uppvisa ett färskt covidtest för att få stå i talarstolen, ovaccinerade tvingas sitta på läktaren. I de flesta skolor råder fortfarande munskyddsplikt för alla över 6 år, trots att elever testas tre gånger i veckan av sina lärare. För ovaccinerade och de som avstått från en boosterspruta gäller 5-10 dagars karantän vid nära kontakt med en covidsmittad. Ett stort antal friska människor sitter därför fortsatt inspärrade i sina hem. Många utan inkomst. Till skillnad från vaccinerade får ovaccinerade och i vissa delar av landet även de utan boosterspruta inte någon ersättning när de sitter i karantän.

Människor som misstänks (!) protestera mot dessa regler bötfälls. Att öppet demonstrera mot den repressiva coronapolitiken har blivit allt svårare då demonstrationer regelbundet förbjuds som en smittskyddsåtgärd. Istället har människor som önskar sig svenska förhållanden börjat träffas för gemensamma promenader. Som reaktion på denna reträtt har många kommuner introducerat nya, hårdare förordningar. Återigen med värnandet om den offentliga ordningen och säkerheten som skäl. Människor vars kritiska hållning mot den repressiva coronapolitiken kommit till polisens kännedom har bötfällts när de ertappats röra sig utomhus tillsammans. De nya reglerna har överklagats av människor som ser sina grundrättigheter kränkta. Orimligheten med att förbjuda människor som har ett kritiskt sinnelag att promenera där lydiga medborgare tillåts spatsera oberört har påpekats, men avvisats av förvaltningsdomstolarna.

“Blandade känslor när restriktionerna släpps: ‘För många idioter i Tyskland’”, titulerar DN sin senaste artikel om läget i Tyskland. Bilden som förmedlas är att även tyskarna snart får leva i frihet igen, trots att många vill ha kvar restriktionerna.

De totalitära och människoföraktande inslagen slutar inte där. Att ovaccinerade och andra regimkritiker inte är människor som andra, utan kan behandlas som ett avskum genomsyrar det tyska samhället efter två års coronapolitik. Hur splittrat samhället är syns också på den skylt en caféägare ställt upp framför sin restaurang i Freiburg. Vid vattenskålen där hundägare kan binda fast sin jycke, har informationen om att hundar behöver vänta utanför, bytts ut genom en skylt om att det är ovaccinerade foliehattar som måste stanna utanför som hundar.

För en svensk läsare framstår rimligen detta som chockerande. Tanken på att dessa förändringar kunde kommit även till Sverige borde skrämma.

Att “restriktionerna släpps” – så som Dagens Nyheter rapporterar – innebär i själva verket bara att några av dessa extrema ingrepp ska göras mindre extrema.

Regeringen vill att “basskyddet” ska vara kvar. Till detta hör avstånds- och hygienregler, kravet på munskydd inomhus och i kollektivtrafiken, samt vaccinpasset. Den tyska regeringen planerar fortfarande en vaccinationsplikt för alla över 18 år, som förebyggande åtgärd inför framtida coronavågor.

Att samhällslivet ska återgå till hur det var före 2020 har det aldrig varit tal om. Inte heller om ett samhällstillstånd som liknar det vi har i Sverige idag.

Hur är det möjligt att svenska regeringen, politiker med självaktning samt journalister och opinionsbildare inte fördömer dessa nya regler som hade varit helt otänkbara före 2020 och inte kan kallas för annat än ett allvarligt angrepp på de mänskliga rättigheterna?

I utlandet framställs Sverige som ett undantagsland. Restriktionskritiker pekar ofta på de låga dödstalen i Sverige, som uppenbarligen varit möjliga även utan den typ av extrema inskränkningar som i två år förstört livet för barn och vuxna i så många länder. Allt talar idag för att den typ av smittskyddsåtgärder som tillhör “basskyddet” i Tyskland, inte gör så stor nytta som många trodde inledningsvis.

Är den fråga som Dagens Nyheter vill väcka – om återgången till någon typ av normalitet går för fort, och om den kanske är farlig på grund av “idioter” – verkligen den fråga som just nu är den viktigaste att ställa?

En alternativ fråga är: Givet att Sverige utifrån en medicinsk synvinkel klarat pandemin minst lika bra som länder som haft de mest extrema inskränkningarna: På vilka grunder infördes dessa inskränkningar från början? Varför försvaras de fortfarande?

En andra fråga rör media: Hur kommer det sig att rapporteringen i svenska medier varit så entydig för ingrepp i samhälleliga fri- och rättigheter i folkhälsans namn? I Danmark bad nyligen en stor dagstidning om ursäkt för att den hjälpt regeringen att “ta samhället igenom” pandemin, utan kritiska frågor. När börjar den svenska journalistkåren att be om ursäkt?

Susanne Dodillet, fil dr i idéhistoria

Per Johansson, fil dr i humanekologi

Sverker Lundin, fil dr i utbildningssociologi

Per Shapiro, frilansjournalist

https://nyadagbladet.se/debatt/kinas-omfattande-reformer-skapar-nya-mojligheter-for-varlden/

Debatt

”Kinas omfattande reformer skapar nya möjligheter för världen”

Öppenhet är ett utmärkande kännetecken för moderniseringen i kinesisk stil och Kina fortsätter att vidta konkreta åtgärder för att stärka utvecklingen av världsekonomin. Det skriver Kinas Sverigeambassadör Cui Aimin.

publicerad 3 december 2024

Foto: Montage. Kinas ambassad i Stockholm, Dinkun Chen/CC BY-SA 4.0

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

På senare tid har Kinas ekonomiska utveckling uppmärksammats i hela världen. Vid den tredje plenarsessionen för Kinas kommunistiska partis 20:e centralkommitté beslutades om ytterligare fördjupning av reformarbetet på bred front i Kina för att främja en modernisering i kinesisk stil. Detta mål ska nås genom 300 viktiga reforminitiativ och ett omfattande paket av stegvisa politiska åtgärder, lanserade av olika kinesiska ministerier och myndigheter. Detta återspeglar Kinas fasta beslutsamhet att driva på högkvalitativ utveckling och i hög grad öppna upp landet för omvärlden. Det sänder också en tydlig signal om att Kinas ekonomi fortsätter att utvecklas stabilt och förväntas växa långsiktigt.

Denna kvalitetsförbättring och uppgradering av Kinas ekonomi kommer att skapa nytt momentum för global ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling, vilket i sin tur ger nya möjligheter för välstånd och framsteg för alla länder, inklusive Sverige.

I. Högkvalitativ utveckling som drivkraft för världsekonomins återhämtning

Högkvalitativ utveckling är den främsta uppgiften för att bygga Kina till ett modernt socialistiskt land på alla områden. Under de senaste åren har Kina konsekvent fördjupat sina reformer för att uppnå högre kvalitet, effektivitet och en mer kraftfull dynamik i sin ekonomiska utveckling. Landet har tagit betydande framsteg mot att bli ett ledande centrum för smart tillverkning och digitalisering, och uppnått anmärkningsvärda resultat inom fem huvudområden: ny livskvalitet, ny konsumtion, ny tillverkning, ny infrastruktur och nya tjänster.

Kina leder industriell innovation genom vetenskaplig och teknisk utveckling samt påskyndar tillväxten av nya produktivkrafter. Självständiga varumärken som Huawei och Xiaomi har snabbt stigit fram som ledande aktörer. Banbrytande tekniska framsteg som Tiangong Space Station och BeiDou Navigation Satellite System (BDS) fortsätter att strömma fram. Smarta produkter som 3D-utskrifter, servicerobotar och smarta klockor har ökat markant. Framväxande teknik som big data och artificiell intelligens har accelererat in i alla områden av människors arbete och liv, vilket bättre tillgodoser människors behov av ett bättre liv.

Vid den tredje plenarsessionen för Kinas kommunistiska partis 20:e centralkommitté påpekades att reformen bör styras av den nya utvecklingsfilosofin, grundar sig på det aktuella utvecklingsstadiet. Den framhölls också vikten av att fördjupa strukturreformer på utbudssidan, förbättra incitament och begränsningsmekanismer för att främja högkvalitativ utveckling. Målet är att skapa nya drivkrafter och nya fördelar för landets tillväxt.

För närvarande, pådriven av utvecklingen av nya produktivkrafter, har högkvalitativ utveckling blivit det mest utmärkande kännetecknet i Kinas ekonomiska utveckling i den nya eran. Den medelhöga till höga tillväxten och kvalitetsförbättringen av Kinas ekonomi har injicerat ny energi i den långvarigt svaga världsekonomin. Kina har blivit en grundläggande drivkraft för den globala ekonomiska tillväxten och en stabiliserande faktor för världsekonomins balans.

Under de senaste åren har Kinas bidrag till världens ekonomiska tillväxt överstigit 30 procent. Samtidigt har framväxten av Kinas nya produktivkrafter och den pågående omvandlingen av dess industristruktur satt ett nytt riktmärke för den globala ekonomins omstrukturering. Strategiska framväxande industrier, såsom den digitala ekonomin och artificiell intelligens, har inte bara blivit viktiga drivkrafter för Kinas utveckling, utan har även levererat högkvalitativa och prisvärda kinesiska produkter till världen genom import, export, utlandsinvesteringar och samarbete inom industrikedjan. Detta har dessutom bidragit till moderniseringen och uppgraderingen av industristrukturen i många länder, vilket på djupet omvandlar världens ekonomiska struktur.

II. En grön och koldioxidsnål omställning för att stärka en global hållbar utveckling

Grönt symboliserar liv, vitalitet och en harmonisk samexistens mellan människa och natur. En god ekologisk miljö utgör grunden för ett bättre liv och är en gemensam strävan för alla människor. Under de senaste åren har Kina aktivt främjat den gröna utvecklingsfilosofin genom att investera i grön teknisk innovation, drivit på en djupgående industriell omstrukturering och kontinuerligt förbättrat effektiviteten i energi- och resursanvändningen. Kina har också beslutsamt kämpat för att förebygga och kontrollera föroreningar och avsevärt förbättra den ekologiska miljön.

Genom dessa ansträngningar har landet skapat ett ekologiskt mirakel samt framgångar inom grön utveckling som har väckt uppmärksamhet världen över. Kina har dessutom åtagit sig att sträva efter att uppnå en koldioxidtopp år 2030 och därefter uppnå koldioxidneutralitet senast 2060. Detta återspeglar landets beslutsamhet att följa en väg mot grön utveckling med låga koldioxidutsläpp och att främja mänsklighetens gemensamma utveckling. Kinas framsteg inom grön utveckling har inte bara ökat känslan av välstånd, lycka och säkerhet för landets befolkning, utan också fått stort erkännande från det internationella samfundet.

Den tredje plenarsessionen för Kinas kommunistiska partis 20:e centralkommitté framhöll vikten av att fokusera på att bygga ett vackert Kina. Detta innebär att påskynda den omfattande gröna omvandlingen av den ekonomiska och sociala utvecklingen, förbättra det ekologiska och miljömässiga styrsystemet, samt främja ekologisk prioritering, bevarande, intensifiering och en grön, koldioxidsnål utveckling. Målet är att skapa en harmonisk samexistens mellan människor och natur. Nyligen publicerade Kina för första gången uttalanden från den centrala nivån om att påskynda den ekonomiska och sociala utvecklingen genom en omfattande grön omvandling.

Som global ledare inom förnybar energi främjar Kina aktivt grön utveckling, vilket ger ett kraftfullt bidrag till den globala hållbara utvecklingen. Kina deltar aktivt i global klimatstyrning och arbetar för att bygga ett grönt ”Belt and Road”. Genom omfattande bilateralt och multilateralt samarbete går Kina samman med andra länder för att skapa ett vackert hem till de som lever på jorden, och gör därigenom betydande insatser för att främja uppbyggnaden av en global ekologisk civilisation.

III. Att på hög nivå öppna sig mot omvärlden och dela utvecklingens frukter med andra länder

Öppenhet är ett utmärkande kännetecken för moderniseringen i kinesisk stil. Under de senaste 40 åren av reformer och öppnande har Kina aktivt öppnat sina dörrar för världen. Landet har betonat att både ”föra in” och ”föra ut” är lika viktiga och har tagit stora steg ut på världsmarknaden. Detta har snabbt lett till att Kina blivit världens näst största ekonomi och den största aktören inom global varuhandel. Kina är idag en viktig handelspartner för mer än 140 länder och regioner samt har man undertecknat 22 frihandelsavtal med 29 länder och regioner.

År 2023 mottog Kina 12,3 procent av världens utländska direktinvesteringar (FDI), vilket gör landet till den näst största mottagaren av FDI i världen för tredje året i rad. Samma år stod Kina för 11,4 procent av världens utgående FDI-flöde och har under tolv år i rad varit bland de tre största i detta avseende. Från att vara värd för China International Import Expo, Canton Fair och China International Fair for Trade in Services, till att proaktivt ansluta sig till det omfattande och progressiva Trans-Pacific Partnership Agreement, Digital Economy Partnership Agreement och andra internationellt erkända ekonomi- och handelsregler av hög standard, samt från den allt kortare negativa listan för utländska investeringar till den allt längre listan över länder som undantas från visumkrav. Kina har vidtagit konkreta åtgärder för att stärka den bilaterala handeln och investeringsutbytet med andra länder och har aktivt bidragit till utvecklingen av en öppen världsekonomi.

Öppenhet är ett utmärkande kännetecken för moderniseringen i kinesisk stil.

Under den 3:e plenarsessionen för Kinas kommunistiska partis 20:e centralkommitté betonades vikten av att hålla fast vid den grundläggande nationella politiken för öppenhet mot omvärlden. Detta framhölls att reformer bör främjas genom öppenhet, att Kinas fördelar som stor marknad bör nyttjas, att kapaciteten för ytterligare öppnande och utökat internationellt samarbete ska utökas, samt att ett mer avancerat öppet ekonomiskt system också ska utvecklas.

Med bakgrund av motgångar för den ekonomiska globaliseringen där ett fåtal länder strävar efter ”frikoppling och kedjebrytning” samt bygger ”små gårdar med höga murar” motsätter sig Kina bestämt antiglobalisering, överdriven säkerhetsinriktning, unilateralism och protektionism. Kinas ansträngningar för att förbättra systemet och mekanismen för ytterligare öppenhet mot omvärlden, samt för att främja liberalisering och underlättande av handel och investeringar, bidrar till att dela fördelarna av Kinas högkvalitativa utveckling med resten av världen. Detta fördjupar det internationella samarbetet i industriella och försörjningskedjor, skapar ny drivkraft för global utveckling, främjar en inkluderande ekonomisk globalisering och ökar välståndet för människor i alla länder.

Kina och Sverige har en lång historia av vänskapliga utbyten. Sverige var det första västerländska landet att upprätta diplomatiska förbindelser med nya Kina och även det första landet att underteckna ett bilateralt investeringsskyddsavtal med Kina efter Kinas reform och öppning. Sverige är en naturlig partner för Kina när det gäller att främja en högkvalitativ utveckling och öppenhet mot omvärlden, tack vare sitt engagemang för frihandel, sitt stöd för ekonomisk globalisering, sin världsledande kapacitet för vetenskaplig och teknisk innovation, sin avancerade industriella modernisering och sin rika erfarenhet av grön och koldioxidsnål utveckling. Kina och Sverige delar gemensamma utvecklingsmål, har mycket kompatibla idéer och kompletterande industriella fördelar.

Kinas fortsatta fördjupning av reformer och främjande av modernisering i kinesisk stil kommer att skapa goda förutsättningar för att fördjupa det ömsesidigt fördelaktiga samarbetet mellan länderna. De båda parterna bör ta vara på aktuella möjligheter, stärka förtroendet för samarbetet, upprätthålla nära kommunikation, konsolidera det traditionella ekonomiska och handelssamarbetet samt utforska nya samarbetsområden, såsom vetenskaplig och teknisk innovation, grön och koldioxidsnål ekonomi, artificiell intelligens och digital ekonomi. Vidare bör nya samarbetsformer, såsom att öppna upp tredjepartsmarknader, övervägas för att gemensamt skapa större fördelar av samarbetet, vilket kommer att gynna både länderna och deras folk.

Den tredje plenarsessionen för Kinas kommunistiska partis 20:e centralkommitté gav en tydlig signal om att Kina avser att öppna upp nya möjligheter för modernisering i kinesisk stil genom att fortsätta fördjupa sina reformer på ett omfattande sätt. Samtidigt presenterades en inspirerande vision för världen, där möjligheterna och fördelarna med Kinas högkvalitativa utveckling och höga nivå av öppenhet delas med omvärlden. Kina är villigt att stärka vänskapliga utbyten och fördjupa ömsesidigt fördelaktigt samarbete med alla länder, inklusive Sverige, för att skapa en bättre framtid tillsammans.

Cui Aimin

https://nyadagbladet.se/debatt/padda-eller-penna-nar-digitaliseringen-av-skolan-gar-for-langt/

Debatt

”Padda eller penna – när digitaliseringen av skolan går för långt”

Varför skulle det behöva ta så många år för våra politiker att inse att de yngre barnen i skolan först behöver lära sig att skriva med penna och papper innan de tilldelas digitala verktyg? Det skriver Lena Nilsson från Uppsala.

publicerad 20 oktober 2024

Foto: iStock/dolgachov

Politikerna borde ha lyssnat på lärarnas varningar redan för 25 år sedan, menar skribenten.

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

1981 började jag arbeta som lågstadielärare. Jag hade förmånen att få arbeta med de lägre årskurserna och vart tredje år börja om med en ny etta. De första skolåren fick eleverna mycken träning i att med penna forma och skriva både bokstäver och siffror. Många gånger använde vi oss också av andra material för att forma och bygga bokstäver, detta för att ytterligare träna motoriken och minnas bokstäverna på olika sätt, eftersom vi lär med hela kroppen.

Hösten 1996 fick vi för första gången en dator i klassrummet. Den ställdes längst bak i rummet och i början var det bara jag och min kollega som använde den för att lära oss olika program. Ingen av oss var väl egentligen så intresserad av att ta in den digitala tekniken i klassrummet. Vi tyckte redan då att det var viktigare att våra elever fick bokstäverna och siffrorna ” i handen”, innan de började skriva på datorn.

Så småningom kom det från läromedelsförlagen flera pedagogiska datorprogram, som vände sig till de yngre barnen. Det fanns många program med övningar i till exempel förberedande läsinlärning. Jag hade några elever som fick lite hjälp av vissa program, för att komma i gång med läsandet och skrivandet. Men större delen av klassen använde datorn mest för spel på eftermiddagarna, när fritidsverksamheten tog över klassrummet.

2001 var direktivet i vår kommun att varje klassrum på lågstadiet skulle ha två datorer, och uppmaningen till oss lärare var då att se till så att de elever som inte hade tillgång till dator hemma, skulle ha förtur till skolans datorer. Det fanns en stor oro att dessa barn skulle komma efter i den digitala utvecklingen. Det var vad man sa vid slutet av 1900-talet, att vissa elever skulle gå miste om något. Tänk om vi då hade vetat hur det ser ut idag.

Idag har många insett att det gick alldeles för fort när man bestämde sig för att digitalisera skolan. Det fanns en övertro på digitaliseringen och man ville dessutom att Sverige skulle ligga i framkant med allt som gällde IT i skolan. Digitaliseringsivrarna ville gärna framhålla att barnen lär sig bättre med datorer och surfplattor. Inom vissa områden förvisso, men i andra sammanhang kan det vara rent olämpligt.

Forskningen visar olika resultat i fråga om datorns plats i undervisningen, men vad som sker om eleverna inte lär sig handskrift är däremot uppenbart. Hur stor kan risken vara för de elever som tvingas skriva för hand, med penna och papper, att de senare i livet måste gå kurser i hur man surfar på internet? Högst troligt är den risken lika med noll. Det stora problemet idag är alla de elever som redan i årskurs ett fått en surfplatta, i stället för skrivbok och penna. Många är de lärare som bekymrat berättar att elever som gått i skolan i flera år inte har någon fungerande handstil. De kan alltså inte skriva för hand.

Vi tar ifrån våra barn så mycket när de inte får lära sig att forma bokstäver med sina händer. När de inte tränar sin egen handstil, får de dessutom problem med att läsa andras handskrivna meddelanden. Många av oss minns säkert när SÖ införde den nya skrivstilen på1970-talet. Eleverna hade svårt att lära sig den och följden blev dessutom att de inte längre kunde läsa de äldres handstil. Den nya skrivstilen hade utarbetats av en kalligraf. Många lärare kritiserade den dock utan att få något gehör. Fler och fler lärare återgick till att lära ut den gamla handstilen, som hade utvecklats under så många år. Skolöverstyrelsen införde den nya skrivstilen utan att lyssna på och ta råd av de sakkunniga, alltså lärarna som arbetade i skolan.

Enligt Lärarförbundet anser 95 procent av lärarkåren att det är viktigt att barnen kan skriva för hand, men ändå säger en femtedel av lärarna att deras elever aldrig gör det.

Skolverket föreslår nu en ändring i läroplanen, där man betonar att mer tid ska läggas på skrivträning i de lägre åldrarna. Man vill också ta bort kravet på digitala lärverktyg i förskolan. Precis det som så många lärare uttryckte för 25 år sedan, att barnen i de tidiga skolåren behöver träna på att skriva med penna och papper. Att lära sig skriva är ett hantverk och det tar tid att lära sig skriva för hand.

Som i så många andra sammanhang så glömmer man bort eller struntar i att lyssna på de som är sakkunniga och har erfarenhet inom ett område. Debatter i viktiga frågor och beslut saknas. Det är oftast bara en sida som får möjlighet att yttra sig, medan den andra sidan har tystats, hånats eller förlöjligats. Vi måste lära oss att säga ifrån när något går åt galet håll – äga modet att våga säga ifrån.

Lena Nilsson, Uppsala

https://nyadagbladet.se/debatt/de-nya-elmatarna-medfor-halsorisker/

Debatt

”De nya elmätarna medför hälsorisker”

De nya elmätarna kan potentiellt medföra allvarliga folkhälsorisker och det breda införandet av dem är därför ytterst problematiskt även i etiskt hänseende. Det skriver Mona Nilsson, ordförande för Strålskyddsstiftelsen, tillsammans med Lennart Hardell på Forskningsstiftelsen Miljö och Cancer.

publicerad 17 september 2024

Montage. Foto: Nya Dagbladet/privat

Nilsson och Hardell pekar på forskning som antyder allvarliga risker i folkhälsomässigt hänseende, skriver Mona Nilsson och Lennart Hardell.

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Sedan flera år byts elmätarna hos samtliga elkunder ut mot nya som sänder pulsad mikrovågsstrålning, även kallad radiofrekvent (RF) strålning. Utifrån aktuell kunskap kan denna strålning (4G eller 5G), som sänds ut från dessa så kallade smarta elmätare, medföra hälsorisker. Detta gäller i synnerhet om elmätarna installeras inne i bostaden, under bostaden eller invid bostaden (exempelvis på husfasaden). Elmätare som sänder RF-strålning bör därför inte användas ur ett folkhälsoperspektiv.

Detta ställningstagande bygger på följande fakta:

Det finns hittills endast åtta fallstudier som studerat hälsoeffekter av exponering för verklig RF-strålning från 5G (källa). Samtliga visar att 5G skadar människors hälsa på kort tid efter driftsättning och att 5G orsakar en kraftig ökning av människors exponering för pulsmodulerad radiofrekvent strålning. I flera fall blev hälsoeffekterna så svåra att människor tvingades överge sina hem inom en vecka. Fallstudierna inkluderar även barn som också drabbades av ohälsa.
Det finns ingen forskning som visar att kronisk exponering för den RF-strålning som sänds ut från elmätare, som sänder pulser av radiofrekvent strålning till 4G- eller 5G-nätet, inte är skadlig för människors hälsa. RF-strålning klassades år 2011 som ”möjligen cancerframkallande” Grupp 2B, av IARC. Forskning har sedan dess stärkt beläggen för cancerrisk genom påvisade DNA-skador, oxidativ stress, cancer i djurförsök och bland människor exponerade för RF-strålning.
Många människor har vittnat om skadlig hälsopåverkan som uppträtt direkt eller efter en kort tid efter införandet av de nya elmätarna som sänder RF-strålning. Vittnesmålen kommer från hela världen, även Sverige, och flera fallbeskrivningar finns att tillgå på stralskyddsstiftelsen.se
Forskare har konstaterat att smarta elmätare verkar sända ut en särskilt skadlig form av RF-strålning. En grupp amerikanska läkare och forskare anser att smarta elmätare utgör en risk för människors hälsa och ger därför rådet att undvika mätare som sänder ut radiofrekvent strålning/mikrovågor och att mer säker teknik bör utvecklas och användas. De hänvisar till en vetenskaplig rapport som tydliggör att smarta elmätares strålning orsakar negativ hälsopåverkan.
Österrikiska läkarförbundets miljömedicinska grupp bedömer också att smarta elmätare orsakar “elektrosmog” eller med andra ord en förorening av miljön med strålning som är skadlig för hälsan. De förväntade konsekvenserna är ökad förekomst av sjukdom. Förbundet anser att införandet av smarta elmätare bör skjutas upp tills andra tekniska lösningar finns tillgängliga.
Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) referensvärde skyddar inte mot skadliga effekter av kronisk helkroppsexponering för strålning från elmätare. Det skyddar enbart mot omedelbara uppvärmningseffekter, som uppstår då strålningen är så intensiv att den inom en timme ger upphov till uppvärmning av vävnad.
Det finns ingen forskning som visar att människor kan kroniskt helkroppsexponeras för strålning från elmätare eller mobilmaster vid nivåer, som närmar sig Strålsäkerhetsmyndighetens referensvärde utan att ta skada. Det är därför ovetenskapligt att hävda att referensvärdet skulle skydda människor mot hälsorisker så länge det inte överskrids.
På grund av referensvärdets uppenbara brister har 259 vetenskapsmän gemensamt begärt att det skärps för att skydda mot andra påvisade hälsoeffekter. Forskare rekommenderar gränsvärde som är betydligt lägre än Strålsäkerhetsmyndighetens referensvärde för att skydda mot påvisade hälsorisker.

Det är djupt oetiskt att dessa elmätare tvingas på människor i deras egna hem, trots att många kraftigt motsätter sig införandet på grund av befarade negativa hälsokonsekvenser. Det finns bättre teknik som använder sig av elnätet eller fiber för den nödvändiga överföring av informationen från kund till elbolagen. Ett sådant alternativ är även i linje med miljöbalkens krav på användande av bästa möjliga teknik för att skydda människors hälsa och miljön.

Mona Nilsson, ordförande Strålskyddsstiftelsen

Lennart Hardell, MD, PhD, Forskningsstiftelsen Miljö och Cancer

https://nyadagbladet.se/debatt/kinas-tredje-plenarsammantrade-kommer-ha-stor-inverkan-pa-den-globala-utvecklingen/

Debatt

”Kinas tredje plenarsammanträde kommer ha stor inverkan på den globala utvecklingen”

Det moderna Kina

Resolutionen som antogs vid KKP:s senaste plenarsammanträde fastslår att Kina kommer fortsätta hjälpa till att bygga en gemensam framtid för mänskligheten. Detta, tillsammans med de fem principerna för fredlig samexistens, bör hädanefter utgöra kriteriet för internationella relationer, skriver Stephen Brawer, ordförande för BRIX Sweden.

publicerad 6 augusti 2024

Foto: Koke Cheng/pexels

Folkets stora hall (Great Hall of The People). I denna ikoniska byggnad i Peking äger många viktiga regeringsmöten rum, bland annat plenarmöten.

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Världshistorien formas av processer och händelser som är större, djupare och mer komplexa än de flesta människor kan föreställa sig. En nylig sådan händelse var det tredje plenarsammanträdet med Kinas kommunistiska partis 20:e centralkommitté. I den resolution som antogs vid mötet klargörs att Kina kommer att fortsätta att genomföra handlingsplanen för vetenskaps- teknik- och innovationssamarbeten inom ramarna för Belt and Road-initiativet och utöka ansträngningarna för att utveckla multilaterala plattformar för samarbete inom grön utveckling, digital ekonomi, artificiell intelligens, energi, beskattning, finans, katastrofbegränsning och andra områden.

Det tredje plenumet utvecklade också hur KKP:s centralkommitté har utvärderat Kinas framgångar och prestationer under den nya eran, samt betonade behovet av att ytterligare fördjupa reformerna för att främja den kinesiska moderniseringen.

En ny riktning för den globala ekonomiska utvecklingen.

Sedan reformerna och öppnandet av ekonomin inleddes 1978 har Kina gjort enastående och anmärkningsvärda ekonomiska framsteg. Detta, tillsammans med Belt and Road-initiativet, har hjälpt landet att staka ut en ny riktning för den globala ekonomiska utvecklingen.

Initiativet föreslogs för övrigt 2013, samma år som den 18:e centralkommittén för Kinas kommunistiska partis tredje plenarmöte hölls.

I resolutionen från det tredje plenarmötet i 20:e KKP-centralkommitén står följande: ”Nutiden och den närmaste framtiden utgör en kritisk period för vår strävan att bygga ett framstående land och gå mot nationell vitalisering på alla fronter genom kinesisk modernisering … Vi måste målmedvetet ge reformen en mer framträdande plats och ytterligare fördjupa reformen på ett heltäckande sätt i syfte att främja den kinesiska moderniseringen för att hantera den komplexa utvecklingen både hemma och utomlands, anpassa oss till den nya vågen av vetenskaplig och teknisk revolution och industriell omvandling och leva upp till vårt folks nya förväntningar”.

Betoningen på behovet av att sträva efter nationell vitalisering och kinesisk modernisering och att utveckla socialism med kinesiska särdrag är en unik aspekt av kinesiskt beslutsfattande, där den senare har mer djupgående filosofiska aspekter, med hänvisning till Confucius. Den kinesiska civilisationen har en lång historia av ansträngningar för att upprätthålla social och politisk stabilitet och sträva efter en utveckling som bygger på principen om det gemensamma bästa.

Trots de många omvandlingarna av det kinesiska samhället under årtusenden har landet behållit sina framträdande socioekonomiska drag, vilket har gjort det möjligt för det att förbli ett stolt och kultiverat samhälle.

Den kinesiske toppledarens förslag att bygga ett måttligt välmående samhälle till 2020, som en del av hans ”fyra övergripande mål” för god samhällsstyrning, förverkligades i tid, vilket underlättade landets strävan efter nationell vitalisering och kinesisk modernisering. Å andra sidan är målet att bygga upp en socialistisk marknadsekonomi av hög standard till 2035 en relativt långsiktig strävan. Allt detta kommer att lägga en stabil grund för att bygga Kina till ett stort, modernt socialistiskt land 2049, då landet kommer att fira hundraårsjubileet av grundandet av Folkrepubliken Kina.

Dessutom framgår det tydligt av resolutionen från det tredje plenumet att Kina, i motsats till vad vissa västerländska medier och politiker hävdar, inte har för avsikt att stänga dörren till den globala ekonomin. Istället kommer landet att fortsätta öppna upp sin ekonomi för omvärlden.

Det är dags att västvärlden ändrar sin attityd och politik gentemot Kina för det globala gemensamma bästa.

Det internationella landskapet blir dock alltmer komplext, och USA, EU och vissa andra västekonomier använder sig av handelsprotektionism och avvisar samarbete med Kina. De föredrar att cyniskt ignorera vad Kina uppnått under de senaste mer än fyra decennierna och uppfattar Kina som ett hot.

Deras kortsiktighet och allmänna okunnighet präglas av Hobbes filosofiska tänkande, att vilja vara den dominerande kraften under vad som kan kallas djungelns lag. De vill dominera den globala ekonomin och det globala styrsystemet med brutalt våld eftersom de saknar den insikt och långsiktiga utvecklingspolitik som krävs för att uppnå en hållbar utveckling, utrota fattigdom och fortsätta skapa nya arbetstillfällen. Det är dags att västvärlden ändrar sin attityd och politik gentemot Kina för det globala gemensamma bästa.

Som det står i resolutionen från det tredje plenumet kommer Kina att fortsätta hjälpa till att bygga en gemenskap för en gemensam framtid för mänskligheten. Att bygga en gemenskap för en gemensam framtid för mänskligheten, tillsammans med de fem principerna för fredlig samexistens, bör hädanefter utgöra kriteriet för internationella relationer.

Stephen Brawer,
ordförande för BRIX Sweden – Belt and Road-Institutet i Sverige

BRIX Sweden - Belt and Road-Institutet i Sverige, är en ideell förening som bildades av arrangörerna, talarna och deltagarna i ett seminarium i Stockholm den 30 maj 2018 om Belt and Road-Initiativet (BRI) och dess ekonomiska och strategiska betydelse för Europa och Sverige. Seminariet arrangerades gemensamt av Schillerinstitutet och China-Sweden Business Council.

BRIX medlemmar inkluderar entreprenörer, ekonomer och strategiska experter med ett brett spektrum av expertis inom svenska och kinesiska ekonomiska frågor. Deras gemensamma slutsats är att BRI inte bara är av betydelse för en god ekonomisk och politisk relation mellan Kina och Sverige, utan i grunden gynnsamt för ekonomisk utveckling och fred mellan alla länder.

onsdag 15 januari 2025

NyD Debatt

NyD Debatt

NyD Debatt

NyD Debatt

NyD Debatt