Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar
Ägare och ledare inom globala Big Pharma (piller- och vaccinindustrin) är djupt oroade. Sedan 2011 viker försäljningen av deras rekordsäljande statinpiller, trots förväntningar om lovade fortsatt ökande försäljning. Jag skrev den 30 dec om detta. Sedan introduktionen på 90-talet har den årliga försäljningen ökat lavinartat och har under det första decenniet på 2000-talet legat över 300 miljarder SEK per år. Det mest sålda preparatet Pfizers Lipitor har under 14 år sålt för över 1.000 miljarder SEK. Men nu har försäljningen vänt neråt, inte därför att skolmedicinens läkare slutat att skriva ut pillren, utan därför att människor blivit medvetna om deras allvarliga skadeverkningar och på eget bevåg slutat ta dem. Jag tillhör de som själv satte ut dessa piller trots ett högt LDL-kolesterol.
Som ni säkert förstår handlar detta om enorma ekonomiska intressen som är utmanade och som inte kommer att sky fusk och bedrägerier för att försvara sin guldkalv.
Den 10 januari basunerade MSM, som kontrolleras av samma kretsar som äger Big Pharma, massivt ut resultatet av en ny studie som påstås visa att högt kolesterol, mot vad som tidigare visats i rader av studier bl.a. här och här, skulle vara en hälsorisk för oss äldre. Studien som presenterats av professor Lars Lind har enligt uppgiften i MSM finansierats av Hjärt-Lungfonden och Vetenskapsrådet. Bakom denna finansiering finns ett projekt kallat SCAPIS som i sin tur har starkt stöd från just Big Pharma-jättar som AstraZeneca, MSD och Pfizer samt samarbetsorganisationer inom skolmedicinen som LIF och Swedish Medtec. SCAPIS har även genom en ansökan från Lars Lind fått ett anslag från en av AstraZenecas (Crestor är deras statin) huvudägare Wallenbergs, på 100 miljoner kronor.
Det synnerligen djupa engagemanget från industrins sida i SCAPIS-studien gör att de resultat som kommer fram har låg trovärdighet. Cochrane-professorn Peter Grötzsche har i två bästsäljande böcker här och här visat på hur studier delfinansierade av Big Pharma regelmässigt är ytterst otillförlitliga och ofta enligt honom kriminellt bedrägliga. Han ger en rad exempel på rent forskningsfusk och bedräglig manipulering av statistik för att kunna visa effekter av värdelösa och ofta ytterst farliga piller. Pillerbiverkningar är idag den tredje vanligaste dödsorsaken.
Hjärt-Lungfonden en bastion för skolmedicinen
Efter att jag själv drabbats av cancer, engagerade jag mig 1993 i styrelsen för Cancerfonden och i dess forskningsråd. Detta blev inledningen på ett nu 25 år långt intresse för den medicinska vetenskapen. Detta intresse fick mig även att engagera mig som huvudman för Hjärt-Lungfonden. Jag har sedan dess läst minst tusen olika vetenskapliga artiklar och böcker i medicinska ämnen. I takt med en växande insikt inom denna vetenskap, har jag kommit till den sorgliga slutsatsen att den skolmedicin som bägge dessa organisationer representerar, hamnat i generande återvändsgränder som de inte tar sig ur. Det senare beroende på att deras felaktiga hypoteser genererar miljardbelopp till den industri de blivit beroende av.
I början av 2000-talet fick jag som huvudman i Hjärt-Lungfonden en förfrågan om idéer hur man skulle kunna förbättra insamlingsresultatet. Jag framförde då ett förslag till ledningen, om att man skulle starta en speciell insamlingskampanj för att få in pengar till en studie av sambanden mellan kost och kardiovaskulär sjuklighet. Jag blev då uppkallad till den dåvarande generalsekreteraren (en tidigare Astradirektör) och forskningsrådets ordförande en skolmedicinprofessor. I min enfald trodde jag inbjudan var ett tecken på stort intresse, men det visade sig att syftet var det rakt motsatta. Hela mötet gick ut på att övertyga mig om att man tvärsäkert visste att kardiovaskulär sjuklighet berodde på fet mat och högt kolesterol samt att några speciella studier var bortkastad möda.
Eftersom jag vid det här laget blivit allt säkrare på att skolmedicinens hypotes om sambanden mellan blodkolesterol och fet kost var en återvändsgränd, beslutade jag att inte ge mig. Jag skrev ihop en motion till fondens huvudmannamöte där jag återigen framförde mitt förslag om en typ rödafjäderninsamling , till förmån för en studie av sambanden mellan olika kost och kardiovaskulär sjuklighet. Vid mötet krävde fondens styrelse att min motion skulle avslås med motiveringen att den skulle skada Hjärt-Lungfondens anseende!
Självklart skulle en bred studie av sambanden mellan kosten och kärlhälsan kunna leda till att man kunde erbjuda enkla kostförändringar istället för statiner, så industrin skulle givetvis inte bli glad. Därav det skadade anseendet, man vågade absolut inte genomföra en studie som kunde göra människor oberoende av pillren. Själv fick jag sparken som huvudman året efter, jag kunde givetvis komma att skada fondens anseende i industrins ögon om jag satt kvar.
Till saken vill jag påpeka att jag vid tiden för början av mitt engagemang inom den medicinska vetenskapen, stod permanent på nio olika receptbelagda piller mot högt blodtryck, högt kolesterol, gikt, urinvägsinfektioner med mera. Och jag var överviktig, hade instabilt blodsocker och mådde pyton.
Ju mer jag trängde in i den medicinska vetenskapen och det jag kunde finna om sambanden mellan våra metabola sjukdomar och kosten, ju mer började jag förändra min kost. En väckarklocka var när hjälteläkaren Annika Dahlqvist i direkt konfrontation mot skolmedicinen rekommenderade s.k. LCHF-kost, med minskade kolhydrater och mer naturligt fett. Ändringen av min kosthållning ledde till att jag kunde sluta med i stort sett alla piller. Idag använder jag bara två receptbelagda mediciner regelbundet och det beror på en njurskada orsakad av en canceroperation 1992.
Jag har fortfarande ett högt LDL-kolesterol, men skulle inte komma på tanken att börja ta statiner som min kardiolog vill. Jag som är 75 år har heller inte något som helst symptom på att detta kolesterol ställer till några besvär typ kärlkramp eller annat.
Orsakar kolesterol hjärtinfarkt?
Forskarna är i stort sett överens om att åderförkalkning eller så kallade plack uppkommer som en följd av skador i form av sprickor i blodkärlens väggar. Kroppen försöker läka dessa med just små LDL-partiklar som bildar en sorts ”sårskorpa” över sprickorna (plackbildning). När dessa plack blir för tjocka täpper de till blodkärlet så att flödet hämmas. Om det skadade blodkärlet sitter i hjärtat, vilket de ofta gör, medför det försämrade blodflödet att man får kärlkramp till följd av att hjärtmuskeln får för lite syre. Om det sedan kommer en mindre blodpropp i flödet som fastnar i förträngningen, täpps blodkärlet till och en infarkt inträffar. Sitter blodkärlet i hjärnan orsakas en stroke. Båda tillstånden är livshotande.
Den obegåvade slutsatsen som skolmedicinen, som i den aktuella studien, dragit av dessa observationer är att de små LDL partiklarna är boven i dramat. Man har därför döpt LDL-kolesterol till det onda kolesterolet. Läkemedelsindustrin har givetvis sett en gyllene affärsmöjlighet. Man har utvecklat sina statiner som sänker kolesterolnivån i blodet utan hänsyn till kolesterolets övriga livsnödvändiga funktioner.
Skolmedicinens läkarkår har gått på marknadsföringen från Big Pharma, i tron att man med statiner kan förlänga patienternas liv. Idag står sålunda hundratals miljoner patienter över hela världen på statiner och man har räknat med att kunna expandera användningen ytterligare. Studier under senare år visar inte på någon signifikant effekt på överlevnaden, däremot rapporteras rader av allvarliga biverkningar från statinbruket. Den kanske allvarligaste är att risken att utveckla diabetes-2 ökar med hela 46%. Därutöver är bl.a. förvirring, muskelvärk och muskelförtvining vanligt förekommande biverkningar. Osäkra rapporter finns även om ökad riska att drabbas av cancer, något som dock kommer att visa sig först om några år p.g.a. den tid det tar för en cancer att utvecklas.
Skolmedicinens slutsats att åderförkalkningen beror på LDL-kolesterol är egentligen uppseendeväckande obegåvad. Eftersom det alltid måste finnas LDL-kolesterol i blodet, hindrar man knappast plackbildning med att sänka halten. Statiner kan sänka den med en tredjedel och skulle man sänka ännu mycket mer så dör patienten av brist på kolesterol. Tillräckligt mycket finns kvar för att plack skall kunna bildas, om än något långsammare. Det är möjligen denna långsammare plackbildning som den aktuella studien bygger hela sin slutsats på. Hade man besvärat sig att studera sambanden mellan blodkolesterol och livslängd i en vidare bemärkelse hade man funnit att personer med högt (ej sjuligt högt s.k. hyperkolesterolemi) kolesterol är friskast och lever längst.
En långt mer begåvad analys hade varit att studera hur skadorna på blodkärlen uppkommer och vad som ligger bakom dem. Men den analysen är inte skolmedicinen och deras allierade inom Big Pharma intresserade av. En sådan analys skulle nämligen visa att kärlskadorna sannolikt orsakas av kronisk inflammation från stillasittande, stress, rökning samt en kost med mycket socker och andra kolhydrater samt vegetabiliska och industribearbetade fetter (dock inte oliv- och kokosolja) samt en subklinisk skörbjugg p.g.a. C-vitaminbrist. Om dessa faktorer åtgärdas med lämpliga kostförändringar, kosttillskott och andra antiinflammatoriska åtgärder, skulle ytterst få behöva statiner.
Det är sedan länge känt att kronisk brist på C-vitamin orsakar skörbjugg. Det manifesteras genom massiva blödningar i bl.a. tandköttet. Proteinet kollagen, som bygger blodkärlens väggar kan nämligen inte produceras utan C-vitamin. Vid C-vitaminbrist kan blodkärl försvagas och spricka och börja läcka. För att täta de sålunda uppkomna såren, sänder kroppen dit små LDL partiklar som lägger sig som en sårskorpa och därmed bildar ett plack.
Skörbjugg inträffar hos människor, men det är okänt bland djur. Anledningen är att C-vitamin inte kan tillverkas i den mänskliga kroppen. Djur, till skillnad från människor kan syntetisera upp till 20 gram vitamin C dagligen och kan anpassa nivån efter sina behov. På detta sätt skyddar detta enkla näringsämne blodkärlen och kranskärlens väggar, vilket därmed säkrar deras styrka och elasticitet.
Högt blodkolesterol kan leda till hjärt-kärl utfällningar endast när de förenas med förlust av integritet och funktionell svaghet av blodkärlsväggen, som utlöser behovet av dessa biologiska "reparationer". Det är därför vissa djur, såsom björnar, inte massivt dör av hjärtinfarkt trots det faktum att varje 100 ml blod innehåller ca 600 mg av kolesterol (600 mg/dl). De producerar C-vitamin i sina organ, vilket garanterar optimal kollagenproduktion och stabiliteten i artärerna.
När man nu lägger hundratals miljoner på den typ av studier som SCAPIS utgör, varför studerar man bara statiner och inte helt biverkningsfria antiinflammatoriska preparat som t.ex. gurkmeja och kolhydratfattig kost? Svaret är trivialt, det ligger inte i Big Pharmas intresse. Med det perspektivet måste ni inse att Hjärt-Lungfonden är en lobbyorganisation för industrin där patientintresset kommer i andra rummet. Så om ni vill ekonomiskt stödja forskningen så är pengar till Hjärt-Lungfonden bortkastade, ge då hellre era bidrag till Kostfonden.
Att ordinera statiner till gamla människor är hänsynslöst
Jag träffade nyligen en ytterst vital 94-årig kvinna. Hon berättade hur en skolmedicinläkare ordinerat henne statiner mot hennes höga kolesterol. Efter en vecka på detta livsfarliga preparat höll hon på att dö och intelligent som hon är, såg hon sambandet och satte ut pillret. Hon blev inom någon dag sitt vitala gamla jag igen.
Om den av Hjärt-Lungfonden nu igångsatta kampanjen för statinförskrivning livet ut för gamla människor sätts i verket, kan vi räkna med en snabbt ökande demens- och Alzheimersjuklighet. Människans hjärna är i stor utsträckning uppbyggd av kolesterol och minskar man på kolesterolet i blodet ökar risken för degeneration av de gamlas hjärnor. Kanske dör de inte tidigare, men de blir garanterat institutionaliserade tidigare, eftersom de blir förvirrade och får svårare att röra sig. Livskvaliteten för de äldre blir urusel och vårdkostnaderna går i taket.
Att förskriva statiner till oss gamla är en cynisk hänsynslöshet. Den aktuella studien av professor Lars Lind och Hjärt-Lungfonden sätter verkligen frågan på sin spets, i vad mån skolmedicinen är till för oss patienter eller för de globala läkemedelsföretagens ägare och direktörer?
Lars Bern
Krönikan har tidigare publicerats på Anthropocene
Lars Bern är en svensk teknologie doktor, företagsledare, författare och samhällsdebattör. Han är ledamot av Stiftelsen Svenska Dagbladet som är minoritetsdelägare i SvD, av Kungl. Ingenjörsvetenskaps- akademien sedan 1988 och Etikkollegiet.
Han har bland annat författat boken Varför försvinner våra kronjuveler? : dikeskörningar i svensk industri och driver opinionssajten Anthropocene
