Annons:
Annons:

Varför vi inte skaffar barn: För att vi kan låta bli

Demografiska krisen

Tobias Lindström menar att den ihållande nedgången i barnafödandet beror mindre på moderna kriser än på ett historiskt skifte: preventivmedel har gjort det möjligt att välja bort barn i stor skala.

Publicerad Igår 14:03 – av Tobias Lindström
Gult piktogram av en gående person med barnvagn på blåtonad asfalt.
Preventivmedel har gjort det möjligt att välja bort barn i stor skala, skriver Tobias Lindström.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 81 200,00 SEK 108% Mål: 75 000,00 SEK

Förändrade normer, sociala medier och dålig ekonomi.

Allt detta bidrar till att människor inte skaffar barn. Men dessa förklaringar, liksom de flesta resonemang jag stöter på, bygger på ett underförstått antagande:

Valfrihet.

De utgår från att människor kan välja att låta bli – vilket jag skulle hävda är den verkliga bakomliggande orsaken.

Annons:

Mänskligheten har haft sin beskärda del av problem: fattigdomen under den viktorianska eran, Napoleonkrigen, två världskrig och den stora depressionen – för att nämna några. Alla goda skäl att tänka efter en extra gång innan man skaffar barn – och därför sjönk födelsetalen under dessa perioder.

Dessa historiska katastrofer ledde dock bara till tillfälliga nedgångar. Det förändrades 2008 – då födelsetalen sjönk utan att sedan återhämta sig.

Så om kriser och ekonomiska förhållanden inte är något nytt – vad är det då som är nytt?

Preventivmedel

Vår sexdrift är det som har fått oss, och alla andra djur, att fortplanta oss i miljontals år. Kanske har det medvetna valet att skaffa barn varit en del av ekvationen för människans del – men det har förmodligen spelat en försumbar roll jämfört med den omedelbara belöningen i själva sexakten.

Även om människor inte vill ha barn – vill de fortfarande ha sex.

Nu har vi dock – för första gången i mänsklighetens historia – frikopplat sex från fortplantning. Sedan latexkondomerna kom på 1920-talet och p-pillren på 1960-talet har vi billiga, tillförlitliga och lättillgängliga preventivmedel (åtminstone i moderna samhällen). De tre senaste generationerna är de första – någonsin – som inte behöver välja mellan att avstå från njutning och att riskera en oönskad graviditet.

För första gången har vi ett val – och det är här de andra förklaringarna kommer in.

När vi väl kan välja handlar allt om huruvida vi vill. Och oj, vad vi gör det lätt att säga nej. För vem skulle inte vilja ha barn när man knappt har råd, dejtinglivet är en massaker, kärnfamiljen som stödsystem är borta, vi arbetar längre och hårdare bara för att få vardagen att gå ihop och vi inte längre har ett nätverk av vänner att förlita oss på? För att inte tala om den framtidstro som följer med inflationen och de existentiella hot mänskligheten står inför – från kärnvapenkrig till hotande finans-, miljö-, livsmedels-, vatten- och energikriser.

De andra förklaringarna är giltiga – men det nya är inte kriserna, utan möjligheten att kollektivt välja om nästa generation över huvud taget ska finnas.

Vi har aldrig varit med om något liknande förut.

Och vi har ingen aning om vart det leder.

Läsaromröstning

Vad är den främsta förklaringen till att födelsetalen inte återhämtar sig?

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Färre barn kan leda till ännu färre – forskare pekar på social smitta

Demografiska krisen

Publicerad 9 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Föräldrar och barn tillsammans i en vardagsmiljö.

När färre skaffar barn kan föräldraskapet bli mindre självklart för nästa generation. Enligt en genomgång av flera studier riskerar nedgången i barnafödande att förstärka sig själv.

Camilla Cavendish, författare till boken Generation Maybe, har ägnat fem år åt frågan varför allt färre blir föräldrar. I Financial Times skriver hon att en sorts social smitta kan förklara varför barnafödandet faller på ett liknande sätt i mycket olika länder och kulturer.

Hennes poäng är enkel: att förbli barnlös blir lättare när alla runt omkring en gör samma val. I Europa har i dag hälften av familjerna med hemmavarande barn bara ett barn.

Utvecklingen är inte bara ett fritt val. I en studie av tio länder med lågt barnafödande, gjord av Ester Lazzari och Eva Beaujouan, önskade upp till hälften av män och kvinnor vid slutet av sina fruktsamma år att de hade fått fler barn.

Annons:

En fälla från 2006

Tanken är inte ny. Redan 2006 lade demograferna Wolfgang Lutz, Vegard Skirbekk och Maria Rita Testa fram hypotesen om en "lågfertilitetsfälla" i Vienna Yearbook of Population Research.

Hypotesen bygger på tre mekanismer. Färre framtida mödrar ger färre födslar. Unga som ser små familjer omkring sig kan sänka sin egen bild av den ideala familjestorleken. Samtidigt kan förväntningarna på levnadsstandard stiga medan unga generationers förväntade inkomster sjunker, delvis på grund av den åldrande befolkningen.

Forskarna betonade att det rörde sig om en hypotes, men menade att regeringar borde agera tidigt om mekanismerna verkligen är i gång.

Kollegor och vänner påverkar

Flera studier pekar på att barn i omgivningen spelar roll. En svensk studie från 2010 visade att kvinnor på kontor oftare fick barn om en kollega på samma nivå just hade fått det. I en studie av 6 500 tyska företag ungefär fördubblades andelen kvinnor som blev gravida med sitt första barn efter att en kollega fått barn.

— Jämnårigas beteende signalerar vad människor som jag förväntas göra, och vid vilken tidpunkt i livet, säger Anna Rotkirch, forskningsprofessor vid Finlands befolkningsforskningsinstitut, till Cavendish.

Bilden är dock inte entydig. En norsk registerstudie av Sara Cools och Rannveig Kaldager Hart från 2017, med cirka 170 000 personer, fann inga konsekventa signifikanta orsakseffekter av syskons barnafödande. Forskarna kunde inte utesluta att likheterna mellan syskon beror på att de liknar varandra, men studien bevisar inte att nätverkseffekter saknas överallt.

Bostadspriser, ekonomisk otrygghet och att färre unga lever i parförhållanden pekas också ut som orsaker till att barnafödandet sjunker i takt med att det rasar i allt fler länder.

Bergsbyn som valde barnen

Cavendish lyfter den japanska bergsbyn Nagi som ett motexempel. När befolkningsminskningen hotade kommunens existens 2002 satsade borgmästaren på babybonus, generös barnomsorg och gratis sjukvård för barn, medan pensionärer hjälper till med barnpassningen.

I dag har 47 procent av hushållen i Nagi tre barn eller fler. I resten av Japan har hälften av familjerna bara ett barn.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Japans födelsetal når historiskt bottenrekord — tionde året i rad

Demografiska krisen

Publicerad 26 februari 2026 – av Redaktionen
Folkmassor korsar Shibuya-korsningen i Tokyo, Japan.
Folkmassor vid Shibuya-korsningen i Tokyo.

TOKYO (Xinhua). Antalet barn som föddes i Japan under 2025 sjönk till 705 809, den lägsta siffran sedan mätningarna inleddes 1899 och det tionde året i rad med nya bottenrekord, enligt uppgifter från det japanska hälsoministeriet.

Siffran, som inkluderar barn till utländska medborgare bosatta i Japan, innebär en minskning med 2,1 procent jämfört med 2024, uppger ministeriet för hälsa, arbetsmarknad och välfärd.

Japanska medier har förutspått att antalet barn födda av japanska medborgare inom landets gränser — uppgifter som väntas publiceras i juni — kan komma att falla under 600 000 för första gången.

Enligt den japanska nyhetsbyrån Kyodo sker nedgången i födelsetal mot bakgrund av en snabbt åldrande befolkning och en ökande oro kring barnuppfostran, inte minst till följd av stigande levnadskostnader och inflation.

Annons:

Antalet dödsfall i Japan uppgick under 2025 till 1 605 654. Det innebär att landets naturliga befolkningsminskning — skillnaden mellan födda och döda — nådde 899 845, den största nedgången sedan mätningarna inleddes.

Hälsoministeriet konstaterade att trenden med sjunkande födelsetal ännu inte har brutits och utlovade ökade insatser, bland annat genom att höja inkomsterna för yngre generationer och utöka stödet till barnfamiljer.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Så många barn väntas födas i världens länder under 2025

Demografiska krisen

Uppdaterad 30 december 2025, Publicerad 30 december 2025 – av Markus Andersson
Indien dominerar totalt den demografiska utvecklingen i världen med 23 miljoner barn - närmare tre gånger så många som Kina med en liknande befolkningsstorlek.

Omkring 132 miljoner barn väntas födas globalt under 2025, men fördelningen är kraftigt ojämn. Indien står ensamt för nästan var femte födsel i världen, medan hela Europa tillsammans bara utgör en bråkdel av det totala antalet.

En studie i tidskriften The Lancet varnar samtidigt för att civilisationen närmar sig en lågfertilitetsvärld där 97 procent av alla länder kommer att ha för få födslar för att upprätthålla sina befolkningar år 2100.

Asien dominerar fortsatt det globala födelsemönstret. Indien toppar listan med 23,1 miljoner födslar under 2025, enligt FN:s befolkningsprognoser. Det innebär att nästan 17 procent av alla barn som föds i världen föds i Indien.

Kina kommer på andra plats med 8,7 miljoner födslar, trots decennier av sjunkande fertilitet. Skillnaden mellan de två folkrikaste länderna har växt kraftigt till följd av Kinas låga födelsetal.

Annons:

Afrika är den snabbast växande regionen sett till antal födslar. Nigeria väntas registrera 7,6 miljoner födslar under året – fler än hela Europa tillsammans, som beräknas nå endast 6,3 miljoner födslar. Även Demokratiska republiken Kongo, Etiopien, Tanzania och Egypten tillhör toppländerna globalt.

Europa och Östasien i nedgång

I skarp kontrast till Asien och Afrika visar Europa och delar av Östasien dramatiskt låga födelsetal. Tyskland, Storbritannien, Frankrike och Italien förväntas vardera registrera färre än 750 000 födslar årligen. Japan, som en gång var en stor bidragsgivare till globala födslar, väntas också ha färre än 750 000 födslar.

Grafik: Nya Dagbladet

Varning för demografisk kollaps

En omfattande studie publicerad i The Lancet slår fast att fertiliteten kommer att fortsätta sjunka i nästan alla länder fram till år 2100. Forskarna vid det amerikanska forskningsinstitutet IHME förutspår att 198 av 204 länder och territorier kommer att ha fertilitetstal under ersättningsnivån på 2,1 barn per kvinna vid seklets slut.

Redan år 2050 beräknas tre fjärdedelar av alla länder ligga under denna kritiska gräns. Utan betydande invandring eller effektiva politiska åtgärder för att stödja barnfamiljer kommer befolkningarna i dessa länder att krympa.

Studien framhåller särskilt de enorma ekonomiska utmaningarna för länder med minskande arbetskraft och åldrande befolkningar. Samtidigt förutspås subsahariska Afrika år 2100 stå för hälften av alla födslar på planeten, vilket skapar vad forskarna kallar en demografiskt delad värld med djupgående konsekvenser för ekonomier och säkerhetspolitik.

— Vi står inför häpnadsväckande sociala förändringar under 2000-talet, säger Stein Emil Vollset, ledare för prognosgruppen vid IHME, i ett uttalande.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.