Från januari till juli i år har 120 sprängdåd ägt rum i Sverige. Det skall jämföras med 83 under samma period förra året. Det visar statistik från polisen, presenterad av DN.
Ökningen av sprängdåd har skett över hela Sverige, förutom i Region Mitt. Region Syd har haft flest sprängdåd hittills i år. Man låg högst även i fjol.
Det tycks vara svårt att se orsaken. Vid Region Syd vet man inte riktigt, men talar om "en ökad problematik med kriminalitet och utanförskap". Dessutom pekar man på att tillgången på dynamit kan ha ökat.
Orsaken till explosionen i en polisbyggnad i Linköping igår natt var en moped som var fylld med sprängmedel.
Annons:
Christopher Jarnvall/NB Nyhetsbyrån
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Socialstyrelsen har identifierat 264 barn och unga under 18 år som rättsväsendet har lagfört eller prövat för grova våldsbrott kopplade till gängkriminalitet. Myndigheten ska nu granska deras uppväxt och kontakter med samhället.
Kartläggningen gäller åren 2020–2024 och brott som mord och mordbrand där dådet hör ihop med organiserad brottslighet, rapporterar Sveriges Radio Ekot.
Ungefär var tionde i gruppen är barn under 15 år, och antalet är även högre än vad myndigheten räknat med.
Bedömningen före kartläggningen låg på 150–200 barn, uppger Ekot.
Annons:
Kriminalvården har under flera år sett en eskalerande ökning av barn och unga inblandade i grova våldsbrott. Foto: Kriminalvården
Kartläggningen omfattarperioden 2020–2024 men mäter däremot ingen utveckling över tid.
Siffrorna betyder inte heller att domstolar har dömt samtliga 264.
Nu ska Socialstyrelsen undersöka de 264 barnens bakgrund för att få en bild av varför vissa barn hamnar i organiserad brottslighet.
Granskningen ska omfatta riskfaktorer, bakgrund, uppväxtvillkor och barnens kontakter med olika aktörer.
— Vi ska se vilka riskfaktorer vi kan se, bakgrundsfaktorer, uppväxtvillkor som är viktiga att kartlägga samt vilken kontakt de haft med olika aktörer för att se var samhället har brustit i kontakten med de här barnen, säger Johanna Kumlin, avdelningschef vid Socialstyrelsen.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Stormen Boelo når Sverige på söndagen med vindbyar nära 30 sekundmeter. Trafikverket har stoppat tågtrafiken på flera sträckor.
SMHI har utfärdat flera gula varningar för kraftig vind och omkring 30 millimeter regn, rapporterar skattefinansierade statskanalen SVT. Varningarna gäller framför allt kustområdena i sydväst och längs östkusten upp till och med Västernorrlands län.
Under morgonen uppmättes byvindar på 29,7 meter per sekund på Vinga och 29,5 meter per sekund på Nidingen. Enligt SMHI har Boelo en ovanlig vindriktning som kan fälla många träd. Myndigheten råder människor att surra fast studsmattor och trädgårdsmöbler, eftersom vindarna kan gå över 20 sekundmeter.
På söndagsmorgonen var tågtrafiken helt inställd på sträckorna Göteborg–Herrljunga–Mariestad, Kil–Torsby, Borås–Varberg, Hässleholm–Karlskrona och Emmaboda–Karlskrona. Trafikverkets presstalesperson Emmely Hornborg kallade stoppet en förebyggande åtgärd, så att ingen ska fastna i ett stillastående tåg.
Annons:
Nedfallna träd låg över småvägar, och på E45 mellan Åmål och Säffle hade ett träd legat sedan klockan 7. Trafikverket uppmanar bilister att köra försiktigt.
Även färjetrafiken till och från Gotland påverkas. Många enduroförare från helgens Gotland Grand National har blivit kvar på ön, enligt uppgifter till SVT Nyheter Öst.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Sveriges Stadsmissioner vill se fler statliga insatser mot hemlöshet. På bilden syns Stadsmissionens verksamhet vid Masthuggskliniken i Göteborg, arkivfoto från 2022.
Regeringens strategi mot hemlöshet löper ut 2026, men behovet av bostad och mat är fortsatt högt. Riksföreningen Sveriges Stadsmissioner kräver nu fler statliga åtgärder.
Hemlösheten i Sverige har legat på en hög och relativt stabil nivå i flera decennier, uppger Epoch Times. I den bredare kartläggningen rör det sig om omkring 30 000 personer.
— Sverige är ett av de länder som inte har fått ner hemlösheten särskilt mycket, säger Jonas Rydberg på Riksföreningen Sveriges Stadsmissioner till Epoch Times.
Strategin gäller 2022–2026 och har fyra mål. Hemlöshet ska förebyggas och ingen ska bo eller leva på gatan. Bostad först bör införas nationellt, och det sociala perspektivet i samhällsplaneringen ska stärkas.
Annons:
De senaste nationella siffrorna finns i Socialstyrelsens kartläggning för 2023. Där ingår 27 383 vuxna i fyra olika hemlöshetssituationer. Det handlar alltså om betydligt fler än de som sover utomhus.
Den största gruppen, 16 878 personer eller 62 procent, bodde i långsiktiga boendelösningar som socialtjänsten ordnat.
Akut hemlösa var 4 436 personer. Av dem sov 745 utomhus, i garage, källare, bil eller liknande.
Ytterligare 3 209 hade själva ordnat ett tillfälligt boende. Och 2 713 skulle lämna en institution eller ett boende med stöd utan att ha någon bostad att flytta till.
Socialstyrelsen bedömer siffrorna som ett minimum. Jämfört med 2017 fick myndigheten samtidigt uppgifter om 2 707 färre personer från motsvarande uppgiftslämnare. Då omfattade kartläggningen 30 090 personer.
Egen bostad utan förhandskrav
Bostad först utvecklades i USA på 1990-talet och används i dag i flera länder, däribland Sverige. Den som får en bostad behöver inte först bli nykter, gå i behandling eller klara boendeträning.
Samtidigt erbjuds frivilligt stöd som anpassas efter den enskilde, till exempel vid psykisk ohälsa, missbruk, myndighetskontakter och vardagssysslor. Resultaten varierar, särskilt när det gäller missbruk och psykisk hälsa.
Socialstyrelsen skriver i sin rapport att Bostad först och andra individanpassade boenden behöver bli fler, framför allt i de större städerna och kommunerna.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Montage: NyD. Foto: Håkan Dahlström, CC BY 2.0; Orhan Pergel/Pexels
Nio procent i utsatta områden uppger påtryckningar om partivalet, jämfört med fyra procent i övriga Sverige. Arkivbilder; kvinnan har ingen belagd koppling till undersökningen.
Nio procent av de boende i utsatta områden uppger att de själva utsattes för påtryckningar att rösta på ett visst parti eller en viss kandidat inför valet 2026. I övriga Sverige gäller det fyra procent.
Siffrorna kommer från en eftervalsundersökning som Indikator Opinion har gjort på uppdrag av Stiftelsen Järvaveckan, som publicerar resultaten i en delrapport. Datainsamlingen pågick 25 september–8 oktober 2026. Totalt svarade 1 643 personer i områden som Polismyndigheten klassar som utsatta och 1 871 i övriga Sverige.
Med påtryckningar menades försök att påverka någons partival så att personen inte kände sig helt fri att välja själv. Vanliga politiska argument och rekommendationer räknades inte.
Att rösta annorlunda än familjen
Undersökningen mäter också synen på normerna i bostadsområdet. I utsatta områden svarar 26 procent att det inte är särskilt eller inte alls accepterat där de bor att rösta på ett annat parti än familj, släkt och vänner. I övriga Sverige är siffran 15 procent.
Annons:
Frågan gäller hur de svarande ser på området, inte om de själva har utsatts. Samtidigt anser 53 procent i utsatta områden att det är helt eller delvis accepterat att rösta annorlunda, mot 65 procent i övriga Sverige.
Sju procent i utsatta områden uppger dessutom att de under valrörelsen märkte av påtryckningar mot människor i bostadsområdet från större släkt- eller familjenätverk, religiösa församlingar eller trossamfund, eller etniska eller kulturella föreningar. I övriga Sverige gäller det två procent.
Åtta procent av de svarande med svensk bakgrund i utsatta områden uppger att de märkt sådana påtryckningar mot människor i bostadsområdet, jämfört med sju procent av dem med utländsk bakgrund.
Bland unga mellan 18 och 29 år är egna erfarenheter av påtryckningar ungefär lika vanliga i båda grupperna: nio procent i utsatta områden och tio procent i övriga Sverige.
— Egna erfarenheter av påtryckningar är vanligare i utsatta områden sett till samtliga svarande. Men bland unga ligger andelarna nära varandra. Det är en viktig del av bilden, säger Ahmed Abdirahman, samhällsanalytiker och vd för Stiftelsen Järvaveckan.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
