Annons:

Därför ska du ha aktivt kol i hemmet

Uppdaterad januari 21, 2026, Publicerad februari 16, 2025 – av Redaktionen

Aktivt kol har använts i tusentals år inom olika områden. Idag används det främst vid förgiftning och vattenfiltrering, men har också åtskilliga andra användningsområden.


Artikeln publicerades ursprungligen i Nya Dagbladet den 16 februari 2025.


Aktivt kol är ett material som har behandlats med syre vid mycket höga temperaturer för att skapa en extremt porös struktur. Det framställs av organiska material med hög kolhalt, såsom stenkol, träkol, torv och kokosnötskal.

Denna ”aktiveringsprocess” avlägsnar tidigare absorberade ämnen från kolet och frigör bindningsställen, samtidigt som porstorleken reduceras och fler porer skapas. Detta resulterar i en mycket stor inre yta – ibland motsvarande flera hundra kvadratmeter per gram – vilket gör aktivt kol extremt effektivt som adsorberande medel för molekyler, joner och atomer. Det innebär exempelvis att en tesked aktivt kol har ungefär samma yta som en fotbollsplan.

Annons:

Aktivt kol ska inte förväxlas med grillkol, grillbriketter eller brända matrester. Dessa material saknar den porösa struktur och adsorptionsförmåga som aktivt kol har.

Användning av kol går att spåra till egyptierna, där det främst användes till matlagning och metalltillverkning. Det finns också bevis som stödjer att det senare kan ha använts mot tarmbesvär, för att ta bort dåliga lukter från exempelvis infekterade sår samt att skriva på papyrus. Kol har också använts som tandkräm av ett antal civilisationer sedan Hippokrates (450 f.Kr. till 380 f.Kr.) i det antika Grekland, enligt en studie från 2022.

Förgiftning

Aktivt kol används främst vid förgiftningar och det rekommenderas att ha i sitt hemapotek. Den första rapporterade användningen av aktivt kol som motgift inträffade 1811. Det var den franske kemisten Michel Bertrand som enligt uppgifter ska ha intagit aktivt kol tillsammans med 5 gram arseniktrioxid. 1852 testade även professor Pierre-Fleurus Touéry att ta en stor dos stryknin tillsammans med kol inför sina skeptiska kollegor i den franska medicinakademin utan att bli sjuk.

När man tar aktivt kol adsorberas det inte av tarmen, det når alltså tarmen i oförändrad form. Då vätskor eller gaser passerar genom det aktiva kolet binds de till det genom en process som kallas adsorption, vilket sedan fångas upp och sedan försvinner ut genom avföringen istället för att tas upp av kroppen, enligt Healthline. Det är därför viktigt att ta aktivt kol en kort tid efter förgiftning, så att gifterna inte hinner tas upp av kroppen.

Kol kan binda till sig åtskilliga ämnen som exempelvis svampgifter, växtgifter samt även en hel del läkemedel. Däremot ska man alltid ringa Giftinformationscentralen innan man ger aktivt kol vid förgiftning då det ibland kan vara olämpligt att ge, enligt 1177. Aktivt kol kan dock inte binda alla typer av gifter och läkemedel, särskilt inte sådana som är frätande. Det hjälper heller inte mot alkoholförgiftning.

Aktivt kol listas i Världshälsoorganisationens lista över nödvändiga läkemedel.

Kan slå ut läkemedel

Det finns fler användningsområden med aktivt kol, däremot bör man alltid tala med sin läkare innan användning, särskilt vid förtäring. Eftersom aktivt kol också binder en hel del läkemedel bör man ha det i åtanke. Likadant är det med användning av preventivmedel som exempelvis p-piller då det kan förta effekten.

När man tar aktivt kol kan det framkalla kräkning för vissa på grund av smak och textur, vilket i sin tur kan leda till att man råkar få ner sina kräkningar i lungorna som då kan orsaka tillståndet aspiration.

Vanliga biverkningar kan vara förstoppning och att avföringen blir svart, enligt WebMD. Stora eller upprepade doser av aktivt kol kan också orsaka en blockering i matsmältningskanalen. Vidare kan man behöva dricka mer vatten vid intag.

Kan hjälpa njurfunktionen

Det finns vissa bevis som stödjer att aktivt kol kan hjälpa njurfunktionen genom att filtrera bort gifter och läkemedel, även om det behövs mer forskning inom området. En studie från 2013 visar att råttor med kronisk njursjukdom, som fick ta aktivt kol, minskade tarminflammationer och skador. I en annan studie från 2014 utfodrades råttor med kronisk njursvikt med blandningar som innehöll 20 procent aktivt kol. Forskarna såg att råttorna fick en förbättrad njurfunktion och en minskad grad av inflammation samt skador i njurarna.

Tarmhälsa

Viss forskning visar att aktivt kol tros kunna lösa upp tarmgaser. Två studier inom ämnet har visat att personer som lider av kraftig gasbildning fått förbättrade symptom vid användning av aktivt kol. Trots den begränsade forskningen har en panel vid Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) ansett att det finns tillräckliga bevis för att stödja användningen av aktivt kol för att minska kraftig gasbildning i tarmarna. Idag finns ingen fastställd dosering, men EFSA rekommenderar att man tar minst ett gram 30 minuter före och efter varje måltid.

Eftersom aktivt kol kan fungera vid förgiftningar och överdoser menar vissa forskare att det  därför också skulle kunna användas vid diarré. Diarré orsakas ofta av läkemedel och bakterieinfektioner, därför föreslår forskare i en studie från 2018 att det skulle kunna vara verksamt vid diarré. Däremot betonar forskarna att det behövs mer forskning inom området.

I en studie gjord på råttor under 2019 upptäckte forskare att aktivt kol skulle kunna förebygga högt kolesterol, samt att det även fanns bevis för att det minskade inflammation och skyddade blodkärlen från skador som kan orsakas av en kost rik på kolesterol. I en annan studie från 1989 deltog personer med hyperkolesterolemi, det vill säga väldigt höga nivåer kolesterol i blodet. Deltagarna fick ta aktivt kol under tre veckors tid och sänkte därmed kolesterolhalten med mellan 23 och 41 procent.

Vattenrening

Människor har använt aktivt kol som naturligt vattenfilter i tusentals år. Precis som det verkar i tarmarna och magen kan aktivt kol interagera med och adsorbera en rad olika gifter, läkemedel, virus, bakterier, svampar och kemikalier som finns i vatten. En studie från 2015 visar exempelvis att vattenfiltreringssystem som använde kol tog bort så mycket som 100 procent fluorider i 32 ofiltrerade vattenprover efter sex månader.

Bra för tänder och hud

Idag finns det åtskilliga produkter inom tandvård som innehåller aktivt kol. Vissa menar framförallt att det ska ha en blekande effekt, men samtidigt menar andra att det finns risk för skada på emaljen. En del menar också att aktivt kol generellt ska vara bra för munhälsan genom exempelvis att vara antibakteriell och svampdödande.

I en studiesammanställning från 2017 visades att det i nuläget inte finns tillräckligt med forskning som stödjer dessa påståenden.

Aktivt kol används också mycket inom skönhetsindustrin där det bland annat ska kunna behandla finnar, förbättra torr eller fet hy, reducera rynkor och hjälpa mot porer. Det finns en hel del produkter på marknaden som innehåller aktivt kol, som exempelvis tvål, ansiktsmasker och hudkrämer. Däremot finns det ytterst lite underlag som bevisar dessa påståenden, men det ska vara relativt säkert att använda på huden enligt forskare. Om det uppstår irritation på huden bör man i regel avsluta behandlingen.

Inom traditionell medicin i olika delar av världen används aktivt kol från kokosnötter för att behandla hudinfektioner, enligt Medical News Today. Det ska ha en antibakteriell effekt på huden och därför också vara verksamt vid exempelvis insektsbett.

Liksom egyptierna använde aktivt kol för att ta bort dåliga lukter ska det också fungera utmärkt som deodorant.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Från skogsbana till stadsgym – utegymmens väg till Norden

Publicerad september 17, 2026 – av Jan Sundstedt
Skylt för Zurich vitaparcours bredvid Jan Sundstedt vid ett utegym.
Nya Dagbladets Jan Sundstedt kan glatt rekommendera utegym som träning.

Utegymmet har blivit ett självklart inslag i svenska parker och motionsspår. Den moderna historien börjar i en schweizisk skog 1968 och går via kinesiska parkmaskiner till dagens nordiska anläggningar, där träning kombineras med dagsljus, natur och fri tillgång.

Efter andra världskriget förändrades arbetslivet i stora delar av Europa. Fler gick från fysiska arbeten till stillasittande tjänster, samtidigt som femdagarsveckan gav mer fritid.

Förändringen väckte både en ny motionskultur och en oro för vad det moderna, bekvämare livet gjorde med kroppen.

Idén till det moderna utegymmet föddes i Zürich. En gymnastikförening tränade i skogen med stockar, stubbar och andra naturliga hinder. Skogsarbetarnas röjningar väckte idén om en permanent träningsslinga.

Med stöd från livförsäkringsbolaget Vita öppnade den första moderna motionsbanan av typen Vita Parcours i stadsdelen Fluntern 1968, enligt en sammanställning som Zürichs officiella turistorganisation har publicerat.

När skogen blev ett gym

Den ursprungliga modellen liknade inte dagens samlade park med metallmaskiner.

En typisk bana var två till två och en halv kilometer lång och hade omkring 15 stationer. Motionären kunde träna styrka, smidighet och uthållighet med den egna kroppsvikten, stockar och enkla redskap.

Stationerna stod framme utan bemanning och utan att någon behövde släppas in. Tidstypisk folkhälsa: ingen reception, inget medlemskort och inga öppettider. Skogen rymde träningen, i valfri takt, ensam eller tillsammans med andra.

Under 1970-talet spred turister och utlandsschweizare idén utanför Schweiz. I Tyskland kom de att kallas Trimm-dich-Pfade och liknande anläggningar växte fram i bland annat Österrike, Frankrike, Belgien och USA.

Enligt Schweiz utrikesdepartement finns omkring 2 500 sådana motionsbanor av Vita Parcours-typ i världen, varav cirka 500 i Schweiz.

Siffrorna gäller alltså skogsbanorna med sina utspridda stationer, inte dagens samlade utegym.

Fyra män i kostym gör knäböj vid en träningsbana i Kiel 1973
Den tyska Trimm-dich-Pfad-modellen var en direkt efterföljare till de schweiziska motionsbanorna. Vid invigningen i Kiel den 23 juni 1973 visade kommunanställda övningar vid en av stationerna. Foto: Friedrich Magnussen/Stadtarchiv Kiel, CC BY-SA 3.0 DE

Parkmaskinerna i Kina

Nästa stora steg kom när träningsstationerna flyttade från motionsslingan till bostadsområdet och stadsparken.

Kina antog 1995 ett nationellt program för fysisk aktivitet. Kina placerade offentliga träningsredskap i parker, på torg, längs vägar och i bostadsområden.

I Peking började den storskaliga utbyggnaden under slutet av 1990-talet. Inför OS 2008 ökade satsningen ytterligare.

Färgglada och vädertåliga maskiner stod ofta samlade på en mindre yta. Användarens egen kraft drev maskinerna. Motionären kunde göra benpress, dragövningar, balans- och ledrörelser.

Här började utegymmet mer likna det vi känner igen i dag: en kostnadsfri träningsplats mitt i vardagen, snarare än en serie stationer längs ett löpspår.

Utegym i Haikou City i Kina. Foto: Anna Frodesiak

Från Peking till Sverige

Den kinesiska modellen fick en direkt svensk efterföljare. År 2008 invigde Göteborg två maskinbaserade utegym i Angered och Lövgärdet.

Initiativet kom från en sjukgymnast som hade sett hur människor tränade i Pekings parker. Göteborgs stad beskrev anläggningarna som de första i Sverige av just detta slag.

Varje gym bestod av elva maskiner som använde kroppstyngd och motstånd i stället för lösa vikter.

Tanken var inte bara att redskapen skulle stå framme, utan också att Hälsoteket skulle ordna gemensam cirkelträning.

Det schweiziska idealet om fri träning mötte den kinesiska parkmodellen och svensk kommunal folkhälsa.

Olika nordiska versioner

Danmark var tidigt ute med en egen konstruktion. Företaget TræningsPavillonen uppger att man satte upp landets första moderna, offentliga styrketräningsredskap vid Tangkrogen i Århus 2003. Den danska modellen fick tak och väderskydd, vilket gjorde den anpassad till regn, blåst och stark sol.

I Finland hade enkla situpsbänkar och räcken funnits vid motionsspår i årtionden. Under 2010-talet började städerna investera i mer avancerade och hållbara redskap som även gav möjlighet till tyngre styrketräning. När Yle beskrev utvecklingen hade Helsingfors utegym på omkring 140 platser.

Norge fick sin första Tuftepark i Asker 2012. Den norska varianten byggde på metallställningar för egenviktsträning och spred sig snabbt till kommuner, skolor och bostadsområden. Företaget bakom konceptet uppger att det finns mer än 200 parker i landet.

De nordiska utegymmen har vuxit fram på olika sätt: svenska träredskap och parkmaskiner, finländska anläggningar vid löpspår, norska parker för egenviktsträning och danska, delvis väderskyddade konstruktioner. Gemensamt är att de ligger öppet, är gratis och kan användas utan bokning.

Utegym i Skjoldhøjkilen i Danmark, där redskapen samlats i en tydlig träningszon. Foto: RhinoMind/CC BY-SA 3.0

Utegym i Sverige

Hur många utegym som finns i Sverige vet ingen exakt, men storleksordningen går att räkna fram. Uppsala kommun redovisar i sin lokalförsörjningsplan 1,47 utegym per 10 000 invånare år 2023, medan medelvärdet för kommunens referenskommuner var 1,31.

Överfört på 290 kommuner och cirka 10,6 miljoner invånare ger det omkring 1 400 utegym i landet. Siffran är redaktionens egen uppskattning, byggd på ett enda kommuntal och ett medelvärde – inte officiell nationell statistik.

Någon sådan statistik finns nämligen inte. Sverige saknar samlade nationella uppgifter om antalet utegym, men i anläggningsenkäten 2019 uppgav 86 procent av kommunerna att de har tillgång till utegym.

Stockholms stad uppger att det i dag finns 108 utegym i staden vid sidan av motionsspår, bollplaner och andra öppna träningsytor.

Närhet räcker inte alltid

Frågan är inte om träning på utegym ger effekt, utan om närheten faktiskt får fler att börja röra på sig. Forskningsbilden är mer blandad.

I en australisk studie följde forskare en park före och efter att ett utegym hade anlagts. Efter ett år hade andelen äldre parkbesökare som ägnade sig åt måttlig eller intensiv aktivitet ökat från 1,6 till 5,1 procent. I själva utegymsområdet ökade andelen aktiva besökare från 6 till 40 procent.

Studien var dock ett naturförsök i en enda park och kan inte visa att samma resultat uppstår överallt.

En studie av två parker i Kalifornien pekade i samma riktning. Efter att träningsredskap hade satts upp ökade sannolikheten för att besökarna ägnade sig åt intensiv fysisk aktivitet med 19 respektive 23 procent. Den största förändringen syntes där redskapen hade samlats i en tydlig träningszon, vilket talar för att placeringen spelar roll.

Ett utegym kan också bli stående nästan tomt.

I en kanadensisk studie använde bara 2,7 procent av de vuxna parkbesökarna redskapen under mer än 100 timmars observation. Samtidigt uppgav 22,3 procent i intervjuer att de använde dem minst en gång i månaden. Skillnaden visar hur lätt människor överskattar användningen när de själva beskriver sina vanor.

Intervjuade besökare var ändå positiva till anläggningen.

Ett av Stockholms 108 utegym, inbäddat i parkmiljö. Foto: Jan Sundstedt/Nya Dagbladet

För att få fler att använda den efterfrågade de tydligare information, introduktioner och ledda aktiviteter samt bättre redskap och underhåll. En forskningsöversikt av nio studier fann liknande mönster: människor uppskattade att utegymmen var gratis och sociala mötesplatser, men stöd, utformning och marknadsföring påverkade om de faktiskt kom till användning.

Svensk forskning om träningsanläggningar generellt visar också att närhet har betydelse. Personer med minst fyra motionsanläggningar inom en kilometer från bostaden rörde sig i genomsnitt 5,5 minuter mer per dag än personer med högst en anläggning i närheten, enligt en sammanställning från Riksidrottsförbundet.

Resultatet gäller dock alla typer av motionsanläggningar och kan inte isolera effekten av just utegym.

Forskningsläget säger att ett närbeläget utegym kan sänka tröskeln och bidra till mer aktivitet, men att redskapen inte gör jobbet på egen hand. Synlig placering, trygga omgivningar, begripliga instruktioner och löpande underhåll tycks vara avgörande för om folk faktiskt använder investeringen.

Utomhus eller inomhus?

Den tydligaste fördelen med utegymmet är tillgängligheten. Passet kostar inget, kräver inget medlemskap och går att slå ihop med en promenad eller löprunda. Dagsljus och en grön omgivning kan också göra passet mer lockande.

En forskningsöversikt som jämförde träning ute och inne fann att deltagarna upplevde utomhusträningen som tydligt roligare när intensiteten var densamma.

De fysiologiska skillnaderna var däremot små eller oklara. Utomhusmiljön tycks alltså främst kunna bidra genom upplevelsen och motivationen, inte genom att samma övning automatiskt ger större fysisk effekt.

Ett av många natursköna utegym i Stockholm. Foto: Jan Sundstedt/Nya Dagbladet.

Inte heller “frisk luft” är en garanti. Ett utegym nära tung trafik kan utsätta den tränande för luftföroreningar samtidigt som andningen ökar. Forskningen pekar på att motionens vinster i de flesta miljöer fortfarande väger tyngre, men platsen spelar roll – särskilt för äldre och personer med hjärt- eller lungsjukdom.

Innegymmet har andra styrkor: jämn temperatur, kontrollerbara vikter, fler redskap och större möjlighet till handledning.

Utegymmet erbjuder i stället en låg tröskel och gör träningen synlig i vardagen. Kanske är det också förklaringen till dess långa liv – från stockarna i Zürichs skogar till metallställningarna och träredskapen i dagens nordiska parker.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Högt xylitol i blodet kopplas till hjärtinfarkt och stroke

Publicerad september 9, 2026 – av Markus Andersson
Närbild av en person som för ett vitt tuggummi till munnen.
Xylitol används bland annat som sötningsmedel i sockerfria tuggummin.

Forskare vid universitetssjukhuset Charité i Berlin kopplar höga blodhalter av sötningsmedlet xylitol till ökad risk för dödsfall, hjärtinfarkt och stroke. Ämnet finns i sockerfria tuggummin, sylt och glass.

Forskarna har följt 17 710 personer i två stora befolkningsstudier, en i Kanada och en i Storbritannien. Deltagarnas blod hade analyserats, och forskarna delade in dem i fyra grupper efter hur mycket xylitol som fanns där: från de 25 procent med lägst halt till de 25 procent med högst.

Konstgjorda sötningsmedel används av människor som tror att de är hälsosammare än socker, och de betraktas i allmänhet som säkra av tillsynsmyndigheterna, säger Marco Witkowski vid Charité i Berlin.

Skillnaden mellan topp och botten var tydlig. I det kanadensiska materialet, där deltagarna följdes i sex år, hade gruppen med högst xylitolhalt 57 procent högre risk att drabbas av en allvarlig hjärt-kärlhändelse än gruppen med lägst halt. Det gäller efter att forskarna räknat bort ålder, kön, rökning, blodfetter, diabetes och högt blodtryck.

I det brittiska materialet sträckte sig uppföljningen över hela 30 år. Där hade gruppen med högst xylitolhalt 18 procent högre risk för dödsfall, hjärtinfarkt eller stroke sammantaget än gruppen med lägst halt.

Siffrorna beskriver dödsfall, hjärtinfarkt och stroke räknade tillsammans, och de är just skillnader mellan grupper. Hur många personer det handlar om i praktiken framgår inte. Enligt forskarna pekar båda studierna i samma riktning: högre halt i blodet, fler händelser.

Våra långtidsresultat i den allmänna befolkningen visar hur lite vi vet om xylitolets säkerhet för hjärta och kärl och tyder på att fler studier behövs, särskilt eftersom mängden xylitol i produkter fortsätter att öka, säger han.

Kroppen bildar också sitt eget xylitol

Forskarna har mätt xylitolhalten i blodet, inte hur mycket sötningsmedel deltagarna fått i sig. Kroppen bildar dessutom xylitol när den omsätter socker, så blodhalten är inget direkt mått på konsumtionen. En observationsstudie av det här slaget kan inte fastställa att xylitol i mat orsakar hjärtinfarkt eller stroke.

Samma forskargrupp publicerade 2024 en studie i European Heart Journal där xylitol gjorde blodplättarna mer benägna att bilda proppar. Försöket omfattade tio friska frivilliga och mätte hur blodplättarna reagerade – inga hjärtinfarkter hos deltagarna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tranbär – Det anonyma hälsobäret

Publicerad september 8, 2026 – av Emil Fjellstedt

Tranbär är rika på antioxidanter, kan främja goda bakterier och är kända för att hjälpa vid urinvägsinfektioner. Trots sin något anonyma status växer bären i större delen av Sverige och är vanligare än många tror.


Artikeln publicerades ursprungligen den 2 februari 2025.


De flesta känner till tranbär och har troligen smakat juice från bäret, kanske i en drink. Många tänker nog inte på tranbär när det är dags att plocka bär, men de är faktiskt vanligare än man kan tro. Tranbär växer på myrmarker över stora delar av Sverige, även om de är mindre vanliga på Öland och i fjällen.

Sötare efter frost

Tranbär trivs i fuktig mark och växer ofta på myrar. De håller sig över vintern och kan därför skördas större delen av året, med en skördesäsong som sträcker sig från september till mars. Liksom rönnbär blir de godare efter att ha blivit frostnupna, då de annars har en beskare smak. På våren blir bären också något sötare.

Bäret växer nära marken och är ungefär lika stort som amerikanska blåbär. Det finns även en art som kallas dvärgtranbär, vilken ibland betraktas som en underart till tranbär. De båda arterna liknar varandra näringsmässigt, så det spelar ingen större roll om man råkar plocka fel enligt Skogsskafferiet.

Hälsa

Flickor och kvinnor som drabbats av urinvägsinfektion (UVI) känner ofta till att tranbärsjuice kan hjälpa och det är ett populärt alternativ som många kvinnor framgångsrikt använder för att förebygga och bota infektionen.

En finsk studie lät kvinnor med ökad benägenhet för UVI dricka tranbärs- och lingonjuice dagligen för att undersöka om infektionerna minskade. Resultaten visade en genomsnittlig minskning av UVI med 20 procent. Tranbär och lingon är besläktade och innehåller liknande ämnen, såsom pektin och C-vitamin.

I en metaanalys som publicerades under 2024, där man granskade 20 studier inom ämnet, visades att 18 av dessa kopplade tranbärsjuice till 54 procent lägre frekvens av UVI jämfört med ingen behandling alls. Dessutom resulterade användning av tranbärsjuice i 59 procent lägre antibiotikaanvändning. Slutsatsen var att tranbärsjuice kan vara ett effektivt sätt att förebygga UVI och samtidigt minska behovet av antibiotika, vilket är särskilt viktigt i kampen mot ökad antibiotikaresistens.

UVI orsakas av bakterier och drabbar främst kvinnor och flickor, det finns indikationer på att den kan orsakas av bakterier från både tarm och vagina. I en studie från 2021 undersökte man om tranbär kunde förändra bakteriefloran i tarmen och vaginan. Resultaten visade att konsumtion av tranbär ökade förekomsten av nyttiga bakterier och minskade vissa mindre gynnsamma bakterier. För bästa effekt bör tranbärsjuice dock drickas osötad, eftersom socker kan höja pH-värdet och öka risken för UVI.

Just tranbärsjuice ska innehålla en del vitamin C och E, samt även magnesium och kalium, enligt läkarsidan WebbMD. Vidare innehåller tranbär, likt många andra bär, antocyaniner, som är starka antioxidanter. Eftersom dessa antioxidanter finns främst i skalet återfinns endast en mindre mängd i juice. Bäret innehåller också flavonoiden myricetin, som ska innehålla antioxidanter samt anticancerogena, antidiabetiska och antiinflammatoriska komponenter.

Observera att man inte bör äta tranbär eller dricka tranbärsjuice om man tar det blodförtunnande läkemedlet Waran, eftersom ämnen i bären kan förstärka effekten av läkemedlet och öka blödningsrisken.

Använda bären

Tranbär påminner om lingon i smaken och används därför gärna på liknande vis. De passar utmärkt till att göra sylt, gelé eller saft, och tack vare sitt höga innehåll av bensoesyra behövs inga extra konserveringsmedel. Under Thanksgiving, som firas i Kanada och USA, är tranbärssås en traditionell del av kalkonmiddagen och används ungefär som lingonsylt i Sverige.

Tranbär kan torkas och blandas i exempelvis müsli. De går även utmärkt att frysa in precis som de är.

För den som vill använda tranbär i sin kost av hälsoskäl, som att förebygga urinvägsinfektioner, är det bäst att äta bären obearbetade eller att göra en osötad dryck. Tranbärsdryck utan socker kan vara syrlig, men är då betydligt bättre för kroppen. Andra tips är att tillsätta tranbär i smoothies, gröt eller brödbak för en hälsosam och smakrik variation.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Militärläkare vittnar: 28 dog av covidvaccin

Kritiserade covidvaccineringen

Publicerad september 5, 2026 – av Emil Fjellstedt
En amerikansk armésoldat får ett plåster på armen efter covidvaccination vid Fort Knox.
Armésoldaten Evelyn Jaquez efter att ha fått Janssens covidvaccin vid Fort Knox 2021.

En amerikansk militärläkare har under ed uppgett att hon känner till 28 personer inom försvaret som dött av covidvaccin. Läkaren granskar samtidigt 2 544 ännu overifierade dödsfallsanmälningar bland militärpersonal efter vaccineringen.

Uppgifterna framkom i ett vittnesförhör den 14 augusti i en federal domstol i Virginia. Politico har tagit del av utskriften från förhöret med Theresa Long, som är specialist i flygmedicin och har arbetat som läkare inom USA:s armé.

Jag känner till 28 personer som dog till följd av covidvaccinet, sade Long enligt en publicerad återgivning av Politicos uppgifter.

Hon uppgav att hon inte fick lämna fler detaljer om fallen. Några namn, medicinska journaler eller individuella orsaksbedömningar har därför inte offentliggjorts genom den rapporterade utskriften.

2 544 dödsfallsanmälningar granskas

Long säger att hon har utsetts till militärmedicinsk rådgivare åt USA:s hälsominister Robert F. Kennedy Jr. och arbetar med försvarsminister Pete Hegseth. Uppdraget går bland annat ut på att undersöka om 2 544 dödsfall som anmälts bland militärpersonal efter covidvaccination orsakades av vaccinen.

Anmälningarna finns i det amerikanska biverkningssystemet VAERS. Systemet tar emot uppgifter om händelser som inträffat efter vaccination, även när det inte är klarlagt att vaccinet var orsaken. Enligt VAERS kan rapporterna därför användas för att upptäcka säkerhetssignaler men inte ensamma fastställa orsakssamband.

Siffran 2 544 är därmed inte ett antal bekräftade vaccindödsfall. Longs uppgift om de 28 dödsfallen är däremot en uttrycklig orsaksbedömning från henne, men den har ännu inte kunnat kontrolleras mot offentligt medicinskt underlag. Hon räknar med att granskningen kan slutföras inom ett år.

Varken hälsodepartementet eller Long svarade på Politicos frågor. Försvarsdepartementet uppgav att det inte hade något att tillkännage om hennes roll.

Känd risk för hjärtmuskelinflammation

Long har tidigare riktat kritik mot mRNA-vaccinen och särskilt pekat på risken för myokardit, alltså hjärtmuskelinflammation. Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har krävt skärpta varningstexter för myokardit och perikardit efter mRNA-vaccination.

FDA uppgav 2025 att den uppskattade förekomsten under den första veckan efter vaccination var omkring 27 fall per miljon doser bland pojkar och män mellan 12 och 24 år. Myndigheten konstaterade också att tecken på skador i hjärtmuskeln fanns kvar vid senare magnetkameraundersökningar hos många av de vaccinerade som utvecklat myokardit, samtidigt som den långsiktiga betydelsen ännu var okänd.

En rapport från Pentagon i mars 2026 fann en kortvarig ökning av myokardit och perikardit efter vaccinering av aktiv militärpersonal. Rapporten behandlade däremot inte dödsfall. Long säger att hon nu granskar uppgifterna bakom rapporten och militärens medicinska databaser på nytt.

Tusentals förlorade sina tjänster

Joe Bidens regering införde 2021 ett krav på covidvaccination för amerikansk militärpersonal. Nästan 9 000 personer avskedades efter att ha vägrat vaccinera sig innan kongressen tvingade försvarsdepartementet att avskaffa kravet.

Efter maktskiftet beordrade Donald Trump att de avskedade skulle erbjudas återinträde med tidigare grad samt full retroaktiv lön och ersättningar. Hegseth har också inrättat en särskild arbetsgrupp för att hantera följderna av vaccinkravet.

Samma försvarsapparat som tvingade tusentals militärer att välja mellan covidvaccination och sin karriär granskar nu uppgifter om att vaccineringen kan ha kostat liv. Om Longs bedömning av de 28 dödsfallen håller återstår att fastställa när underlaget blir offentligt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.