Insändare

”Miljökamp som slår mot landsbygden – och driver på centraliseringen”

De höjda bränslepriserna kommer att fortsätta öka centraliseringen i Sverige och drabba landsbygden ännu hårdare. I stället för att satsa på järnväg med bråkdelen av energi- och transportkostnader vill politikerna istället klara miljömålen med eldriven vägtrafik som kräver tjugofalt högre elbehov och krav på dyrbar nätutbyggnad. Det skriver Hans Sternlycke.

publicerad 10 september 2022

Energiomställningen i EU och Sverige för att komma ifrån fossilbränslen innebär höga energi- och koldioxidskatter. De höjda bränslepriserna på grund av bojkotten mot Rysslands krig verkar i samma riktning. Det kommer på att öka på centraliseringen i Sverige och innebära ett hårt slag mot landsbygden och är beroende av bil eller en långsam buss för att kunna pendla. Trafikpolitiken försöker inte motverka utan verkar ytterligare pådrivande genom sitt missgynnande av järnväg och genom att nästan bara vilja satsa i storstadsområden. Nästan hälften av järnvägsinvesteringarna hamnar i Stockholmsområdet i långtidsplanen. I stället för att satsa på järnväg med bråkdelen av energi- och transportkostnader vill politikerna klara miljömålen med eldriven vägtrafik som kräver tjugofalt högre elbehov och krav på dyrbar nätutbyggnad.

Vi har ett Trafikverk som fortfarande försöker lägga ner banor där man kan. Underhållsskulden för de regionala järnvägen växer. Och vi får stopp i trafiken av nedfallna träd, solkurvor och nedrivna kontaktledningar. Vi har fortfarande skarvspår på dem, vilket gör att tågen inte får körare fortare än 100 kilometer i timmen och har mängder av obevakade järnvägsövergångar. Genomsnittshastigheten blir låg, vanligen inte mycket över 60 kilometer i timmen, inte mer än bussfart.

Med helsvetsade spår och bra banstandard skulle genomsnittsfarten kunna bli den dubbla och innebära en helt annan möjlighet att bo och verka i landsorten. Det skulle inte vara dyrt att åstadkomma, 70 miljoner kronor milen. Underhållskostnaden skulle också minska. För alla Sveriges regionaljärnvägar skulle det inte kosta mer än 17 miljarder kronor. Att jämföra med två mil motorväg, Tvärlänken i Huddinge, för 16 miljarder kronor som prioriteras före.


Annonser:


Kapacitetsbristen på järnvägen gör den känslig för störningar och hindrar från att kunna utöka spårtrafiken. Det snabbaste sättet att förändra vore att bygga de nya stambanorna på bro för äkta höghastighet. Då skulle kapaciteten på de gamla stambanorna tredubblas genom att få jämnare hastighet där.

Tyvärr föreslår långtidsplanen de nya stambanorna på mark och till större delen för högst 250 kilometer i timmen, att bli klara kanske 2045 finansierade med budgetmedel, och därmed undanträngande andra järnvägsinvesteringar, för i stort sett bara få ändpunktstrafik, vilket ytterligare driver på landets centralisering, när två tredjedelar av trafiken kunde komma från mellanliggande stationer – och de blir mycket olönsamma. Banor på bro kunde bli klara på nio år inklusive planering, till ett mycket lägre pris, och få så mycket trafik att de kan självfinansieras med lån på vanliga biljettavgifter.

Tyvärr vill socialdemokraterna och infrastrukturministern bygga järnväg efter Trafikverkets föråldrade modell med markbanor. Alternativet till regering efter valet, M, KD, L och SD är ännu värre, eftersom man inte vill bygga de nya stambanorna alls. Ingendera alternativet vill överväga att låta ett statligt projektbolag ta in anbud på att bygga banorna med modern teknik, så att hela Sverige kan leva och bli lite rundare.

 

Hans Sternlycke



Hans Sternlycke är tidigare ledarskribent i Miljömagasinet och ordförande i Föreningen Centrum för Ekologisk Teknik.

Sternlycke har en tidigare bakgrund med studier i samhällsvetenskap och vid journalisthögskolan. Han är författare till boken Bättre med tåg (4) och Fred med Jorden (2022).




Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!

Välkommen att diskutera! NyD vill uppmuntra till en saklig och kvalitativ debatt vilken genomsyras av god ton och respekt för andra åsikter. Du är själv juridisk ansvarig för vad du skriver. Läs våra fullständiga kommentarsregler här.