Finska valpar blir internationella nyhetsstjärnor

Låginkomsttagare och invandrare på Island oroar sig för sina jobb när AI sprids i arbetslivet. Högavlönade ser i stället möjligheter, visar en ny rapport.

Arbetsmarknadsinstitutet Varða har publicerat en rapport om hur tekniska framsteg och klimatförändringar påverkar löntagarnas arbeten. Var fjärde löntagare som företräds av de fackliga centralorganisationerna ASÍ, Islands landsorganisation, och BSRB, som företräder stats- och kommunanställda, tror att det egna jobbet förändras de närmaste åren på grund av tekniken och klimatförändringarna.

Varðas chef Kristín Heba Gísladóttir säger att löntagarna i allmänhet ser positivt på den tekniska utvecklingen. Skillnader finns dock mellan grupperna.

— Människor med lägre inkomster, och även invandrare, är oroliga för sin anställningstrygghet i samband med de här förändringarna, medan de med högre inkomster ser större nytta i att jobbet blir enklare, säger hon till isländska RÚV.

AI sållar bland sökande

Frågan "Vem tjänar på artificiell intelligens?" ställs i forskningsprojektet Digitala samhällen, teknik och artificiell intelligens, som Islands universitet startade i början av oktober.

Guðbjörg Linda Rafnsdóttir, professor i sociologi vid universitetet, säger att AI först användes i stor skala bara av storbolag. Så är det inte längre.

— Tekniken används nu ganska brett, även av mindre företag och här på Island, säger hon.

Enligt henne är det inte ovanligt att människor låter AI putsa cv:n och jobbansökningar, medan företag använder AI för att hitta de mest lovande sökandena. Utvecklingen är begriplig, säger hon, men det finns nackdelar med att låta AI fatta beslut om enskilda personer.

Professorn beskriver hur AI som granskar ansökningar söker i allmänna databaser och kan följa individers digitala fotspår, även över nationsgränser. Enligt henne har AI visat sig befästa vissa stereotyper.

— Den drar slutsatser utifrån de digitala fotspåren hos människor som den anser vara lika personen i fråga. Om den bedömde mig kunde den dra slutsatsen: jag är en kvinna i den här åldern, jag har arbetat inom det här området, och kvinnor som jag är så eller så, säger hon.

Svarta lådan

AI kan vara användbar när uppgiften är avgränsad, till exempel att hitta sökande med körkort. När den ska avgöra vem som är bäst kvalificerad blir besluten betydligt svårare att förutse. Guðbjörg Linda Rafnsdóttir säger att det kallas problemet med den svarta lådan.

— Man vet inte varför den har valt just de fem personerna som mest kvalificerade, eftersom den arbetar med den information den matats med, men också använder digitala fotspår och drar slutsatser om människors förmågor utifrån något den anser rimligt, säger hon.