Debatt

”Ett EU-positivt Ehrenbergsparti kan inte mycket göra”

publicerad 28 januari 2013

Johan Ehrenberg efterlyser ett nytt rödgrönt parti. EU har dock i sin grundlag inskrivet den nyliberala politik som alla måste följa och som orsakar den ekonomiska katastrofen idag. Ingen större förändring kan bli möjlig innan vi lämnat EU. Ett EU-positivt Ehrenbergsparti kan inte mycket göra. Det skriver Hans Sternlycke.

Kommer det ett nytt parti snart? rubricerar Johan Ehrenberg sin krönika i ETC. Avslutningen signalerar att han själv kunde tänka sig att dra igång ett sådant parti. Han har fått frågan förut men förkastade det då, eftersom han ansåg att det viktigaste var att få socialdemokraterna och vänstern att våga bli reformister igen. Nu är han inte lika säker. Sverige bubblar av rörelser utanför partierna.

Klimatfrågan anser han vara lackmuspapperet på om partierna står för något annat än sin egen riksdagsmannalön. Ingen politiker kan idag säga att hen ingenting förstår. Varje svensk bidrar med sex tons växthusgas per år, men med importen är det dubbelt upp. I EU bekämpar regeringen de energibesparingskrav som föreslås. Sverigedemokraterna har ingen klimatpolitik. Det går inte att skylla klimathotet på invandrare.

Miljöpartiet har gjort en vandring högerut. Gårdagens luddiga systemkritik har ersatts av ”ansvar”. Inför klimathotet vill man satsa drygt 0,3 procent av BNP på miljöpolitik. En halv promille mer än regeringen. Man är inte längre för minskad arbetstid, minskad konsumtion eller kraftiga miljöskatter på produktionen. Marknaden skall fixa den gröna omställningen.

Vänsterpartiets stötesten är också ansvarsfullheten, att ta större ansvar för budgetregler än klimatet. Målet för alla partier i riksdagen är att öka överskottet i den offentliga kassakistan. 800 miljarder vill de ha 2016. Det betyder mindre investeringar för klimatet och mer finansplaceringar.

Göran Perssons gröna folkhem försvann snabbt och ersattes med jobbpolitik inom Anders Borgs budgetram. Socialdemokraterna nöjer sig med nyanser som halva bolagsskattesänkningen jämfört med Alliansen. Jobbpolitiken handlar mer om arbetslösheten än om jobb. Fas 3 i stället för utbildning.

Klimatfrågan är den största jobbfrågan av alla. Utan ren energi, ren mat och rena transporter blir det inga jobb. Sverige fick bort arbetslösheten på 60-talet genom satsningar på välfärd och miljonprogram. Det var inte exporten som skapade rikedomen, det var inhemska satsningar.

Så här långt kan man hålla med Ehrenberg om hans beskrivning av situationen. Men här är är det dags att påpeka att Ehrenberg, som centralistisk socialist, är varm EU-vän. EU har i sin grundlag inskrivet den nyliberala politik som alla måste följa, och som orsakar den ekonomiska katastrofen idag. Det är den som är grunden i alla partiernas politik. Vi kan inte få någon verklig förändring förrän vi lämnar EU. Det kan inget Ehrenbergsparti göra något åt. Det kommer att hamna i samma fålla som de andra partierna, om man inte är medveten om problemet och agerar mot med de medel man kan.

Han skriver heller inget om att 60-talets folkhemsbygge grundades på kraftiga skattehöjningar på löner, och att det är den överprissättningen på arbete som är en del i arbetslösheten idag. Skall priset på arbete ner i nivåer som ger sysselsättning måste grundavdraget höjas och skatten läggas på andra skattebaser. I stället för skatt och social avgifter på en årsinkomst på 18.500 kronor om året borde man kunna tjäna 150.000 kronor om året innan skattskyldighet inträder. Ingen borde behöva skatta för inkomster under socialbidragsnivån. Då skulle fler våga nyföretagande.

 

Hans Sternlycke




Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!

Välkommen att diskutera! NyD vill uppmuntra till en saklig och kvalitativ debatt vilken genomsyras av god ton och respekt för andra åsikter. Du är själv juridisk ansvarig för vad du skriver. Läs våra fullständiga kommentarsregler här.