https://nyadagbladet.se/inrikes/ny-koranbranning-i-stockholm/
En koranbränning under onsdagseftermiddagen samlade ett hundratal åskådare vid Stockholms moské.
Bakom manifestationen stod Salwan Momika, islamkritisk invandrare från Irak. Efter ett inledande tal på arabiska spelade Momika upp en version av Sveriges nationalsång varefter sidor slets ut från koranen och boken antändes.
Extra resurser från hela landet har enligt uppgift kallats in inför händelsen.
https://nyadagbladet.se/inrikes/svt-sander-muslimsk-hogtid-pa-sveriges-nationaldag/
På Sveriges nationaldag den 6 juni väljer skattefinansierade SVT att sända ett program om den muslimska högtiden eid al-adha, något som väckt reaktioner. Kritiker menar att fokus bör ligga på firandet av den svenska nationaldagen och inte högtidlighållande av en väsensskild religiös högtid.
Den 6 juni, då Sverige traditionsenligt firar nationaldagen med flaggor, högtidstal och fokus på landets historia och kultur, har Sveriges Television valt att sända ett program om eid al-adha – en av islams största högtider.
Programmet, som leds av Anas Deneche, tidigare talesman för Svenska Islamiska Samfundet, sänds klockan 18:00 och ska enligt SVT belysa den muslimska offerhögtiden.
Beslutet har väckt blandade känslor, där flera ifrågasätter om SVT:s val av tidpunkt verkligen speglar syftet med nationaldagen – en dag som är tänkt att hylla Sverige och dess identitet.
Eid al-adha firar enligt islamisk tradition profeten Ibrahims villighet att offra sin son på Guds befallning, en berättelse som i religiösa sammanhang symboliserar tro och lydnad, men som av vissa kritiker tolkas som kontroversiell.
SVT visar muslimsk högtid på nationaldagen.
SVT sänder ett program om den muslimska högtiden eid al-adha på Sveriges nationaldag, den 6 juni. Beslutet har väckt reaktioner i sociala medier och fått kritik för att nedvärdera svensk kultur.https://t.co/dPW2T9fJde
— Bert (@bert_rej) May 25, 2025
Att SVT väljer att lyfta fram en muslimsk religiös högtid just den 6 juni har fått diskussionen att ta fart på sociala medier.
Många menar att SVT borde prioritera program som stärker den svenska gemenskapen, särskilt på en dag som sedan 2005 är en officiell helgdag tillägnad nationen. Man har tidigare motiverat liknande programval med att man vill spegla Sveriges mångkulturella samhälle, men tidpunkten för sändningen har väckt irritation.
Nationaldagen är för många en möjlighet att samlas kring det som är unikt svenskt – inte att rikta ljuset mot andra traditioner, hur betydelsefulla de än är för delar av befolkningen, och kritiker menar att programmet tar utrymme från det som dagen historiskt står för.
Frågan om hur skattefinansierade public service balanserar sitt uppdrag, att representera allt och alla, samtidigt som man säger sig värna nationella symboler, kan därmed sägas bli alltmer aktuell.
https://nyadagbladet.se/inrikes/53-ars-fangelse-for-korankravaller-i-malmo/
Sammanlagt har 39 personer dömts för bland annat mordbrand, våld mot tjänsteman och grovt sabotage mot blåljusverksamhet under korankravallerna i Malmö för tre år sedan. En tredjedel av gärningsmännen är dock minderåriga och har därför klarat sig undan fängelsestraff.
Precis som i flera andra svenska städer inträffade våldsamma och omfattande kravaller för tre år sedan efter att den danske politikern och islamkritikern Rasmus Paludan offentligt eldat upp koranen i anslutning till den muslimska fastemånaden Ramadan.
Ursinniga invandrargäng överöste polisen med stenar och brandbomber och satte polis- och räddningsfordon i brand – och händelserna har i efterhand av vittnen beskrivits som scener hämtade från ett krig.
– Vissa poliser har beskrivit upploppen som att vara i en krigszon. Det är enbart en oerhörd tur som avgjorde att ingen polis skadats allvarligt vid händelserna i Malmö, menar Victoria Ingered, en av åklagarna som lett förundersökningar efter påskupploppen i Malmö.
Bara i Malmö bedöms hundratals personer ha varit inblandade i upploppen, men genom polisens egen dokumentation, samt bilder och filmklipp som skickats in av allmänheten, kunde ett 40-tal identifieras. Utredare har sedan granskat hundratals timmar material för att kunna bevisa vem som gjort sig skyldig till vilka brott.
– Varje misstänkt individ har följts från det att han kom till platsen till att han lämnat. I vissa fall har det varit flera timmar. Varje enskild gärning, till exempel en kastad sten, har sedan dokumenterats, såväl på film som i utförliga film-pm, förklarar Ingered och fortsätter:
– Det har varit ett enormt pussel och filmgranskningen har varit helt avgörande för att få misstänkta dömda för grovt sabotage mot blåljusverksamhet.
Utredningen beskrivs som mycket resurskrävande för både polisen och åklagarkammaren, men trots de i många fall låga straffen, anser man att man nått ”goda resultat med fällande domar i stort sett i alla avseenden”.
Av de 39 som dömts i Malmö var 13 minderåriga och fick inget fängelsestraff alls – istället blev påföljderna ungdomstjänst, övervakning eller sluten ungdomsvård.
De övriga 26 är vuxna och har dömts till fängelse på mellan två månader och fem år och sex månader. I genomsnitt handlar det om fängelsestraff på mellan två och tre år. I hela Sverige skadades minst 300 poliser och 14 civila under upploppen, och hundratals gärningsmän runtom i landet har dömts för deltagande.
https://nyadagbladet.se/inrikes/moskeboom-i-sverige-4200-procentig-okning-pa-25-ar/
Sveriges religiösa landskap har förvandlats på ett kvarts sekel. Medan kyrkor stängts under tystnad har antalet moskéer ökat explosionsartat med omkring 4200 procent, uppger Samnytt, baserat på uppgifter från Myndigheten för stöd till trossamfund.
Från en handfull år 2000 till omkring 300 idag sprider sig muslimska bönelokaler över landet. Men bakom siffrorna döljer sig frågor om finansiering, inflytande och ett samhälle i snabb förändring.
Vad är en moské? Definitionen varierar. Permanenta gudstjänstlokaler med minaret och kupol räknas, men så gör även enklare bönelokaler i källare och föreningsrum.
Otydligheten gör att det verkliga antalet kan vara betydligt högre, något som försvårar en saklig debatt. Ändå är trenden tydlig: moskéerna blir fler, och deras roll alltmer omdiskuterad.
Moskéboom i Sverige: 4200 prosents økning – kirkene legges ned https://t.co/ZdU1jGQuci
— Ruth judith eberg (@r_ruju) April 11, 2025
I Vasastan i centrala Stockholm har exempelvis Masjid Aysha-moskén vuxit till en central mötesplats för många muslimer, och i Helsingborg planeras för närvarande en storskalig moské, finansierad genom internationella insamlingar.
I Skärholmen drivs ett projekt som siktar på att skapa Nordeuropas största muslimska center, med miljontals kronor från utländska donatorer. Men moskéerna är inte bara andliga rum utan även symboler för en utveckling som hos kritiker väcker oro.
Byggprojekten vittnar om ambition men också om en växande beroendeställning som få vågar granska. Mycket pekar på att länder som Saudiarabien, Qatar och Turkiet pumpar in pengar i svenska moskéer.
Samnytts rapport antyder att vissa regimer ser bönelokalerna som verktyg för att sprida ideologiska budskap.
Kritiker varnar för att utländskt inflytande kan spä på polarisering och i värsta fall radikalisering, medan moskéföreträdare istället framhåller en roll som brobyggare i lokalsamhället.
Debattklimatet kompliceras ytterligare av rädslan att stämplas som islamofob. Den som ifrågasätter moskéboomen möts ofta av hårda ord, vilket kan tysta legitima funderingar om integration och trygghet.
Internationellt är Sverige inte ensamt. I till exempel Frankrike har lagar mot ”islamistisk separatism” skapat rubriker, medan Storbritannien kämpar med att balansera religionsfrihet och säkerhet.
I Sverige saknas dock ofta underlag för att ens föra samtalet. Offentlig statistik om moskéer är knapphändig, och finansieringsflöden förblir höljda i dunkel.
Parallellt med moskéboomen krymper de kristna rummen. Exempel på det är att Svenska kyrkan har stängt dussintals kyrkor de senaste decennierna. Något som kontrasterar de nya minareternas framfart.
https://nyadagbladet.se/utrikes/afghaner-doms-for-terrorplaner-mot-riksdagen/
Två afghaner bosatta i Tyskland, och med kopplingar till Islamiska staten, döms till fleråriga fängelsestraff för att ha planerat att genomföra ett terrordåd mot Sveriges riksdag.
Männen, 23 respektive 30 år gamla, planerade att skjuta ihjäl ett stort antal personer som ”hämnd” för de uppmärksammade koranbränningarna.
Den tyska åklagaren hävdar att de två radikaliserats under det decennium de bott i Tyskland, och den äldre av dem ska också ha haft direktkontakt med medlemmar ur terrorgruppen Islamiska staten. Det ska också ha varit IS som gett afghanerna ”uppdraget” att genomföra massakern i Sverige. Enligt åklagaren var planen att skjuta ihjäl minst tio personer utanför riksdagsbyggnaden.
Männens terrorplaner misslyckades dock. När de försökte köpa illegala vapen nära den tjeckiska gränsen stoppades de i en poliskontroll och deras mobiltelefoner beslagtogs, och när man gick igenom dessa uppdagades deras avsikter. Det framkom också att de ägnat mycket tid åt att söka efter detaljerad information om centrala Stockholm på internet.
Vid denna tidpunkt hade den tyska underrättelsetjänsten redan blivit uppmärksammade på männens intentioner från en annan utländsk icke namngiven underrättelsetjänst, och man började därför punktmarkera de båda under några veckors tid.
30-åringen döms till 5 år och 6 månaders fängelse och 23-åringen till 4 år och 2 månader. Under rättegången erkände den äldre av männen att han planerade att genomföra ett massmord utanför den svenska parlamentsbyggnaden. Han döms också för medlemskap i den terrorklassade organisationen.
IS Khorasan som de båda männen kopplas till, och som är Islamiska statens gren i Afghanistan och dess närområde, ligger bakom ett stort antal självmordsbombningar och massmord i regionen och uppmärksammades internationellt när man genomförde en attack mot Kabuls flygplats 2021 då 13 amerikanska militärer och minst 169 afghanska medborgare dödades.
Gruppen tog också på sig den blodiga terrorattacken mot konserthallen Crocus City Hall i Moskva förra året där 145 personer dödades och 550 skadades.
Du läser på Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning.
NyD är oberoende humanistisk. Läs mer här.
Ladda ner nyhetsappen på App Store & Google Play:
Kontakta redaktionen, lämna tips, ansök om att bli medarbetare, eller i andra ärenden via e-post eller vår kontaktsida.
Nya Dagbladet, Box 1, 774 21 Avesta
Ansvarig utgivare och chefredaktör:
Markus Andersson
Nyhetschef:
Isac Boman
Nya Dagbladet är ett registrerat varumärke och ingår i Aeon Media Group som är Nordens ledande mediekoncern för oberoende medier.
Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.
