Annons:

Europas val av ekonomisk nedgång

Förstörelsen av den europeiska ekonomin

EU:s klimatpolitik leder till avindustrialisering, sjunkande levnadsstandard och industriell flykt till Kina – medan USA växer starkt på fossila bränslen och låga energipriser.

Publicerad april 28, 2026 – av Dan Ahlmark

EU-parlamentets byggnad Espace Léopold i Bryssel, Belgien.

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Den av FN drivna klimatideologin orsakas av den felaktiga uppfattningen, att det är vetenskapligt bevisat, att koldioxidutsläpp leder till mycket allvarliga konsekvenser för världens länder i en snar framtid. Man tror nämligen på en kris orsakad av klimatet, vilken övertygelse dock inte har någon realism. Många skäl finns för att klimatet inte innebär den fara, som utmålats av FN.

Solens roll har till exempel inte beaktats seriöst1. Det viktigaste är dock den demolering av hela den nuvarande så kallade klimatvetenskapen, som de två amerikanska professorerna emeriti Richard Lindzen och William Happer genomförde med sin analys 2025 av de vetenskapliga grunderna för EPAs– Environmental Protection Agency's – helt grundläggande Endangerment Finding (EF) från 20092. Denna EF har ju varit grunden för klimatpolicies sedan dess i USA och många andra länder.

Det som Lindzen-Happer påstår är då – som länge misstänkts – att det inte finns någon teoretisk och praktisk grund för världens åtgärder gällande klimatet. Man skriver om den grundläggande slutsatsen gällande faran med världens CO₂-utsläpp (enligt dagens klimatideologi) att det inte är baserat på vetenskap, utan på ovetenskapliga källor. Dessutom gäller att den misslyckas med att beakta motsägande forskning.

Detta torde vara skälet till Trumpadministrationens reformer på klimatområdet. Att Europa inte ändrat sin inställning, beror troligen på att klimatåtgärderna hade annat syfte än att främst motverka förespådd klimatutveckling. Dessutom inverkar dock också den tröghet gällande ändringar av stora organisationers beslut.

Annons:

Att Europa inte ändrat sin inställning, beror troligen på att klimatåtgärderna hade annat syfte än att främst motverka förespådd klimatutveckling.

Professorerna nämnda ovan är mycket rädda för konsekvenserna av en fortsatt tillämpning av nuvarande klimatideologi:

"Vi upprepar att omedelbara åtgärder för att upphäva Endangerment Finding och andra statliga åtgärder baserade på den krävs, eftersom det är policyer som kommer att förstöra västliga ekonomier, försvaga den arbetande medelklassen, döma miljarder av världens fattigaste till fortsatt fattigdom och ökad svält, lämna våra barn förtvivlade över den påstådda avsaknaden av en framtid, och berika Västets fiender som njuter av åsynen av vår självmordsmarsch".

Detta är de framtida följderna för EU-länderna och andra på grund av sina regeringars inkompetens och intellektuella brister. Mot den bakgrunden är regeringarnas ovillighet att ens på något vis pröva alternativa hypoteser obegriplig. Att – som skett – helt stoppa den offentliga finansieringen av annat tänkande belyser just risken med, att mycket forskningsfinansiering sker från offentliga resurser.

Ljus har dock nu uppenbarat sig i det europeiska mörkret3. Den tyska energiministern Katharina Reiche4 kritiserade nyligen den nuvarande inriktningen av energipolitiken, och hennes statsminister hade tidigare visat liknande tvivel. Hur snabb en sådan omvälvning kan ske vet vi dock inte, även om allvaret i läget är uppenbart.

Lagar som skadar välfärden

För att bemöta den "fara" från klimatet, som regeringarna i EU under lång tid syntes tro existera och som ledde till Parisavtalet, har dessa regeringar i sina länder infört många nationella lagar, som skadar ländernas utveckling och deras befolkningars välfärd. Den värsta konsekvensen gäller just den ändrade energipolitiken, som syftar till att minska CO₂-utsläpp genom bland annat ett dramatiskt lägre utnyttjande av fossilt bränsle.

För en region som Europa, vars länder verkligen tillämpar internationellt överenskomna klimatregler, ökar därmed kostnadsnivån kraftigt i näringslivet och särskilt för energiintensiva, det vill säga ofta tunga industrier. Men även viss lätt industri kan ha högt energiutnyttjande, till exempel tillverkning av elektroniska kretsar.

En ändring av energipolitiken leder då till, att många lagar och regelsystem måste ändras igen. Huruvida regeringarna kan genomföra reträtten utan att alltför mycket visa för allmänheten hur fel man haft är oklart. Men troligen försöker man att så mycket som möjligt dölja denna reträtt.

Totalt leder dagens klimatregler och därav orsakade energipriser långsamt till en avindustrialisering av Europa, medan länder som Kina och Indien fortfarande årligen bygger ett stort antal kraftverk, som just bygger på råmaterial – kol och andra fossila bränslen – som kan innebära stora utsläpp av koldioxid. Detta möjliggör för dem att överta bland annat tung industri från Europa. Särskilt ironiskt blir detta, när på grund av konflikten Ukraina–Ryssland billig rysk naturgas hindras exporteras till Europa, vilket medför, att viss tysk kemisk industri flyttar till Kina för att just kunna utnyttja den energikällan.

Totalt leder dagens klimatregler och därav orsakade energipriser långsamt till en avindustrialisering av Europa.

De höga miljökraven i Europa byts då mot de i praktiken lägre kraven i Kina, vilket medför, att flytten totalt i världen skapar större utsläpp av CO₂. Europeiska länder hade redan på grund av utvecklingsländernas industrialisering en sjunkande andel av världens BNP. Europas andel har på 35 år sjunkit från 25 procent till 14 procent5. Sedan har på en redan pågående nedgång lagts bördor på grund av klimatet, och som man okunnigt accepterat, vilkas konsekvenser är mycket allvarliga för Europas befolkningar. Detta gäller bland annat nivån i framtiden för deras levnadsstandard.

Misslyckade storsatsningar

Ett nytt inslag i Europas ekonomier är dessutom stora projekt, vilka är direkt orsakade av klimatreglerna och offentliga makthavarnas gillande, vilka därför fått en mycket betydande offentlig finansiering. Dessa kommer generellt att misslyckas, såsom Northvolt och Stegra i Sverige, och då ytterligare försämra de offentliga finanserna. Arbetslösheten kommer att stiga, och de direkta konsekvenserna för människors standard på en rad områden kommer att vara negativa.

Den välfärd, som bilen representerar för Europas invånare, minskas nämnvärt genom allehanda kostnadsökningar, och totalkostnaderna förknippade med elbilar är dramatiskt höga. Tron att elbilar övertar en stor del av persontransporterna utan större svårigheter är illusorisk.

Så inverkan av energipriser och av klimatlagstiftning orsakar effekter på vår välfärd, som är nämnvärda. Detta läggs till Europas redan existerande stora problem beroende på massinvandring, byråkratiska "välfärds"stater och så vidare. Levnadsutsikterna för kommande generationer syns i många avseenden dyster, så länge klimatideologin tillåts påverka ekonomierna.

Amerikansk kritik

EU:s starka betydelse och medverkan i genomförandet av klimatpolitiken och därmed sitt ansvar för dess konsekvenser, väcker frågor om den organisationens funktion, svagheter och även existensberättigande. När industriländerna i Asien i framtiden enligt avtal ska minska sina utsläpp, torde detta inte ske, på grund av att den obevisade hypotesen om koldioxid som allvarlig orsak till värmeökning i världen då inte längre syns trovärdig. Och beträffande världens ekonomiskt ledande nation – USA, som lämnat Parisavtalet – sker där idag stora satsningar just på produktion av fossila bränslen, vilket man redan är den ledande producenten av. Hela den amerikanska ekonomin är dessutom i stark tillväxt på grund av Trumpadministrationens policies. De låga energipriserna i landet och dess i övrigt goda förutsättningar för företagande gör, att dess ekonomiska läge dramatiskt skiljer sig från Europas.

Detta kommer så småningom att utgöra ett stort politiskt problem för EU-ländernas ledare, när Europas befolkningar börjar se konsekvenserna av sina politikers felaktiga beslut och jämföra sin situation med amerikaners. Dagens politikers roll för den ändrade klimat- och energipolitiken, som leder till Europas avindustrialisering och en stagnerande – och på vissa områden fallande – standardutveckling för invånarna i många länder, får troligen politiska följder. Det kommer bland annat att leda till framgångar för nya politiska partier – och kanske ideologier.

USA:s negativa syn på klimatideologin är klar, och man har lämnat Parisavtalet. Landet bryter mot dagens syn på CO₂:s farlighet genom stark expansion av produktion av fossila bränslen och eliminering av klimatregler på många områden. Den amerikanska nationella säkerhetsstrategins omdöme om Europas ekonomiska beteende och regionens avindustrialisering är kritisk5. Man tar upp regimen av regleringar, som undergräver kreativitet och arbetsamhet, och talar med rätta om Europas misslyckade fokus på regulatorisk kvävning. Säkerhetsstrategins omdömen är rättvisande.

 

Dan Ahlmark


Referenser:

1 Solens dominerande inverkan på jordens klimat – Klimatupplysningen

2 Lindzen & Happer – Comment on EPA Endangerment Finding (2025)

3 Tysklands energiminister ger tummen ned för förnybar energi – Klimatupplysningen

4 Cracks appear in climate consensus as Germany's energy minister admits renewable energy is ruining the country – Watts Up With That (2026-04-18)

5 2025 National Security Strategy – The White House, sid. 25

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Von der Leyen vill använda européernas sparpengar för EU:s projekt

Förstörelsen av den europeiska ekonomin

Publicerad september 1, 2026 – av Emil Fjellstedt
Ursula von der Leyen talar vid en presskonferens för EU-kommissionen.
Ursula von der Leyen vill få mer av Europas hushållssparande att finansiera investeringar i EU:s ekonomi.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen talar öppet om Europas hushållssparande som kapital som ska sättas i arbete för EU:s företag och politiska projekt. I ett tal i Paris pekade hon ut omkring 10 000 miljarder euro i bankinsättningar som en resurs för unionens ekonomi.

Uttalandet gjordes den 27 augusti vid den franska arbetsgivarorganisationen MEDEF:s årskonferens. Von der Leyen sade att europeiska företag saknar kapital för att växa, samtidigt som stora delar av hushållens sparande antingen ligger på bankkonton eller investeras utanför Europa.

I dag hålls 10 000 miljarder euro av hushållens sparande på bankkonton. Europa måste nu få detta sparande att arbeta för sina företag, sade hon i talet.

Det är ett långtgående anspråk på medborgarnas privata sparande. Von der Leyens formulering visar att EU-kommissionen inte främst ser bankmedlen som familjers buffert eller pensionskapital, utan som finansiering som i högre grad ska föras till den europeiska ekonomin.

Vill frigöra 470 miljarder euro

Von der Leyen knöt budskapet till EU:s spar- och investeringsunion, som lanserades 2025. Kommissionen har lagt fram åtgärder om bland annat värdepapperisering, bankers och försäkringsbolags investeringar samt en mer integrerad tillsyn av kapitalmarknaderna.

Enligt kommissionens beräkning skulle åtgärderna kunna frigöra upp till 470 miljarder euro i ytterligare investeringar. Von der Leyen vill ha en överenskommelse mellan alla 27 medlemsstater före årets slut. Om det inte lyckas, sade hon, kan arbetet fortsätta med de länder som är beredda.

Sparandet ska bära EU:s politiska projekt

I kommissionens strategi beskrivs spar- och investeringsunionen som ett sätt att få privat kapital att finansiera bland annat klimatomställning, innovation och försvar. När EU-ledningen efterfrågar allt större försvarsanslag blir hushållens besparingar därmed en del av den finansiering som ska bära unionens upprustning. EU framhåller samtidigt att sparare ska få fler investeringsmöjligheter och möjlighet till högre avkastning.

Bakgrunden är EU-kommissionens bedömning att Europa behöver investeringar på hundratals miljarder euro årligen för att möta konkurrens, teknologisk omställning och ökade försvarskostnader. När offentliga medel inte anses räcka vänds blicken nu mot hushållens sparande – och en politik där vanliga människors buffertar förväntas bli kapital för Bryssels industriella och militära prioriteringar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tysklands ekonomiska kris förvärras – BMW ska dra in tusentals tjänster

Förstörelsen av den europeiska ekonomin

Publicerad juli 30, 2026 – av Jan Sundstedt
En BMW iX visas på bilmäsan IAA Mobility i München 2021.
En BMW iX visas på bilmäsan IAA Mobility i München 2021.

Tysklands ekonomiska kris förvärras när BMW planerar att minska sin globala personalstyrka med omkring 8 000 tjänster till slutet av 2027. Neddragningarna ska enligt uppgifter i tyska medier främst beröra administration och utveckling, medan produktionen undantas.

Planen presenterades för de anställda i München på onsdagen. BMW och koncernens företagsråd har kommit överens om ett program för frivilliga avgångar, uppger en talesperson för bolaget till Reuters.

Enligt uppgifter till Reuters väntas BMW:s globala arbetsstyrka minska med cirka 8 000 personer. Vid slutet av 2025 hade koncernen 154 540 anställda världen över.

Den tyska affärstidningen Handelsblatt rapporterar att programmet ska inledas i oktober 2026 och löpa till utgången av 2027.

Åtgärderna väntas enligt tidningen ge årliga besparingar på omkring en miljard euro från 2028.

Frivilliga avgångar

BMW uppges inte planera några tvångsuppsägningar. I stället ska erbjudanden om frivilliga avgångar i första hand riktas till anställda inom administration och utveckling.

Produktionsanställda ska enligt företaget i dagsläget inte omfattas av programmet.

Eftersom mer än hälften av BMW:s personal arbetar i Tyskland väntas en betydande del av minskningen ske där.

Tyska medier har pekat ut administrativa och utvecklingsinriktade tjänster i bland annat München, Regensburg, Dingolfing och Leipzig som särskilt berörda.

Friedrich Merz CDU
Tyskland och landets förbundskansler Friedrich Merz pressas alltmer av en nationell ekonomisk kris. Foto: Michael Lucan/CC BY-SA 3.0 DE

Pressad fordonsindustri

BMW:s besked kommer i en period då flera stora tyska fordonstillverkare genomför besparingar.

Enligt Euronews, som hänvisar till bland annat Reuters och tyska medier, pressas BMW av svagare affärer i Kina och av den strukturella omställningen i bilindustrin, där konkurrensen från kinesiska tillverkare har hårdnat.

I juni sänkte BMW sin vinstprognos för 2026 med hänvisning till försämrade villkor i Kina och följderna av konflikten i Mellanöstern.

Bolaget sade då att strukturella åtgärder och effektiviseringar skulle intensifieras och påskyndas.

Även Mercedes-Benz, Porsche och Volkswagen har aviserat eller förhandlar om betydande neddragningar.

BMW:s plan är enligt de aktuella uppgifterna dock främst inriktad på frivilliga avgångar och inte på produktionsjobb.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Klassiska batterimärket Varta i kris – kan styckas

Förstörelsen av den europeiska ekonomin

Publicerad juli 25, 2026 – av Redaktionen
Flygbild över Vartas produktionsanläggning i Neunheim i Tyskland
Vartas produktionsanläggning i Neunheim utanför Ellwangen i Tyskland.

Den tyska batteritillverkaren Varta ansöker om insolvens och har lämnat in fyra separata ansökningar. Företaget, vars rötter går tillbaka till 1887, riskerar nu att delas upp sedan ägarna avstått från att skjuta till mer kapital.

En talesperson för distriktsdomstolen i Stuttgart bekräftade på fredagen att fyra ansökningar hade kommit in, rapporterar Reuters. Uppgiften återges även av den tyska nyhetsbyrån dpa. Varta ansöker om ett insolvensförfarande under egen förvaltning, vilket innebär att ledningen försöker driva verksamheten vidare under rättslig tillsyn medan en lösning för skulder och ägande arbetas fram.

Enligt Varta beror ansökan inte på akut betalningsoförmåga i den löpande verksamheten. Bolaget beskriver i stället åtgärden som ett försök att säkra företagets ekonomiska framtid och möjliggöra en varaktig fortsättning.

Förfarandet omfattar moderbolaget Varta AG samt Varta Microbattery, Varta Micro Production och Varta Storage. Den lönsamma verksamheten för vanliga hushållsbatterier omfattas däremot inte av ansökningarna.

Ägarna sade nej till mer kapital

Bakom beskedet ligger ett snabbt försämrat finansieringsläge. Porsche och den österrikiske investeraren Michael Tojner, som blev Vartas indirekta ägare efter den förra rekonstruktionen, ska enligt Reuters ha avstått från att bidra med ytterligare pengar.

Varta uppger att marknadsvillkoren har försämrats tydligt, samtidigt som efterfrågan har försvagats och valutakursförändringar tyngt resultatet. Den mest kännbara motgången kom när Apple beslutade att sluta köpa Vartas uppladdningsbara CoinPower-knappceller till sina AirPods och i stället vända sig till leverantörer i Kina.

Förlusten av storkunden har redan fått direkta följder. Under våren meddelade Varta att produktionen av knappceller i Nördlingen skulle upphöra och att 350 arbetstillfällen försvinner.

Enligt den regionala public service-kanalen SWR saknas ett belopp i storleksordningen tiotals miljoner euro för att hålla hela koncernen igång på längre sikt. Varta har omkring 4 000 anställda globalt, varav cirka 3 000 i Tyskland.

Fordringsägare vill ta över lönsam del

Flera stora fordringsägare, däribland Deutsche Bank och fonderna Blantyre, RBC BlueBay och Whitebox, vill nu bryta ut verksamheten för hushållsbatterier och placera den i en ny ägarstruktur. Verksamhetsgrenen säljer de välkända batterier som används i bland annat leksaker, fjärrkontroller och annan hemelektronik och beskrivs som stabil och lönsam.

Michael Tojner har samtidigt visat intresse för mikrobatteriverksamheten, som bland annat tillverkar celler för hörapparater. Det tidigare Varta-bolaget V4Smart, där Porsche äger en majoritet och som tillverkar högpresterande batterier för sportbilar, berörs inte av insolvensförfarandet.

Hur uppdelningen ska genomföras är ännu inte avgjort. Domstolen måste först pröva ansökningarna, samtidigt som nya ägare eller investerare söks till de verksamheter som inte förs över till fordringsägarna.

Rekonstruktionen räckte bara ett år

Varta slutförde så sent som våren 2025 en omfattande finansiell rekonstruktion. Porsche och Tojner bidrog då med sammanlagt 120 miljoner euro i kapital och refinansiering, medan skulderna minskades till omkring 230 miljoner euro. De tidigare aktieägarna förlorade sina innehav och Varta avnoterades från Frankfurtbörsen.

Planen var att återställa lönsamheten och säkra investeringar i batteriteknik. Drygt ett år senare står bolaget åter inför ett insolvensförfarande. Vartas egen historieskrivning anger 1887 som startår, då föregångaren Accumulatoren-Fabrik grundades i Hagen. Namnet Varta kommer från de tyska orden för försäljning, laddning och reparation av bärbara ackumulatorer.

Bolagets utveckling visar samtidigt att krisen inte enbart kan förklaras av en svagare konjunktur eller utländsk konkurrens. Varta byggde ut produktionen kraftigt i hopp om fortsatt stora beställningar från Apple och tog på sig skulder för expansionen. När efterfrågan på små litiumjonceller mattades och storkunden drog sig ur blev beroendet kostsamt.

För de anställda är den omedelbara frågan hur mycket av produktionen och kunskapen som kan räddas. Baden-Württembergs ekonomiminister Nicole Hoffmeister-Kraut har sagt att målet är att behålla så mycket industriellt värdeskapande, tekniskt kunnande och så många arbetstillfällen som möjligt i regionen. Förfarandet innebär alltså inte att all verksamhet upphör omedelbart, men Varta ser ut att delas upp efter nästan 140 år som ett av Tysklands välkända industriföretag.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tyskland betalar fem gånger mer för gas efter stoppet för rysk import

Energikrisen

Publicerad juli 24, 2026 – av Emil Fjellstedt
En LNG-tanker till havs med bogserbåtar.

Tyskland betalar fem gånger så mycket för importerad gas som innan de långsiktiga ryska leveranskontrakten övergavs, rapporterar Berliner Zeitung.

Enligt tidningen har gasimportpriset stigit från 12 euro per megawattimme 2020, när de ryska långtidskontrakten fortfarande gällde, till mer än 60 euro per megawattimme den här veckan. Prisuppgången sker samtidigt som den internationella energimarknaden är kraftigt störd av den de facto stängda Hormuzsundet under den pågående konflikten mellan USA och Iran, enligt Berliner Zeitung.

Tyskland övergav den billiga ryska gasimporten 2022 som en del av EU:s sanktioner mot Moskva efter upptrappningen av Ukrainakonflikten. Innan embargot stod Ryssland för 55 procent av landets naturgasimport. I dag kommer gasen främst från Norge (44 procent), Nederländerna (24 procent) och Belgien (21 procent), medan amerikansk LNG står för merparten av resten.

De gamla ryska kontrakten var billigare än marknadspriset, skriver Berliner Zeitung. Tidningen menar också att Tyskland har begränsat utrymme att öka importen vid behov, eftersom rören från Norge redan går på full kapacitet och inte klarar mycket mer.

Merz pekar på bortfallet av rysk gas

Beslutet att lämna den billiga ryska energin har, enligt rapporteringen, bidragit till att bromsa den tyska ekonomin. Ekonomin krympte både 2023 och 2024 – den första nedgången två år i rad på över två decennier – och tillväxten i år väntas bli bara 0,5 procent. Företagskonkurserna ökade samtidigt med mer än 22 procent under vartdera av de två åren, enligt officiell statistik som återges i artikeln.

I måndags erkände förbundskansler Friedrich Merz att energikrisen orsakades av ”bristen på rysk gas”.

Moskva har uppgett att man är beredd att återuppta gasleveranser via den Nord Stream-ledning som klarade sabotageattacken 2022, men har inte fått något svar från Berlin. Tyskland planerar samtidigt nya avgifter på den redan pressade industrin för att finansiera uppbyggnaden av en nationell gasreserv.

EU har åtagit sig att stoppa all rysk gasimport till 2027. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sade i mars att Bryssel håller fast vid den linjen även vid fysiska gasbrister eller risk för strömavbrott.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.