Nordea – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Sun, 14 Jun 2026 13:05:31 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Nordea – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 BankID-spärr slog ut företagaren Michael: ”Helt avskärmad” https://nyadagbladet.se/inrikes/bankid-sparr-foretagare-frideback-nordea/ Sun, 14 Jun 2026 13:05:31 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=233193 Michael Fridebäck berättar i en intervju med Modiga Människor hur han från en dag till en annan förlorade tillgången till sina bankkonton och sitt BankID. Enligt Fridebäck ströps tillgången till lön, myndighetspost och företagets ekonomi i en kedja av digitalt beroende. Fridebäck intervjuas av Zoia Zakariasdotter i programmet Modiga Människor. Samtalet kretsar kring hans konflikt med Nordea, en friande tingsrättsdom efter misstankar i samband med en transaktion samt hans fortsatta försök att få ut handlingar och driva en civilrättslig process mot banken. Fallet ligger nära en större debatt om bankernas makt över grundläggande betalningsfunktioner. Finansinspektionen inledde i april en kartläggning av hur banker hanterar skyldigheten att erbjuda betalkonton, med hänvisning till att konsumenter riskerar att hamna i kläm mellan penningtvättsregler och rätten att delta i vardagens ekonomiska liv.

"Jag kommer inte in någonstans"

Enligt Fridebäck började allt den 18 april 2025, när hans bankkonton och BankID plötsligt spärrades utan förvarning. Han säger att han först trodde att problemet hängde ihop med tidigare frågor om Revolut, men att situationen snabbt blev långt mer omfattande. — Jag kommer inte in någonstans. Alltså jag är helt avskärmad, berättar Fridebäck i intervjun. Han beskriver hur han vid tillfället arbetade från Cypern och hur bankens besked blev att han behövde resa till Sverige och legitimera sig på ett bankkontor. När han gjorde det, enligt egen utsago på ett Nordeakontor i Haninge, fick han ändå inte någon omedelbar lösning. — De ber mig vänta på det här brevet, säger han. Brevet ska enligt Fridebäck ha innehållit en begäran om att han skulle redogöra för fem transaktioner. Kort därefter fick han besked om att kontona avslutats och att BankID skulle vara spärrat i tolv månader. Fridebäck vänder sig i intervjun mot att beslutet, som han beskriver det, fattades innan svarstiden löpt ut.

Lön och företagskonto låstes

Konsekvenserna blev enligt Fridebäck omedelbara. Lönen skickades tillbaka till arbetsgivaren, räkningar blev liggande och företagskontot blev otillgängligt. Han berättar också att utbetalningsavier i praktiken inte hjälpte eftersom de krävde digital identifiering eller banktjänster för att kunna lösas in. — Jag får inte ut min lön för den blir ju tillbakaskickad till min arbetsgivare. Jag kan inte betala mina räkningar. Jag kommer inte in någonstans, säger han. Fridebäck beskriver den digitala låsningen som ett moment 22: utan BankID kunde han inte logga in på Kivra eller läsa sin myndighetspost, inte hämta kontoutdrag, inte hantera momsdeklarationer och inte enkelt öppna ett nytt konto. När banker bad om tidigare kontoutdrag blev kravet, enligt honom, i praktiken omöjligt att uppfylla. — Du kan alltså inte logga in på din post. Man har panik. Man kan inte göra någonting, säger han. Han säger att följderna också drabbade hans aktiebolag. Bokslut, deklarationer och myndighetskontakter försenades, påminnelseavgifter och andra ärenden hopade sig och bolaget tappade enligt honom sitt värde.

Friande dom men fortsatt spärr

I intervjun berättar Fridebäck att han senare kallades till förhör med anledning av pengar som kommit in på kontot. Han säger att han nekade till brott och att tingsrätten därefter friade honom. — Jag blev helt friad av tingsrätten. Det står klart och tydligt i domen att jag inte hade en aning om – och inte heller kunde förväntas veta – var de här pengarna kom ifrån, säger han. Trots detta fortsatte enligt Fridebäck bankens spärrar under lång tid. Han ifrågasätter särskilt varför BankID spärrades när kontot redan hade stängts, och beskriver BankID som mer än en banktjänst – en identitetshandling som numera krävs i stora delar av vardagslivet. — Om nu pengar kom från bedrägeri, som Nordea hänvisar till, då tycker jag att det är rätt att man spärrar ett konto under en kortare tid för att utreda. Men varför spärrar man mitt BankID? frågar han i programmet. Fridebäck säger också att han drivit ärendet till Allmänna reklamationsnämnden, men att processen där enligt honom inte gick vidare eftersom banken inte lämnade ut de uppgifter han behövde. Han har även begärt ut uppgifter med stöd av dataskyddsförordningen, GDPR, och uppger att Integritetsskyddsmyndigheten inlett tillsyn mot Nordea efter hans anmälan.

FI: Kontoförlust kan få stora konsekvenser

Finansinspektionen har under våren lyft just risken att människor hamnar utanför vardagens ekonomiska liv när konton nekas eller avslutas. Myndigheten pekar på att banker ska motverka penningtvätt och kriminalitet, men också är skyldiga att erbjuda betalkonto till konsumenter. FI framhåller att banker bör pröva alternativa riskreducerande åtgärder, som begränsningar i belopp eller tjänster, innan en kund helt nekas eller förlorar ett konto. I myndighetens formulering är ett betalkonto en förutsättning för att ta emot lön eller bidrag och betala räkningar. Fridebäck menar att hans fall visar vad som händer när tillgången till centrala samhällstjänster knyts till bankernas system. Han säger att hundratals personer har hört av sig till honom med liknande erfarenheter, och hävdar att medier och politiker underskattar problemet. — Folk får inte lön. Folk kan inte betala sina räkningar. Man hamnar verkligen utanför samhället, säger han.

Vill få saken prövad offentligt

Fridebäck har nu stämt Nordea och beskriver i intervjun processen som "David mot Goliat". Han säger att banken erbjudit förlikning, men att han vill att frågan ska bli offentlig och prövas ordentligt. — Jag vill ha ett avgörande. Jag vill att det här går vidare. Jag vill att det ska bli offentliga handlingar, säger han. Samtidigt beskriver han den personliga kostnaden som mycket hög. Processerna mot bank, myndigheter och domstol har enligt honom blivit ett heltidsarbete, samtidigt som företag och privatekonomi slagits sönder. Mot slutet av samtalet säger Fridebäck att han inte kommer att ge upp. För honom handlar processen inte bara om den egna ersättningen, utan om att någon måste sätta stopp för ett system där bankernas beslut kan få samhällsomfattande följder. — Jag kommer inte vara tyst. Någon i beslutande ställning måste ta sitt ansvar. Någon måste till slut säga: nu räcker det, säger Michael Fridebäck. https://www.youtube.com/watch?v=skqD2kAh7fg]]> Nordea - Nya Dagbladet nonadult Nordea skär ned – tusentals anställda påverkas https://nyadagbladet.se/ekonomi/nordea-skar-ned-tusentals-anstallda-paverkas/ Wed, 18 Mar 2026 06:05:32 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=224656 Nordea inleder en av de mest omfattande omstruktureringarna i bankens historia. Tusentals anställda väntas påverkas när storbanken ska spara miljarder i sin organisation för att möta en verklighet där tillväxten avtar. Runt 1 500 medarbetare i koncernen förväntas beröras under perioden 2026–2027. Banken har samtidigt presenterat det totala bruttobesparingsmålet: minst 600 miljoner euro per år till 2030 – motsvarande cirka 6,4 miljarder kronor. "Som ett led i strategin kommer Nordea att redovisa omstruktureringskostnader på 190 miljoner euro under första kvartalet 2026. När omstruktureringsinitiativen har slutförts väntas detta ge en årlig kostnadsbesparing på minst 150 miljoner euro från helåret 2028", skriver banken. Nordea-aktien föll med omkring 0,5 procent vid öppningen – en reaktion som sparekonomen Carl-Henrik Söderberg på Nordnet inte fann förvånande. — Hade den här aktien gått upp på den här nyheten hade jag varit förvånad. För man vet att bankerna behöver vara skickliga på effektiviseringar. Det är en sektor som har lite svårt att växa, sade Söderberg enligt Ekonomikanalen. Åtgärderna rör vad banken beskriver som "förändringar i arbetsstyrkans sammansättning" – en kombination av kompetensväxling och minskat antal anställda. Nordea uppger att berörda medarbetare ska stödjas genom omskolning, fortbildning och interna jobbmöjligheter. Omstruktureringen inkluderar också teknisk modernisering och ökad användning av data och AI – en trendlinje som stämmer väl med bankbranschens pågående digitala omvandling. Hur många tjänster som försvinner i respektive land och affärsområde har Nordea ännu inte kommunicerat.]]> Så har bankerna förstört livet för tusentals svenskar https://nyadagbladet.se/ekonomi/sa-har-bankerna-forstort-livet-for-tusentals-svenskar/ https://nyadagbladet.se/ekonomi/sa-har-bankerna-forstort-livet-for-tusentals-svenskar/#comments Sat, 28 Jun 2025 12:29:34 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=139324 Med hänvisningar till ”bristande kundkännedom” och förmenta misstankar om "penningtvätt" eller "finansiering av terrorism" stänger bankerna godtyckligt ner konton för ensamstående mödrar, pensionärer och småföretagare som varit kunder i banken i många år. Här är de gripande berättelserna om det utbredda maktmissbruk som satts i system. – Kundkännedomsavdelningens befogenheter är det stora problemet. Samtidigt är personalen på dessa hemliga avdelningar hårt styrda från sina chefer. Det är klart att det finns ett stort ansvar även hos bankens ledning för hur man beter sig mot kunderna inom ramen för lagstiftningen som man är skyldig att följa. Det säger en person till Nya Dagbladet med god insyn i bankernas "säkerhetsavdelningar" eller "kundkännedomsavdelningar" som de också benämns som. Dessa anonyma beslutsfattare har gjort tusentals svenska medborgares liv till ett praktiskt helvete när man med mycket kort varsel ryckt bort banktjänster varje människa behöver för att betala mat, räkningar och hyra.
Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 15 december 2022.
Symptomatiskt är att bankens ledning och kundtjänstpersonal helt frånsäger sig ansvar från de allvarliga konsekvenser den anonyma avdelningarnas beslutsfattare systematiskt orsakar kunderna. Återkommande är ironiskt nog också att samma kundkännedomsavdelningar heller inte visar något uppriktigt intresse av att faktiskt lära känna sina kunder. Nyligen kunde Nya Dagbladet rapportera om hur Länsförsäkringar Bank på godtycklig grund låst mediebolagets konto för utlandsbetalningar – samt även hotat att stänga ner tidningsledningens privata bankkonton redan från och med årsskiftet. Tillvägagångssättet är typiskt och problematiken är betydligt mer vittgående än dess påverkan på den fria journalistikens möjligheter att bedriva verksamhet i Sverige. Kontanter, Makt & Vilseledande media är en grupp på Facebook med nästan 157 000 medlemmar. I tusentals inlägg och kommentarer vittnar användare om hur de med hänvisning till ”bristande kundkännedom” fått sina tillgångar frysta, sina konton nedstängda och hur de blivit av med bank-id och andra betalfunktioner. I många fall handlar det om kunder som varit kunder i banken i decennier. [caption id="attachment_139422" align="alignnone" width="1170"] Typexempel från Länsförsäkringar hur banken avslutar "kundens engagemang", med tillägget att beslutet inte går att överklaga. Foto: Facebook[/caption]

"Sinnessjukt kontrollbehov"

En person delger ett typiskt vittnesmål om hur han fått ett hotfullt meddelande från banken där man deklarerar att de har rätt att frysa hans konto om "kundkännedom" inte uppnås. ”Jag lever ett 100 procent ärligt och laglydigt liv. Det enda 'konstiga' är en hobbyverksamhet som inbringar lite extra kulor då och då (swish), men det skattar jag ju för. Måste jag veta ALLT om mina köpare eller vad menar dom? Sinnessjukt kontrollbehov. Är sjukt less på översitteri, kontrollbehov och detaljstyrning av enkla, laglydiga och hederliga människor. Vart fan är vi på väg egentligen?”, frågar han sig. En annan berättar att banken hotar att frysa hans företags konto och ekonomiska resurser av samma skäl och beskriver agerandet som ”maffiametoder”. ”Bankerna är för sorgliga. Nu skickar de ut och ber om kundkännedom för min mamma som dött nyligen. Innan bouppteckningen är klar så är kontot spärrat för utbetalningar”, vittnar en tredje. Notoriskt återkommande är också att banken undviker att besvara frågor om processerna de ställer sina kunder inför. I bästa fall hänvisas till anonyma beslutsfattare inom organisationen, som såväl bankens ledning som kundtjänsten skjuter ifrån sig ansvaret till. Desperata svenskar berättar om hur deras barns sparkonton blivit spärrade och hur avstängningarna riskerar att de vräks från sina hem på grund av rent praktiska svårigheter att betala räkningar. Även föräldrar med många barn att försörja och åldringar utan kunskaper om digital teknik eller förståelse för vad banken egentligen efterfrågar blir utkastade utan pardon. ”Skulle logga in o betala räkningar...möts av att dom stängt av kontot.. fick ringa för att lyckas logga in...’kundkännedom’ när jag varit kund i 40 år”, skriver en kund. [caption id="attachment_139327" align="alignnone" width="640"] Typiskt vittnesmål om en sexbarnsmamma som fått sitt konto nedstängt. Foto: faksimil/Facebook[/caption] ”En sexbarnsmamma får sitt konto och framtida konton avstängt, efter att ha svarat på deras patetiska brev om kundkännedom. Efter att ha varit superärlig om allt, och skrivit att det fanns transaktioner från mig till min exfru gällande barnbidrag som de hade funderingar över och inte en krona mer eller mindre, så valde de att stänga ner alla hennes basala tjänster och framtida nyöppnande av konton hos dem? Kan man anmäla banken?”, kommenterar en annan.

Svarar på bankens frågor - får ändå sina konton stängda

Talande är de återkommande vittnesmålen om hur människor lagt ner många dagars arbete på att svara på bankens förfrågningar i form av att leta upp kvitton och att i detalj försöka beskriva flera år gamla transaktioner. Ansträngningarna möts dock ofta av ett kompakt ointresse från bankens sida. ”Då sa Länsförsäkringar upp mitt konto. Har svarat på tre utskick som dom undrar över men det är tydligen inte bra nog”, skriver en uppgiven kund hos Länsförsäkringar Bank. I många fall handlar det om att banken anser att man inte i tillräcklig detalj kunnat redogöra även för små kontantuttag eller swish-överföringar. Har man frågor finns det heller ingen att prata med – man är helt utlämnad till den anonyma kundkännedomsavdelningens godtycke. Bevisbördan läggs konsekvent hos kunderna, som betraktas som skyldiga även i fall där motsatsen bevisas. ”Såhär slutade min relation med Läns. Där har jag haft bl.a ett lån på en brf på en miljon och har fortfarande en pensionspar på 80k. Jag kunde inte redovisa alla swish och även ett kontantuttag 22/12 på 1.600kr! Två dagar före jul. Hur ...vad jag gjort av pengarna!? Eh..ja, jag sa att jag vill prata med en ansvarig som beslutat i ärendet, det gick inte för sig.” Andra berättar om hur banken spärrat deras konton när de inte lyckats svara tillräckligt detaljerat på vad de ska köpa för sina pengar. ”Jag kan alltså inte handla, tanka bilen, betala räkningar, köpa mat till mina djur, åka till veterinären med sjukt djur eftersom man får betala med en gång. Har Swedbank verkligen rätt att göra så här?" undrar en kund hos Länsförsäkringar Bank. En annan kund hos samma bank berättar hur han plötsligt fick hem ett 50 sidor långt brev där han skulle redovisa varenda transaktion, insättning och överföring under det senaste året. Efter två dagars arbete skickades de efterfrågade uppgifterna in – varpå banken ändå beslöt att avsluta kontot utan vidare kommentarer. ”Ingen på LF ville diskutera det ens”, konstaterar han. Andra berättar om hur Länsförsäkringar plötsligt stängt av konton efter att de swishat sina partner småsummor och kvitton sedan inte kunnat presenteras. ”De tolkar lagen om Kundkännedom mest nitiskt av alla banker jag vet i alla fall. De avslutade mitt konto trots att de fått precis alla underlag de begärde och det var småsummor vi snackar om. Och det fanns ingen att prata med när man ringde för den avdelningen som har hand om sånt går inte att prata med sa dom och beslutet gick inte att överklaga”, skriver en upprörd man som varit kund i banken.

Utbredd känsla av rättslöshet

Genomgripande är den desperata känslan av rättslöshet som uttrycks från många svenskar gentemot det systematiska maktmissbruket. Som privatperson riskerar det att bli både dyrt och framförallt komplicerat att ens försöka sätta igång en juridisk process mot banken, och ytterst få vågar ta den risken. På recensionsportaler där kunder kan lämna omdömen om bankerna kan man läsa ytterligare otaliga liknande vittnesmål om hur man hastigt kastats ut från banken med hänvisning till att kundkännedomen anses vara otillräcklig. Något genuint intresse av att lära känna kunden tycks dock inte finnas i dylika fall. ”Jag fick frågan om kundkännedom (inga konstigheter) men även om mina transaktioner. Skickade allt jag har 2 ÅR bakåt i tiden från Skatteverket, annan bank, Försäkringskassan med mera, men det räckte tydligen inte”, skriver en kund i Länsförsäkringar bank. ”Fick krav på bevis vars min lön kommer ifrån, mitt utökade bolån i annan bank och sparpengar, till och med små swishar? Fastän uppgifter är inskickade så fryser de kontot. När man uppsöker kontor eller ringer dit finns det ingen som har behörighet. Så nu står man med en låst lön, utan att kunna betala räkningar eller köpa mat”, skriver en annan. ”Efter att ha varit trogen kund i över 20 år, så stänger dom ner mitt bankkonto med motiveringen att de inte har någon bra kundöversyn med hänvisning av penningtvättlagen. Spelar ingen roll att man skickat in utdrag över alla insättningar och uttag under aktuell period”, skriver en tredje kund. I Falu-Kuriren undrar bland annat den pensionerade polisen Tore Strand vad Länsförsäkringar egentligen håller på med – och konstaterar att de konsekvent vägrar föra dialog med kunder vars konton de ofta på förhand verkar ha bestämt sig för att stänga ner. ”Försökte under tre dagar att via telefon komma i kontakt med den person som är chef på Länsförsäkringar bank utan att lyckas. Meddelanden lämnades vid varje tillfälle. Ringde sedan till telefonbanken för att försöka komma i kontakt med författaren till brevet. Den jag talade med vägrade uppge namnet på denne”. Han frågar sig vidare varför banken inte gör en riktig polisanmälan om de tror att kunden ägnar sig åt olagligheter och menar det ”tyder på en häpnadsväckande inkompetens” att bankernas utredningar bedrivs med anonyma brev utan att faktiskt prata med kunderna. ”När sedan en person som chef och arbetsledare vägrar att svara på meddelanden så är måttet rågat. Hur kan man bedriva en verksamhet på det här viset? Borde inte kunden stå i fokus?” frågar han sig.]]> https://nyadagbladet.se/ekonomi/sa-har-bankerna-forstort-livet-for-tusentals-svenskar/feed/ 25 BankID-expansionen väcker allvarliga frågor om demokratins framtid https://nyadagbladet.se/analys/bankid-expansionen-vacker-allvarliga-fragor-om-demokratins-framtid/ https://nyadagbladet.se/analys/bankid-expansionen-vacker-allvarliga-fragor-om-demokratins-framtid/#comments Fri, 13 Sep 2024 08:32:39 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=115465 Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 22 januari 2022.
BankID har idag över åtta miljoner användare och är det i särklass största e-legitimationssystemet med sex miljarder identifikationer och underskrifter bara under 2021. Systemet får allt större plats i svenskarnas vardag och 96 procent uppger att de har högt förtroende för tjänsten. Varje år implementeras det som standardlösning hos allt fler aktörer och att kunna delta i samhällslivet utan att använda BankID blir alltmer komplicerat. Det är knappast någon slump att BankID är så populärt då det är mycket praktiskt. Samtidigt finns även en mycket allvarlig problematik inbyggd i systemet som det ser ut idag. Det faktum att e-legitimationen har säkerhetsbrister och kan kapas, samt att det finns gott om exempel på hur svenskar blivit bestulna på sina digitala identiteter och fått sina konton länsade är något som många känner till, men det är inte här som den verkliga faran i systemet ligger. Trots sin monopolliknande ställning så ägs och kontrolleras inte BankID på ett sätt som garanterar grundläggande medborgerliga rättigheter. Istället är det privata banker: Danske Bank, Handelsbanken, Ikano Bank, Länsförsäkringar Bank, SEB, Skandiabanken och Swedbank som äger tjänsten - banker som själva kan bestämma vem som får vara kund hos dem och använda deras tjänster. Ett exempel på hur bankerna efter eget godtycke mycket snabbt och lätt kan ta bort medborgarnas möjlighet att använda den samhällsviktiga tjänsten inträffade i januari förra året då Daniel Friberg, bokförläggare på Arktos som profilerat sig framförallt med systemkritisk och modern nationalistiskt inriktad litteratur, plötsligt och utan förvarning fick sina bankkonton och sitt BankID avstängt. Ett par veckor senare fick han ett brev där Swedbank hävdade att man inte ”erhållit tillfredsställande svar på våra frågor om kundkännedom” och att kontot och tillhörande tjänster stängts med hänvisning till lagen om åtgärder mot penningtvätt och terrorism. När Friberg kontaktade banken för att faktiskt få klarhet i vilka frågor han måste besvara vägrade banken att ge besked om detta – istället meddelades han om att hans konton och banktjänster skulle förbli avstängda. – De vägrade berätta vilka frågorna var. Istället fick jag veta att uppsägningen kvarstod, med den ihopljugna förklaringen att de skulle ha skickat ett brev till mig med sina frågor, men inte fått svar, säger han till webbtidningen Fria Tider. Bankens behandling av Friberg är beklagligen långtifrån unik. Samma luddiga motiveringar och procedurer har använts mot flera andra aktörer som rört sig utanför konventionens gränser, bland andra just Fria Tiders chefredaktör Widar Nord. ”Tillvägagångssättet är detsamma: Banken påstår sig ha otillräcklig information för att uppfylla kravet på kundkännedom – och vägrar sedan låta kunden lämna den information som krävs”, konstaterar Fria Tider. Daniel Friberg berättar att bankens beslut att godtyckligt kasta ut honom föga överraskande har gjort hans vardag betydligt mer besvärlig och att han bland annat inte längre kan betala räkningar via bankgiro eller legitimera sig med BankID.
Trots att bankerna alltså redan idag har makten att svartlista svenska medborgare som de av rent godtyckliga skäl inte vill ha som kunder så fortsätter lobbyarbetet med att göra BankID till ett krav för att i praktiken få tillgång till allt fler samhällsviktiga funktioner.
Redan i september 2021 utannonserade man exempelvis att den som har ett mobilt BankID numera kan få sitt vaccinpass rakt in i sin digitala brevlåda. Den storbanksägda tjänsten föreslås av lobbyister även användas som ”lösning” för att bekämpa näthatet och bli ett krav för att få tillgång till sociala medier. ”Vårt förslag är att alla personer ska identifiera sig via BankID i sociala medier. Då visar man vem man är, och får stå för det man skriver. Om någon som är inloggad inte sköter sig, exempelvis om personen uttryckt hat eller hot mot någon, så är det tydligt vem som har gjort detta och kontot och personen blir mer hanterbara”, hävdar exempelvis Biskopsgårdens S-kvinnor i en debattartikel. – Att man inte behöver registrera sig med BankID innan man skriker ur sig hat på sociala medier … jag blir vansinnig. STÅ för era inlägg då, beklagar sig Peter Wettergren, Sveriges assisterande förbundskapten i fotboll under en intervju. I skrivande stund lobbar bland andra riksdagspartiet Moderaterna och webbföretaget Flighton för att BankID även ska kunna användas för att rösta i kommande riksdagsval. ”Inte bara utlandssvenskar drar fördel av möjligheten att kunna rösta med BankID. För andra som är bosatta i Sverige, innehavande svenskt medborgarskap innebär röstning med BankID även en mindre inverkan på miljön. Inga onödiga valblanketter skulle tryckas upp, vilket skulle spara på miljöns tillgångar och resurser. Inte heller skulle folk behöva sätta sig för att åka bil till vallokalen som ibland ligger flera mil bort om man är bosatt på landsbygden”, hävdar man bland annat. Inom en snar framtid kan det alltså vara storbankerna som bestämmer inte bara om du får komma in på krogen eller använda sociala medier – utan även om du får rösta digitalt på valdagen eller inte.
Digital identifikation måste inte vara av ondo, men underställd bankernas godtycke blir medborgerliga rättigheter lika godtyckliga när denna typ av infrastruktur blir ett genomgående inslag i samhällslivet.
En cyniker skulle kunna tänka sig att BankID som innovation även skulle kunna smälta samman med covidpasset som medborgarnas livsavgörande nyckel till ett teknokratiskt samhälle, som vuxit fram i snabbare takt än många kunnat förutspå. I nuläget krävs att man omfamnar läkemedelsjättarnas injektioner för att i praktiken inte tvingas bort från en rad samhällsfunktioner. Frågan är vilka krav bankerna kan komplettera detta med i framtiden. Att döma av tidigare fall finns risken att det i praktiken kan komma att handla om krav med politiska förtecken. För att påtala det uppenbara är det fullständigt orimligt att överlåta denna typ av makt till bankjättar som gång efter annan visat att de saknar värdighet och inte tar någon som helst hänsyn till demokratins tidigare så självklara spelregler.   Isac Boman]]> https://nyadagbladet.se/analys/bankid-expansionen-vacker-allvarliga-fragor-om-demokratins-framtid/feed/ 9 Nordea utreds för systematisk brottslighet https://nyadagbladet.se/ekonomi/nordea-utreds-for-systematisk-brottslighet/ https://nyadagbladet.se/ekonomi/nordea-utreds-for-systematisk-brottslighet/#respond Mon, 08 Jan 2024 16:25:09 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=169738 För sju år sedan polisanmäldes Nordeas danska filial för brott mot penningtvättsreglerna. Utredningen pågår än idag med dokument som visar att storbanken inte bara haft suspekta samarbetspartner i totalitära diktaturer utan även kopplas ihop med finansiering av terrorism och ekonomisk brottslighet. Det är Berlingske Business som kommit över konfidentiellt material från danska Finansinspektionen som vittnar om ”mystiska ryska kunder med mångmiljonbetalningar från skumma företag i avlägsna skatteparadis, samarbetspartner i odemokratiska stater med terrororganisationer eller utbredd korruption och hundratals varningar om penningtvätt och finansiering av terrorism”. Enligt Finansinspektionen (FSA) har Nordeas brister varit så allvarliga och omfattande att det varit ”uppenbart” att banken ”kan ha utnyttjats för penningtvätt eller finansiering av terrorism”. Nordea ska bland annat i hög grad ha struntat i att kontrollera bankens mest ”riskabla kunder” som kan ha haft kopplingar till terrorism och ekonomisk brottslighet – och privatkunder har i flera fall också kunnat registrera sig som företagskunder.

"Stärkt vårt försvar"

– Sedan 2015 har Nordea spenderat 11 miljarder (danska kronor) på att stärka vårt försvar mot ekonomisk brottslighet och i dag har vi över 3 100 anställda som riktar in sig mot det här området, säger Nordea Danmarks chefsjurist Anders Holkmann Olsen till Berlingske, men vill inte kommentera den pågående utredningen. Vilka Nordeas tidigare samarbetspartner med eventuella terroristkopplingar är, framgår inte. Flera experter spår att storbanken kommer att tvingas betala böter i mångmiljardklassen. Det kan noteras att Nordea och andra storbanker fått hård kritik under senare år för att godtyckligt kasta ut och stänga av kunder med hänvisning till "bristande kundkännedom" - kunder som av olika skäl bedöms som icke lönsamma eller ”jobbiga”. Samtidigt som obetydliga privatpersoner eller småföretag blir av med sina konton menar kritikerna att kriminella och suspekta aktörer som bankerna bedömer som lukrativa kunder, tillåts fortsätta sina bankengagemang.]]> https://nyadagbladet.se/ekonomi/nordea-utreds-for-systematisk-brottslighet/feed/ 0 V: Inför ”oligopolskatt” för bankerna https://nyadagbladet.se/ekonomi/v-infor-oligopolskatt-for-bankerna/ https://nyadagbladet.se/ekonomi/v-infor-oligopolskatt-for-bankerna/#respond Mon, 28 Aug 2023 08:41:06 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=157980 Vänsterpartiet gör nu ett utspel om att man vill införa vad man benämner som en tillfällig "oligopolskatt" på 50 procent av vinster som överstiger de senaste fem årens vinstgenomsnitt. Under första halvåret 2023 gjorde de fyra svenska storbankerna Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank sammanlagt en vinst på 79 miljarder kronor. Bakgrunden till dessa övervinster är bland annat ett starkt räntenetto, alltså intäkter från ränteinkomster. Nu vill Vänsterpartiet införa en tillfällig så kallad ”oligopolskatt” på bankernas övervinster, säger partiledaren Nooshi Dadgostar i samband med sitt sommartal i Göteborg. Med "övervinst" syftar man på vinster som ligger över de senaste fem årens genomsnitt. – Det får vara nog nu, säger Dadgostar till SvD Näringsliv. Vidare föreslås att intäkter från vinstskatter ska gå oavkortat till att stötta välfärden, bland annat genom att anställa fler inom exempelvis skola och sjukvård. – För Vänsterpartiet är valet självklart mellan att skydda bankernas oskäliga övervinster och skydda välfärden. Vänsterpartiet föreslår en skatt på 50 procent av bankernas övervinst och att detta införs under perioden 2024–2026, men som också kan förlängas beroende på hur situationen ser ut.]]> https://nyadagbladet.se/ekonomi/v-infor-oligopolskatt-for-bankerna/feed/ 0 Tidigare SD-politiker nekades konto – sedan tvärvände banken https://nyadagbladet.se/inrikes/tidigare-sd-politiker-nekades-konto-sedan-tvarvande-banken/ https://nyadagbladet.se/inrikes/tidigare-sd-politiker-nekades-konto-sedan-tvarvande-banken/#comments Mon, 15 May 2023 09:03:27 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=150040 Nordea vägrade godtyckligt att upplåta bankkonto till den tidigare SD-politikern Simon Alms företag - han tror själv att storbanken svartlistade honom på grund av hans politiska bakgrund. Efter att ha kontaktat flera systemkritiska medier tvärvände dock banken plötsligt utan någon vidare förklaring och Alm är plötsligt välkommen som företagskund. Innan han uteslöts ur partiet 2020, för påstått ”partiskadlig verksamhet”, hade Simon Alm varit förtroendevald politiker för Sverigedemokraterna i tio års tid och bland annat varit distriktsordförande för Sverigedemokraterna i Uppsala. Under våren 2023 tar han över företaget Pakvis som inriktar sig på försäljning av massage- och rehabiliteringsutrustning på nätet – ett företag som under fjorton års tid haft sina konton hos Nordea där Simon också är kund och har sina bolån. Simon kunde därför inte föreställa sig att det skulle vara några som helst problem att öppna ett eget företagskonto hos samma bank. – Det är inte postorderknark eller något sådant spännande. Det är väldigt harmlöst. Långt ifrån politik eller andra riskkategorier som flaggas av Facebook och banker för att de försöker påverka samhället, säger han. Det blev dock problem. Nordea lät meddela att man inte kommer att tillåta butiken att fortsätta ha sina konton hos banken efter att Simon tagit över. – Jag fick kalla kårar och tänkte: ’Shit, det här är inte bra’, berättar han för Samnytt. – Om storbankerna säger nej, så har man inte tillgång till intäkterna man får via Shopify (en stor e-handelsplattform) Det var mer eller mindre en dödsdom jag fick, fortsätter han. De följande veckorna har Simon Alm intensiv kontakt med Nordea och skickar in nya dokument, en ny ansökan med en ny affärsplan och detaljerade beskrivningen av verksamhetens olika delar. Ändå får han slutgiltigt besked om att han nekas konto hos Nordea. – Det var en kombination av ’samlad bedömning’ och ’bristande kundkännedom’. Jag undrade vad jag kunde komplettera ansökan med, men de sade att det spelade ingen roll. – Det var totalt blankt nej. Jag fattade ingenting. Skitkonstigt! Så det enda logiska var att de tittat på min Facebookprofil och sett att jag har en bakgrund i SD, googlat mitt namn eller liknande, spekulerar han. Alm tar efter bankens märkliga beslut kontakt med flera systemkritiska medier och berättar om händelsen och kort därefter tar Nordea kontakt på nytt för att meddela att man trots allt låter hans företag ha kvar bankkontot hos dem. – Jag avslutade precis samtalet med Nordea, som totalvände. Jag vet inte vad du har gjort - utbrister han till journalisten Mattias Albinsson på Samnytt. Att de svenska storbankerna godtyckligt nekar eller stänger ner sina kunders konton är något Nya Dagbladet rapporterat flitigt om och själva drabbats av. I december förra året lät Länsförsäkringar Bank meddela att man låser Nya Dagbladets konto för utlandsbetalningar, fryser tillgångarna för en nystartad journalistisk stiftelse och dessutom stänger ner tidningsledningens privata konton – detta trots att man fått all redovisning man efterfrågat och inte kan peka på att Nya Dagbladet på något sätt agerat klandervärt. I mars lämnade tidningens ledning därför också in en stämningsansökan mot Länsförsäkringar Bank till Stockholms tingsrätt – en kamp läsarna kan hjälpa till att bidra till. – I förlängningen ser vi inte detta som tidningens strid med banken, utan om att försvara pressfriheten i Sverige och att exponera det systematiska maktmissbruk som bankerna ägnat sig åt under alldeles för lång tid, förklarar Markus Andersson, chefredaktör och ansvarig utgivare.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/tidigare-sd-politiker-nekades-konto-sedan-tvarvande-banken/feed/ 1 Abortkritisk organisation stängs ute av storbanker https://nyadagbladet.se/ekonomi/abortkritisk-organisation-stangs-ute-av-storbanker/ https://nyadagbladet.se/ekonomi/abortkritisk-organisation-stangs-ute-av-storbanker/#comments Fri, 28 Apr 2023 10:41:36 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=148904 Trots en transparent kundkännedom fick organisationen Människorätt för ofödda (MRO) sitt bankkonto avslutat hos Nordea. Organisationen nekades sedan att öppna ett nytt konto hos Handelsbanken. – Det är svårt att tro att det faktum att vi är abortmotståndare inte spelar in i hur de behandlar oss, säger ordförande Mats Selander. Förra året fick den abortkritiska organisationen MRO besked från sin bank Nordea att man inte skulle få ha kvar sitt bankkonto. Anledningen man uppgav var att banken saknade tillräcklig kundkännedom. Enligt Selander har banken fått en hel del kundkännedom om organisationen. – Nordea har jättemycket kundkännedom om oss – jag vände ut och in på hela vår verksamhet och våra transaktioner i ett mycket bra samtal med en av Nordeas tjänstemän. Det var efter det samtalet vi blev utkastade, utan någon egentlig förklaring, berättar Selander för Världen Idag. Han spekulerar i att det skulle kunna ha att göra med pengaöverföringar till en abortkritisk systerorganisation i Pakistan, något man däremot förklarade tydligt för banken att man kontrollerat noggrant eftersom det var viktigt att pengarna hamnade på rätt ställe. MRO tog då kontakt med Handelsbanken för att istället öppna ett konto där. Selander berättar att banken först "tappade bort ansökan", och  när man sedan skickade in en ny valde man att avsluta samarbetet med organisationen i Pakistan för att undvika eventuella problem med kundkännedom. Trots detta sade Handelsbanken nej och hänvisade istället till att organisationen skött ekonomin felaktigt. – Under den perioden gick de få pengagåvor vi fick in till mitt privata konto. Jag tömde mitt sparkonto och lade MRO:s pengar där. Vi hade inga alternativ. Självklart har vi varit helt öppna med detta och kassör och revisor har haft full insyn, säger Selander. I Sverige har allt fler organisationer, företag och även privatpersoner fått sina konton plötsligt avslutade av främst storbankerna. Ofta ges ingen mer förklaring än att man ställer sig bakom motiveringen "bristande kundkännedom". Detta har exempelvis gjort att fler biståndsorganisationer fått sina bankkonton nedstängda, trots att man varit transparent gällande vart pengarna går. Till och med Finansinspektionen har flaggat för att fler och fler privatpersoner får sina konton avslutade med samma hänvisningar. Selander tror att det faktum att de är en abortkritisk organisation spelat in i bankernas agerande mot dem och att man i nuläget inte vet hur man ska gå vidare för att kunna hantera sin ekonomi. – Bankerna gör oss rättslösa. Det här skjuter vår ekonomi och våra möjligheter att samla in pengar i sank. Det är svårt att tro att det faktum att vi är abortmotståndare inte spelar in i hur de behandlar oss. Det är trots allt människor som fattar besluten och många andra politiskt inkorrekta organisationer har råkat ut för samma sak. Världen Idag har kontaktat Nordea och Handelsbanken gällande ärendet, där man menar att man inte kan kommentera enskilda kundärenden utan hänvisar till att man behöver "tillräcklig kundkännedom".]]> https://nyadagbladet.se/ekonomi/abortkritisk-organisation-stangs-ute-av-storbanker/feed/ 7 Nordea: ”Företag får inte öppna bankkonto – om inte dess ägare varit privatkunder” https://nyadagbladet.se/ekonomi/nordea-foretag-far-inte-oppna-bankkonto-om-inte-dess-agare-varit-privatkunder/ https://nyadagbladet.se/ekonomi/nordea-foretag-far-inte-oppna-bankkonto-om-inte-dess-agare-varit-privatkunder/#comments Wed, 01 Feb 2023 05:49:36 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=141842 Den nordiska storbanken Nordea uppger att man inte tillåter företagskunder att ens ansöka om att öppna konto i banken om inte företagets ägare sedan tidigare är privata kunder i banken, som man uttrycker det, i ”minst fyra månader, ett halvår kanske”. – Då kommer du ändå få ett avslag så därför vill vi inte att du ansöker, utan att du först blir privatkund så att vi får kundkännedom om dig privat, förklarar man när Nya Dagbladet ringer. Tillvägagångssättet, som man menar är ett standardförfarande från bankens sida, strider direkt mot gällande lagstiftning. Nyligen kunde Nya Dagbladet uppmärksamma Leksands Sparbanks hållning att man inte tillåter företag att öppna ett konto i banken om de "inte redan går med vinst" och om inte företagsägarna "tar ut en hög lön" till sina privata konton på banken. Även storbanken Nordea villkorar företagskonton med krav på ägarnas privata konton. Med hänvisning till att man vill ”uppnå kundkännedom”, förklarar man, gör man det i praktiken omöjligt för ett företag att bli kund i banken om inte ägarna sedan tidigare haft hela sitt privata engagemang i just deras bank. De specifika kraven beskriver man samtidigt svävande med att ägarna ska ha varit kunder ”i minst fyra månader, ett halvår kanske”. Man kan inte vara bara företagskund i Nordea? – Nej. Vi vill ha helhetskunder. Det är alltså ett krav ni ställer att man är privatkund? – Kravet vi har är ju att uppnå full kundkännedom och det tycker vi att vi gör genom att vi har privatpersonen hos oss först. Man bekräftar samtidigt att kravet från bankens sida är godtyckligt och förtydligar att man i teorin egentligen inte måste vara privatkund i en bank för att kunna öppna ett konto. Nordea kommer dock att förkasta ansökningar från företagare om man inte är det, förklarar kontakten. Så här låter det när Nya Dagbladets Isac Boman pratar med Nordea: [audio mp3="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/01/nyd-ringer-nordea1.mp3"][/audio]   Man måste alltså bli privatkund för att bli företagskund? – Nej det måste man inte, men vill du ansöka som företagskund utan att vara privatkund här så är det risk att du lägger tid på nånting som du ändå får ett nej. I praktiken tillåter man heller inte ens företag att överhuvudtaget lämna in en ansökan om ägarna inte är privatkunder i banken, bekräftar kontakten.

”Vänd dig till din privata bank”

När mediebolaget bakom Nya Dagbladet ansöker om att bli företagskund är det med denna hänvisning man avvisar bolaget att öppna konto i banken. Istället är det första man rekommenderar att ”vända sig till er privata bank”. Hur går det till när man ansöker då även om det är stor risk att man får ett nej? – Man ringer in som du har gjort nu och vi anser att det är en kund som vi vill ha så skickar vi ut en länk men i och med att du inte är privatkund hos Nordea så skickar vi inte ut en länk till dig. Kundtjänsten säger också i explicita ordalag rakt ut att ansökningar från företag där ägarna inte är privatkunder är direkt oönskade. Så här låter det när vi frågar om att ansöka som kunder i banken: [audio mp3="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/01/nyd-ringer-nordea2.mp3"][/audio]   Man kan inte ens ansöka då som företagskund om man inte är privatkund? – Nej, inte så som det ser ut för dig idag. Inte så som det ser ut för mig idag? – Mm. Utgående från de uppgifter du har gett mig så vill vi inte att du ansöker för ditt företag. Vilka uppgifter då? – Du har uppgett att du inte är privatkund i Nordea och att du inte har några andra företag som är kund här sedan tidigare. Och då kommer du ändå få ett avslag så därför vill vi inte att du ansöker, utan att du först blir privatkund så att vi får kundkännedom om dig privat. Nordeas policy omöjliggör i praktiken bland annat för företag vars ägare är delägare i mer än ett företag att få tillgång till ett bankkonto med grundläggande betaltjänster. Även företag som är i behov av tjänster från mer än en bank kan med samma logik inte heller ha ett bankkonto hos Nordea.]]> https://nyadagbladet.se/ekonomi/nordea-foretag-far-inte-oppna-bankkonto-om-inte-dess-agare-varit-privatkunder/feed/ 6 Allt fler biståndsorganisationer får sina bankkonton stängda https://nyadagbladet.se/inrikes/allt-fler-bistandsorganisationer-far-sina-bankkonton-stangda/ https://nyadagbladet.se/inrikes/allt-fler-bistandsorganisationer-far-sina-bankkonton-stangda/#comments Wed, 11 Jan 2023 05:43:51 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=140295 Biståndsorganisationer får allt svårare att överleva. Det är bland annat bankernas hårdnande krav som gör att flera tvingas stänga ner sina verksamheter - eftersom man inte tillåter utlandstransaktioner och i många fall helt enkelt stänger ner bankkonton som gör betalningar till ett annat land. Tamasi Foundation fick problem med Handelsbanken redan 2020 då man började begära in fler och fler uppgifter. Trots att allt besvarades i tid valde banken ändå att stänga ner biståndsorganisationens konto. Anledningen angavs vara att ”banken är enligt Lag om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism skyldig att ha god kännedom om sina kunder”, enligt en granskning som magasinet Omvärlden gjorde. Efter det bytte man till Nordea, men snart fick man samma besked där. Organisationen hade lagt mycket tid på att besvara alla bankens frågor och skickat in korrekt dokumentation, men ingenting hjälpte. Organisationen har funnits sedan 1997 och skickade framför allt biståndspengar till Mellanöstern, men fick som en följd lägga ned sin verksamhet helt. – Vi kan ju inte fortsätta arbeta som stiftelse när vi inte har ett bankkonto, berättar den tidigare ordföranden Ninni Rydsjö för skattefinansierade SR. Vi försåg banken med allt material vi hade om vår verksamhet, men det hjälpte inte. Det var i slutet av 2019 som regeringen beslöt att tillsätta den tidigare generaldirektören för Domstolsverket, Barbro Thorblad, som särskild utredare gällande åtgärder som kan vidtas för att "stärka arbetet mot penningtvätt och finansiering av terrorism". Utredningen slutade i en skärpt lagstiftning. Lagstiftningen har gjort att flera biståndsorganisationer som samarbetar med Sida gått liknande öde till mötes och gjort det svårt att skicka biståndspengar till utlandet. Marie Nordlund, ekonomichef på Sida, menar att det finns en stor oro för att bankerna helt ska sluta erbjuda vissa tjänster. – Vår största oro handlar inte om att bankerna ställer frågor kring penningtvätt och korruption, även om det förorsakar mycket administration, säger hon. Det är när man beslutar sig för att dra in på tjänster på grund av att man inte tycker det finns lönsamhet att upprätthålla kontrollerna som behövs för att erbjuda transaktioner till vissa länder, förklarar hon. Många är de som påtalat att bankernas ställning är systemhotande och att man med hänvisning till mycket godtycklig lagstiftning kan stänga ner oönskade kunder, i vissa fall även på uppenbart politisk grund. Finansmarknadsminister Niklas Wykman menar själv att han "har förståelse" för att bankernas förfaranden kan "upplevas som frustrerande", men insinuerar samtidigt att man från regeringens håll inte ser det hela som ett allvarligt problem. – Jag har full förståelse för att hushåll och företag kan uppleva detta som en frustrerande situation, men å andra sidan kan vi inte vara naiva inför de problem som vi har med organiserad brottslighet. Vid misstanke om penningtvätt eller finansiering av terrorism är bankerna, och andra företag, skyldiga att rapportera till Finanspolisen. Nya Dagbladets bankkonto hos Länsförsäkringar låstes för utlandsbetalningar under december och man hotade med att stänga ner hela kontot om NyD inte lämnade in svar på en lång rad ”kundkännedomsförfrågningar” på kort tid, något som lämnades in till banken med stora omkostnader. Banken har grundlöst hänvisat till misstankar om ”penningtvätt och finansiering av terrorism”, något som banken dock inte uppvisat bevis för eller kontaktat Finanspolisen om.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/allt-fler-bistandsorganisationer-far-sina-bankkonton-stangda/feed/ 6