Annons:

Forskare lär utrotningshotad fågelart migrera

Publicerad augusti 28, 2024 – av Sofie Persson
Förr var eremitibis en vanlig syn i Europa.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 23 440,00 SEK 31% Mål: 75 000,00 SEK

Fågelarten eremitibis har återintroducerats genom återvildningsinsatser under de senaste två decennierna. Men eftersom fåglarna saknar naturlig kunskap om sina migrationsrutter, måste forskare nu aktivt lära dem i vilken riktning de ska migrera.

Fågeln är känd för sin svarta och gröna fjäderdräkt, sitt skalliga röda huvud och sin långa böjda näbb. Den var en gång vanlig i Nordafrika, Arabiska halvön och stora delar av Europa. Dessvärre ansågs fåglarna vara en delikatess och sköts frekvent under 1600-talet, vilket ledde till en nära utrotning av arten.

En grupp forskare och naturvårdare i Österrike har sedan 2002 återintroducerat arten, vilket nu lett till att populationen gått från nästan noll till 300 individer. Bedriften flyttade arten från klassificeringen ”akut hotad” till ”hotad” och är, enligt forskarna, det första försöket att återinföra en kontinentalt utdöd flyttfågelart.

Fåglarna har en naturlig drift att migrera, men de vet inte vilket håll de ska flyga åt, eftersom detta är något de normalt lär sig av äldre fåglar. Forskarnas tidigare återintroduktionsförsök misslyckades till stor del eftersom de flesta av fåglarna försvann strax efter att de släppts ut, utan att ha lärt sig migrationsrutten. Istället för att återvända till lämpliga övervintringsområden som Toscana i Italien, flög de i olika riktningar och dog till slut.

Annons:

Flyginstruktörer

För att lära fåglarna migrationsrutten har forskarna tagit till nya metoder, nämligen att själva lära dem vilket håll de ska flyga. För att göra det tas kycklingarna bort från sina häckningskolonier när de bara är några dagar gamla. De förs till en voljär som övervakas av fosterföräldrarna i hopp om så kallad ”prägling”, när fåglarna knyter an till dessa människor för att i slutändan lita på dem längs flyttvägen.

– Vi matar dem, vi tvättar dem, vi städar deras bon. Vi tar väl hand om dem och ser till att de är friska fåglar, säger Barbara Steininger, som är fostermamma, eller "fågelmamma" till fåglarna, till AP News. Men vi interagerar också med dem.

När det sedan är dags för fåglarna att börja lära sig migrationsrutten använder man sig av ett slags ultralätt flygplan som ser ut som en flygande gokart med en jättefläkt på baksidan och en gul fallskärm som håller det uppe. "Fågelföräldrarna" sitter sedan bak på planet med en megafon och uppmuntrar fåglarna att följa med. I år är det den 17:e resan med människoledda migrationsguider.

Metoden är inspirerad från naturforskaren Bill Lishman, även kallad ”Father Goose”, som bland annat lärde  lärde kanadagäss att flyga med sitt ultralätta plan 1988.

Enligt forskarna har metoden fungerat Den första fågeln flyttade självständigt tillbaka till Bayern 2011 från Toscana. Fler har flugit rutten som är uppåt 550 kilometer varje år, och forskarna hoppas att den centraleuropeiska populationen ska uppgå till mer än 350 fåglar år 2028 och bli självförsörjande.

Eremitibis (Geronticus eremita)

Det är en fågel i familjen ibisar, vilket är en slags pelikanfågel. Den har en längd på mellan 70 och 80 centimeter och ett vingspann på 120 till 135 centimeter.

Eremitibisen häckar i stora kolonier, med omkring 40 fåglar, och äter gärna insekter och smådjur.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Sociala medier främjar djurturism

Publicerad september 22, 2026 – av Markus Andersson
Två kvinnor sitter på en elefant i djungeln. En av dem håller upp en mobil för en selfie.
Turister tar en selfie under en elefantridning, en av de närkontakter som rapporten tar upp.

En ny rapport har undersökt om sociala medier gör det mer lockande att rida elefant, klappa tigerungar och ta selfies med vilda djur. De som använder plattformarna mest är också mest benägna att vilja dit.

World Animal Protection har gått igenom 1 224 YouTube-filmer från över 400 anläggningar i 58 länder. I 87 procent av dem var det turisterna själva som laddade upp klippet. Oftast syns någon som rör vid djuret eller håller i det.

— Sociala medier kan få ett möte med ett vilt djur att se roligt, säkert och oskyldigt ut. Men kameran fångar bara vad som händer i stunden, säger Jan Schmidt-Burbach, som arbetar för World Animal Protection i Danmark och har varit med och tagit fram rapporten Every Like Has a Price, i det pressmeddelande organisationen publicerade den 14 september 2026.

Av 78 filmer med stora kattdjur och krokodiler var drygt hälften av kommentarerna positiva och 19 procent kritiska. Nästan nio av tio av de filmerna uppmanade andra att åka.

I en enkät med 2 427 personer i sex länder kunde mer än hälften av 18–25-åringarna tänka sig ett besök, mot ungefär en fjärdedel av dem över 65. I Sverige var andelen 33,2 procent, i USA 61,3 och i Nederländerna 21,9.

De som använde flest plattformar var upp till 13 gånger mer benägna än icke-användare att säga ja. Det är enkätsvar, inte bokade resor.

— Användare skapar innehållet. Plattformarna förstärker det och gör det synligt. Båda har därför ett ansvar för vad som blir normaliserat online, säger Schmidt-Burbach.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Engelska barn vill ut i naturen – men har sällan varit där

Publicerad september 21, 2026 – av Emil Fjellstedt
Pojke med ryggsäck står på en grusväg och blickar ut över en äng mot skogsklädda berg.
Barnens vardagskontakt med naturen är tunn, enligt Heligans undersökning bland 11–14-åringar i England.

Tre av fyra engelska barn skulle välja en ny naturexamen i skolan, visar en undersökning. Samtidigt uppger en majoritet av samma barn att de aldrig tältat eller klättrat i ett träd.

The Lost Gardens of Heligan i Cornwall driver trädgård, jordbruk och naturundervisning. I augusti 2026 lät gården undersökningsföretaget Walr fråga 1 004 föräldra-barn-par i England, med barn mellan 11 och 14 år från varje engelsk region, om ett förslag på en ny naturexamen i skolan.

Tre av fyra barn sade att de skulle välja kursen, 34 procent definitivt och 41 procent troligen. De flesta föräldrarna skulle också uppmuntra dem. Det barnen helst ville lära sig om var djur och växter och hur de lever, och hur naturen kan skyddas och återställas. Samtidigt är den vanliga naturkontakten tunn: 61 procent hade aldrig tältat och 55 procent aldrig klättrat i ett träd. De vill ändå inte bara ha utomhuslektioner, utan en blandning av inne och ute.

Heligan skriver att kursen bör heta "Natural Futures" i stället för "Natural History", som barnen främst kopplar till fossil, dinosaurier och museer. Undersökningen mätte inte vilket namn de föredrog. Om England får naturexamen, och vad den ska kallas, är ännu inte avgjort.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Läkemedlen försvinner inte i avloppet – de lagras på botten

Uppdaterad september 16, 2026, Publicerad september 16, 2026 – av Markus Andersson
Montage med läkemedelsförpackningar till vänster och vågor mot en strand till höger
Läkemedelsrester som inte tas om hand i avloppet kan fastna i bottensediment och nå fisk via födan.

Läkemedel som spolas ut med avloppet stannar inte bara i vattnet. En ny avhandling från SLU visar att resterna kan följa med ner under ytan och påverka djurlivet där.

Reningsverken är inte gjorda för den här typen av ämnen. En del av det som kommer in släpps därför vidare, och i vissa mätningar är halten till och med högre på vägen ut än på vägen in, enligt en avhandling vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

SLU skriver att det inte räcker att titta på vattnet. Läkemedlen kan också sjunka ner och fastna i bottenmaterialet, där de blir svårare att upptäcka.

— Det sker kontinuerliga utsläpp av läkemedel i vattenmiljön och vi behöver veta mer om vad det innebär. Därför valde jag att undersöka hur läkemedel beter sig och fördelas mellan vatten, sediment och levande organismer, säger Sara Nicoline Grønlund Thorsted, doktorand vid SLU och Roskilde universitet.

Fisken får läkemedel från två håll

I laboratoriet testade hon ett halvdussin vanliga läkemedel, bland annat mot ångest och epilepsi. Djur som lever i bottenslammet tog upp resterna. Fisk som sedan äter de djuren får i sig samma ämnen en gång till.

— Fiskarna fick inte bara i sig läkemedel från vattnet de lever i, utan även via födan. De exponeras alltså dubbelt, säger Sara Nicoline Grønlund Thorsted.

Olika läkemedel samlas på olika ställen i fisken. En del stannar i vattnet, andra binds till botten. Därför kan ett vanligt vattenprov underskatta hur mycket som faktiskt finns i miljön.

Även trollsländelarver påverkades

Antidepressiva och allergimedicin hade effekt på trollsländelarver i ett av försöken, både var för sig och tillsammans.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Vakna mitt i naturen – så tältar du rätt och fritt

Allemansrätten

Publicerad september 15, 2026 – av Jan Sundstedt
Montage med en hund mellan tält och ett blått tält i skogen
En tålig, torr och avskild tältplats minskar slitaget på marken och risken att störa närboende.

Allemansrätten gör det möjligt att tälta i naturen, men större grupper behöver markägarens tillstånd och lokala regler kan begränsa var tält får sättas upp.


Artikeln publicerades ursprungligen den 3 juni 2022.


Allemansrätten ger alla möjlighet att röra sig fritt i naturen och att tälta på vissa platser. Friheten förutsätter samtidigt hänsyn till markägare, boende och natur, skriver Naturvårdsverket.

Som tumregel får man tälta en eller två nätter på tålig mark, på avstånd från bostadshus. Undvik betesmarker med djur, åkrar med grödor och planteringar. Några få tält är normalt tillåtna, men större grupper med många tält behöver be markägaren om lov eftersom risken för markskador och sanitära olägenheter ökar.

Vill man elda i skogen finns också särskilda regler. Läs mer om eldning i skogen.

I nationalparker och naturreservat gäller särskilda regler. I allmänhet får man bara tälta på särskilt angivna platser, och i vissa områden kan tältning vara helt förbjuden. Anslagstavlor på platsen visar vad som gäller; information finns också hos kommunen eller länsstyrelsen.

Kommunernas lokala ordningsföreskrifter kan dessutom innehålla tältförbud i exempelvis parker, idrottsområden och friluftsområden. Den som planerar att övernatta behöver därför kontrollera vad som gäller på platsen.

Ta alltid med allt skräp och alla matrester hem. Om det saknas toalett eller dass bör man planera för sina behov: kissa långt från vattendrag och gräv ner avföring långt från stigar, byggnader och tältplatser. Täck sedan över gropen ordentligt.

Foto: Tommy Lisbin/Unsplash

Höstnätter kräver varmare utrustning

Den som tältar på hösten behöver vara beredd på betydligt kallare nätter. Välj en sovsäck med komforttemperatur anpassad efter den väntade nattkylan och ett liggunderlag som isolerar mot marken. Friluftsfrämjandet rekommenderar ett liggunderlag med R-värde 3–4 för höst och vår. Ta med torra kläder för natten och håll tältets ventilation öppen även när det är kallt, eftersom kondens kan göra utrustningen fuktig och bidra till att man fryser. Kontrollera också väderprognosen före avfärd och var beredd på att temperatur, vind och nederbörd kan förändras snabbt.


Så hittar du en bra tältplats

Friluftsfrämjandet rekommenderar bland annat:

  1. Välj platt mark utan stenar och grästuvor.
  2. Se till att marken är torr, eftersom tältet inte alltid stänger ute all fukt.
  3. Vatten i närheten kan vara praktiskt för diskning, eldsläckning eller bad. Läs mer om dricksvatten i naturen.
  4. Bedöm hur blåsigt det är. Lite vind kan hålla myggen borta, medan en plats i lä ofta är bättre på fjället.
  5. Undvik gärna högt gräs, där fästingar trivs.
  6. Kontrollera åt vilket håll solen går upp. Morgonskugga minskar risken för ett alltför varmt tält.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.