Tusentals traktorer har körts till tyska städer för att protestera mot regeringens planer på att avskaffa skattelättnader för diesel. Denna omfattande demonstration förväntas fortsätta under hela veckan.
I december nådde den tyska regeringen en överenskommelse för att adressera landets budgetkris, ett beslut som bland annat inkluderade att avskaffa skattelättnader på diesel för lantbrukare. Denna åtgärd, som ses som en del av en större budgetreform, har snabbt väckt oro särskilt på landsbygden. Veckan efter beslutet samlades över 1700 traktorer vid Brandenburg Gate i centrala Berlin i protest mot beslutet som enligt lantbrukarna skulle öka deras kostnader med ungefär en miljard euro per år, i en redan ansträngd sektor.
Under måndagen protesterade lantbrukarna i Tyskland åter, men denna gång i större delar av landet. I bland annat Berlin, Hamburg, Köln och Bremen blockerade traktorer både större och mindre vägar, rapporterar brittiska The Guardian. Fler än 2000 traktorer var registrerade i varje enskild demonstration i stadskärnorna som man spår kommer att vara veckan ut.
– Vi utövar vår grundläggande rättighet att informera samhället och den politiska klassen om att Tyskland behöver en konkurrenskraftig jordbrukssektor, säger ordföranden för den tyska bondeorganisationen, Joachim Rukwied. Det är det enda sättet att säkerställa tillgången på högkvalitativa, inhemskt odlade livsmedel.
Annons:
Regeringen valde förra veckan att delvis backa på de slopade skattelättnaderna där man menade att skattebefrielsen för bilar skulle behållas och att nedskärningarna av skattelättnaderna för diesel skulle fördelas över tre år. Lantbrukarna menar dock att detta inte räcker och att det fortfarande skulle innebära svåra förluster för dem. Regeringen pekar å sin sida på att man inte kan "vara till allas belåtenhet".
– I slutändan måste en regering besluta och leda vägen, och det kan inte alltid vara till allas belåtenhet, säger en talesman för den tyska regeringen.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Sverige framhålls ofta som ett land med starkt djurskydd. Samtidigt bedövas nästan varje gris som slaktas i landet med koldioxid – en metod som forskare beskriver kan orsaka smärta, rädsla och andnöd innan djuren förlorar medvetandet.
För många konsumenter är slakten fortfarande en osynlig del av livsmedelskedjan. Grisköttet ligger förpackat i butik, ofta märkt med svensk flagga och ord som trygghet, omsorg och kvalitet. Det som mer sällan syns är själva bedövningsmomentet: flera grisar förs tillsammans in i en metallbur, sänks ned i en gaskammare och utsätts för mycket höga halter koldioxid.
Bedövningen ska göra grisen medvetslös före avblodningen. Det är minuterna och sekunderna innan medvetslösheten som är omstridda. Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, beskriver hur koldioxid sticker och svider i halsen, samtidigt som grisarna kippar efter luft och bedövningen inte sker omedelbart. Fram till dess att djuren förlorar medvetandet kan de därför uppleva både smärta och stress.
Jordbruksverkets officiella statistik visar att 2 579 100 grisar slaktades i Sverige under 2024. En granskning från AB pekar på att koldioxidgas användes vid nästan samtliga slakter. Metoden är därmed inget undantag, utan standard i svensk grisproduktion.
Annons:
Så går det till
Koldioxidbedövning används framför allt eftersom den passar den industriella hanteringen. Till skillnad från bultpistol eller elektrisk bedövning behöver grisarna inte separeras en och en på samma sätt. De kan hanteras i grupp, vilket SLU beskriver som en tydlig fördel fram till själva bedövningsmomentet.
I praktiken drivs flera grisar in i en gondol eller metallbur. Buren sänks sedan ned i en gaskammare med hög koldioxidhalt, ofta omkring 80 till 90 procent. När djuren andas in gasen påverkas andning och blodkemi tills de förlorar medvetandet. Först därefter sker avblodningen, som leder till döden.
Den avgörande frågan är vad grisarna hinner uppleva innan de blir medvetslösa. Enligt studier som SLU hänvisar till kan det ta mellan 30 och 60 sekunder innan bedövningen ger full effekt, beroende på bland annat gaskoncentration, sänkningshastighet, ljud, ljus och temperatur.
Professor Bo Algers, som ledde den då aktuella SLU-forskningen, beskrev i SVT metoden som ett ”oerhört ångestframkallande sätt för grisen att bedövas på”.
— Gasen bränner vid inandning. De försöker få luft genom att klättra uppåt i buren, på varandra, för att få luft, sade han.
Forskare: Smärta, rädsla och andnöd
EU:s livsmedelssäkerhetsmyndighet EFSA konstaterade i en vetenskaplig genomgång 2020 att högkoncentrerad koldioxid är starkt obehaglig för grisar och orsakar smärta, rädsla och andnöd. EFSA rekommenderade att exponering för högkoncentrerad koldioxid ersätts med andra gasblandningar.
En forskningsöversikt i Frontiers in Veterinary Science beskriver samma problem: koldioxid leder till att grisarna kippar efter luft, skriker och försöker fly innan medvetslösheten inträder. Forskarna pekar ut argon och andra ädelgaser som möjliga alternativ, men betonar samtidigt att även dessa lösningar har praktiska och ekonomiska brister.
Den brittiska regeringens Animal Welfare Committee gick längre i sitt utlåtande 2025. Kommittén slog fast att högkoncentrerad koldioxid orsakar undvikbar smärta, andningsnöd och rädsla hos medvetna grisar. Den rekommenderade att metoden förbjuds och att en övergång till andra metoder sker inom högst fem år.
Foto: Katarina Hörlin/Tidningen Djurskyddet
Varför används den ändå?
Orsaken är konflikten mellan djurskydd och produktionstakt. Bultpistol och elbedövning kan ge omedelbar medvetslöshet om allt fungerar korrekt, men kräver att djuren hanteras mer individuellt och att utrustningen placeras exakt.
Koldioxidens stora fördel för branschen är därför inte att själva inandningen är skonsam, utan att systemet är effektivt, gruppbaserat och anpassat till stora flöden. SLU skriver också att när bedövningen väl inträtt är den ofta långvarig, vilket minskar risken att grisen vaknar före avblodning.
Kritikerna menar att detta visar problemets kärna: en plågsam övergång accepteras därför att metoden passar slakteriernas logistiska system. Eurogroup for Animals har tidigare hänvisat till veterinären Lina Gustafssons skildring av arbete på ett svenskt slakteri där flera tusen grisar bedövades med koldioxid varje dag.
Sverige, EU och andra länder
Sveriges metodval är inte unikt. Koldioxidbedövning är mycket vanlig vid storskalig grisslakt i Europa. The Brussels Times har rapporterat att högkoncentrerad koldioxid fortfarande är den dominerande metoden i EU och uppskattas användas för omkring två tredjedelar av alla grisar som slaktas i unionen.
I England och Wales används metoden enligt Frontiers-översikten för 88 procent av grisarna, medan elektrisk bedövning står för det mesta av resten. I andra delar av Europa används elbedövning fortfarande i större utsträckning, särskilt i mindre anläggningar.
EU-kommissionen har samtidigt inte velat införa ett generellt förbud. Enligt The Brussels Times har EU:s djurskyddskommissionär Olivér Várhelyi meddelat att kommissionen inte planerar att förbjuda eller fasa ut högkoncentrerad koldioxidbedövning av grisar.
Djurskyddsorganisationer invänder att frivillighet knappast räcker när koldioxidmetoden fortsätter att vara billig, etablerad och tekniskt integrerad i de stora slakterierna.
Från gårdsslakt till industriellt flöde
Historiskt har grisslakt i högre grad skett i mindre skala, lokalt eller på gård, med mekaniska metoder och lägre tempo. När slakten koncentrerats till färre och större anläggningar har tekniken behövt passa flöden där stora mängder djur hanteras varje dag.
Det är inom den industriella produktionen som koldioxidmetoden har blivit central. Den löser ett produktionsproblem: hur många flockdjur kan föras genom samma system snabbt, relativt tyst och med låg risk för att vakna före avblodning.
Men lösningen skapar samtidigt ett djurskyddsproblem just i den stund då djuren fortfarande är medvetna. Den svenska debatten handlar därför inte bara om en teknisk slaktmetod, utan också om hur mycket lidande som accepteras när livsmedelsproduktion organiseras i industriell skala.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Nästan sju av tio svenskar oroar sig för att kemiska bekämpningsmedel i jordbruket skadar vilda bin och andra pollinatörer. Samtidigt vill många köpa mer ekologiskt – men anser att livsmedelskedjorna behöver göra valet enklare.
En ny opinionsundersökning från Verian, genomförd på uppdrag av Naturskyddsföreningen, visar att 69 procent av svenskarna är ganska eller mycket oroliga för bekämpningsmedlens påverkan på pollinatörer.
— Bin och andra pollinatörer hotas av kemiska bekämpningsmedel i jordbruket. Nu måste matkedjorna göra det lättare att välja bort mat som odlats med bi-skadliga ämnen, säger Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen.
Oro för mat och hälsa
Många oroar sig även för hur ämnena påverkar människor. 41 procent uppger att de oroar sig för bekämpningsmedel i maten, medan 43 procent oroar sig för negativa hälsoeffekter.
Fler vill välja ekologiskt
Samtidigt säger 64 procent att de skulle köpa mer ekologiska livsmedel om de hade möjlighet. 67 procent tycker att livsmedelskedjorna borde göra det lättare att välja ekologiskt i butik.
Naturskyddsföreningen menar att det finns ett glapp mellan konsumenternas vilja och butikernas satsningar.
— Viljan hos konsumenterna att köpa mer ekologiskt finns. Trots det har de stora matkedjorna minskat sina kampanjer och satsningar på ekologiska varor kraftigt, säger Karin Lexén.
Enligt organisationen har användningen av kemiska bekämpningsmedel i Sverige ökat med 40 procent sedan 2010. Under 2024 spreds omkring 1 750 ton aktiv substans över svenska åkrar samt frukt- och grönsaksodlingar.
Undersökningen, som bygger på 1 037 intervjuer med personer i åldrarna 18–84 år, genomfördes i den riksrepresentativa Sifopanelen mellan den 27 februari och 1 mars 2026.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Jordbrukare från hela unionen samlas vid Europaparlamentet i Strasbourg för att försöka stoppa frihandelsavtalet som de menar hotar det europeiska jordbruket. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen undertecknade avtalet i helgen.
Efter 25 års förhandlingar står Mercosur-avtalet mellan EU och Brasilien, Argentina, Paraguay, Uruguay – snart även Bolivia – nära att bli verklighet. Om det träder i kraft skapas världens största frihandelsområde med över 700 miljoner invånare.
Tullar ska fasas ut för 91 procent av de handlade varorna.
— Avtalet gör det möjligt för EU att öka exporten av exempelvis lyxprodukter, sade ekonomen Anne-Sophie Alsif till statliga Radio France.
Hon ger som exempel att kunder i Mercosurländerna slipper 35 procent i tullar på EU-tillverkade bilar.
Ockupation av ministerium
Motståndet har tagit sig konkreta uttryck. Omkring 150 franska bönder genomförde i veckan en blixtaktion och ockuperade ett annex till det franska jordbruksministeriet.
— Nu har vårt kavalleri lyckats ta sig över stängslet, utbrast bonden Jonathan Bouton, medlem i bondeförbundet La Confédération Paysanne.
Bouton, vars gård ligger nära champagnestaden Reims, uttrycker oro för att avtalet kan leda till geopolitiska konflikter och livsmedelsbrist.
— Kanske kan mat då komma att användas som ett argument för utpressning i förhandlingar gällande krig och fred, menar han.
I am here with the French farmers on the way to protest at the @Europarl_EN against the Mercosur deal - not as many as we had in Athlone yet but i’m sure that will change before the day is out #NOtoMercosurpic.twitter.com/7D9YWtOqMa
Bouton varnar också för kvaliteten på importerade livsmedel.
— Går avtalet igenom, kommer EU:s konsumenter att få i sig en massa hormoner, antibiotika och bekämpningsmedel i den sydamerikanska maten trots att de är strängt förbjudna hos oss, påpekar han.
Frankrike och Polen leder motståndet bland medlemsländerna. Uppåt 140 EU-parlamentariker kräver nu att EU-domstolen prövar avtalets laglighet, vilket kan försena processen i upp till två år.
Nötdjursuppfödaren Sebastien, som inte vill uppge sitt efternamn, är på väg till Strasbourg för att delta i protesterna.
— Då Mercosurs, liksom Ukrainas producenter, har lägre produktionskostnader kommer vi att tvingas till en ännu hårdare priskonkurrens än den vi har i dag. Kanske kommer bönder i EU att utrotas på sikt, sade han.
Solidaritet med bönderna
Flera franska kommuner har tagit ner EU-flaggan i solidaritet med demonstranterna efter att en polis riktat en pistol mot en bonde under en protest.
Journalisten Nicolas Vidal menar att Europaparlamentet ännu inte sagt sitt, även om han tror att ledamöterna kommer att rösta ja till avtalet.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Under torsdagen samlades nära 10 000 lantbrukare med sina traktorer i Bryssel för att protestera mot EU:s jordbrukspolitik. Svenska LRF deltog också i de fredliga protesterna – som fick ett dramatiskt uppsving med tårgas och vattenkanoner från polis.
Protesten, som organiserades av Copa-Cogeca, riktade sig bland annat mot EU-Mercosur-avtalet – som EU-ledare samlades för att diskutera i Bryssel under torsdagen. Avtalet skulle öppna för ökad import av jordbruksprodukter från Mercosur-länderna Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay.
Vidare protesterade även bönderna mot föreslagna nedskärningar i budgeten i EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP). CAP ger ekonomiskt stöd till lantbrukare och finansierar cirka 70 procent av EU:s budget för jordbruk. Bönderna menar att minskad finansiering, hårdare miljökrav och ökad import från länder utanför EU gör det allt svårare att överleva.
Totalt åkte cirka 10 000 traktorer mot Bryssel från ett flertal EU-länder och blockerade vägar. Bland annat deltog bönder från Frankrike, Spanien, Italien, Polen, Nederländerna och Tyskland, samt även Sverige.
10 000 farmers from all around Europe came to Brussels today to protest.
Det har tidigare hållits en hel del så kallade traktordemonstrationer inom EU mot byråkraternas försämring av jordbrukspolitiken. Även om svenska bönder tidigare deltagit har Lantbrukarnas Riksförbund varit mer försiktigt med deltagandet. Men i måndags påbörjade bland annat bonden Henrik Larsson från Brook lantbruk i Östergötland sin traktorresa mot Bryssel.
— Vi behöver få uppmärksamhet och förklara vad nedskärningar i CAP betyder, inte bara för oss bönder utan även för samhället. Vi måste säga ifrån mot den ökade regelbördan och de handelsavtal som riskerar att försvåra för oss, säger Larsson, som är engagerad i LRF Ungdomen, till Land Lantbruk.
Även representanter från LRF Gävleborg valde att resa mot Bryssel. Totalt ska 50–60 svenska lantbrukare från LRF ha varit på plats under gårdagen.
Traktordäck i brand
Några lantbruksorganisationer valde att protestera på egen hand utan anslutning till Copa-Cogeca, och därför var arrangörerna också tvungna att byta rutt och plats. Bland annat skulle man ha samlats på Place du Luxembourg, men där hade andra organisationer redan tagit plats.
Chaos in the heart of the EU, Brussels as farmers hit the area against the EU deal with South American bloc Mercosur, which is the final nail in the coffin of the already struggling industry.
Polis var på plats med vattenkanoner och tårgas, rapporterar Jordbruksaktuellt. Det kastades mindre smällare mot polisen, fönster krossades och träd fälldes. Mitt på torget vid Place du Luxembourg stod en hög med traktordäck i brand.
Vidare placerade man ut högar med potatis runt om i Bryssel, där syftet ska ha varit att kunna kasta på poliser.
"Terrorfasoner"
De våldsamma protesterna var dock inte Copa-Cogecas verk, utan utomstående organisationer som valde att protestera på egen hand. Trots detta mötte LRF:s deltagande kritik från EU-parlamentarikern Karin Karlsbro (L), som kallade det för "terrorfasoner".
— Jag undrar vad i hela friden de gör där? Genom att vara där på plats så legitimerar man en del av den här rörelsen, säger Karlsbro till TV4 Nyheterna.
LRF menar dock att man inte "legitimerar" våldsamheterna och har samarbetat med polisen inför protesten.
— De sänker förtroendet för det vi har gjort i Bryssel. Det är något som vi absolut inte önskar och det blir problematiskt för oss att andra grupper passar på med att ställa till problem, säger LRF:s ordförande Palle Borgström.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
