Muslimska handläggare kan i vissa fall hamna i en lojalitetskonflikt när familjer och nätverk förväntar sig att de ska sätta gemenskapens intressen före myndighetsuppdraget.
I en dansk artikel, som hänvisar till Jyllands-Posten, lyfts risken för att handläggare med muslimsk bakgrund kan utsättas för lojalitetskrav och påtryckningar från familjer och miljöer som delar deras ursprungsland.
Den gemensamma bakgrunden kan skapa förväntningar om att handläggaren ska hjälpa familjen, bortse från uppgifter som rapporterats till myndigheten eller avstå från ingripande åtgärder. Påtryckningar kan i vissa fall också riktas mot handläggarens anhöriga.
Samma språkliga och kulturella erfarenhet kan underlätta kontakten med familjer, men också göra opartiskheten mer komplicerad. Risken är att släkt-, heders- och nätverkslojaliteter kolliderar med yrkesrollen.
Annons:
Uppgifter om sekretessbrott och värderingskonflikter
I Århus har kommunanställda enligt uppgift lämnat ut sekretesskyddade ärendeuppgifter. Antropologen och läraren Sofie Danneskiold-Samsøe uppges samtidigt ha mött studenter som sagt att de inte skulle medverka till att placera barn från muslimska familjer utanför hemmet, eftersom det skulle strida mot deras syn på familjens sammanhållning.
Socialdemokratens tidigare utlänningspolitiske talesperson Frederik Vad har också varnat i Folketinget för att personer kan använda positioner i samhället för att motarbeta det han beskrivit som danska värderingar.
— Arbete, utbildning, bostad, tillträde till föreningslivet och ett fläckfritt belastningsregister är inte tillräckligt, om man samtidigt använder sin position för att undergräva det danska samhället inifrån, sade Vad i Folketinget.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Den svenske polisen Christian Zedig dog efter att ha blivit misshandlad i samband med en VM-match i fotboll på en sportbar i Köpenhamn. Gärningsmannen Nkumba Ludovic Tshiembe fick endast ett års fängelse för dådet, och nu kräver danska politiker från regeringen till Dansk Folkeparti hårdare straff.
Köpenhamns tingsrätt dömde på onsdagen 31-årige Nkumba Ludovic Tshiembe till ett års fängelse för misshandel av tvåbarnspappan Christian Zedig.
Nkumba Ludovic Tshiembe får dessutom ett års förbud mot att vistas i nattlivet under vissa tider, rapporterar danska TV2.
Christian Zedig, 32, var ledig polis från Eksjö och var den 30 juni i Köpenhamn för att se VM-matchen i fotboll mellan Norge och Elfenbenskusten på storbildsskärm.
Annons:
När ett bråk i samband med matchen utbröt försökte han gå emellan och blev då misshandlad av Nkumba Ludovic Tshiembe.
Tshiembe erkände gärningen när rättegången inleddes och sade sig ha accepterat domen men protesterade mot fortsatt häktning.
Historik av våldsbrott
Nkumba Ludovic Tshiembe är tidigare dömd för flera våldsdåd, bland annat mordförsök och våldtäkt. Han kom till Danmark från Kongo-Kinshasa som spädbarn och är dansk medborgare.
Rätten konstaterar i sin dom att man tagit hänsyn till hans historik av aggressivt och konflikteskalerande beteende, samt den tidigare brottsligheten och att Christian Zedig dog.
Åklagaren Søren Harbo yrkade på minst ett års fängelse, försvaret på högst tio månader. I somras hade åklagarsidan aviserat åtta till tio månader.
Danmark fördubblade i februari straffen för grovt våld, men straffskärpningen gäller inte den bestämmelse som Nkumba Ludovic Tshiembe dömdes enligt.
An unbelievable court decision in Denmark!
One year in prison for the murder of Swedish father of two little girls Christian Zedig by a Congolese migrant is not enough and is rightfully sparking outrage in Denmark.
The victim’s family will live with the consequences forever.
We will not forget what happened to Christian and what is happening in Europe every single day.
We demand the stop of imported violence.
Remigration now! ✈️
Den afrikaner, der slog den svenske familiefar ihjel har INTET at gøre i Danmark. Derfor fremsætter Borgernes Parti forslag om at fratage ham det tildelte statsborgerskab.
Så får vi at se om de andre partier mener det, de turnerer rundt med på de sociale medier.
For det mangler ikke på tilkendegivelser på de sociale medier fra forskellige partier. Alle er fortørnet.
Men disse partier har jo selv siddet med magten i årevis. Fx partier som S og V.
De har kunne bestemme strafferammen. Men de har ikke hævet den.
Det var også et enigt folketings, som begik den fatale fejl at give manden statsborgerskab.
Ja, også DF stemte for. Mette Frederiksen og Inger Støjberg stemte personligt for.
Nu giver vi dem alle muligheden for at rette op på fortidens fejl.
Manden er dømt for grov vold, voldtægt, drabsforsøg, trusler etc.
Han har på alle måder misbrugt det statsborgerskab han har fået, og aldrig skulle have haft.
Det gør vi nu op med. Vi siger klart. Den mand skal ikke ud i det danske samfund igen, hvor han kan overfalde flere danske kvinder og mænd.
Justitieminister Nicolai Wammen (S) kallar straffet i sådana fall "oacceptabelt lågt".
— Jag har mycket svårt att hitta ord för hur arg det gör mig att en svensk polis och familjefar utsattes för en så meningslös våldshandling att han miste livet, säger han till danska TV2.
Wammen vill lägga fram ett lagförslag om skärpt straff för misshandel enligt den mildare danska våldsbestämmelsen när våldet leder till döden och gärningsmannen tidigare har dömts för personfarlig brottslighet.
Beskedet är inte heller nytt: statsminister Mette Frederiksen aviserade straffskärpningar i augusti i år. Någon ny straffnivå har i dagsläget dock inte presenterats.
I somras pekade Frederiksen också på Nkumba Ludovic Tshiembes bakgrund som en faktor.
— Det kan inte vara så att en man kommer från Kongo, och att han kan gå ner till Islands Brygge och slå en annan människa med ett knytnävsslag och slippa undan med en potentiellt mild dom, sade Frederiksen enligt TT.
Nicolai Wammen kalder straffen for »uacceptabel lav«.
Men det er Socialdemokratiet, der har siddet på magten i de seneste syv år. De har ansvaret for de love, som dommerne dømmer ud fra. Desuden stemte partiet ja, da Nkumba Ludovic Tshiembe fik dansk statsborgerskab. #dkpol https://t.co/LCsnCfLEiQ
Dansk Folkepartis rättspolitiske talesman Anders Vistisen säger till TV2 att domen visar en "blødsøden", alltså överdrivet mild lagstiftning.
— Den här mannen har slagit ihjäl en människa, och ändå ska vi hysa honom i all evighet. Det är helt outhärdligt, säger Vistisen. Partiet vill dessutom kunna frånta kriminella deras medborgarskap.
DF:s Morten Messerschmidt uttrycker att han inte har ord för "hur orättvis en dom det här är": "12 månader för att slå ihjäl en familjefar på en fotbollsfest".
Även techmiljardären Elon Musk reagerade på X och kallade straffet "skandalöst".
Familjen Zedigs skadeståndskrav på närmare 1,9 miljoner danska kronor avgörs senare. Christian Zedig efterlämnar hustru och två barn.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Svenskar utan invandrarbakgrund blir en minoritet i Sverige 2046 om politiken fortsätter som i dag, enligt en befolkningsmodell från tankesmedjan Institute for Remigration, IFR. Samma modell visar också en annan väg: kraftigt minskad invandring och återvandring.
IFR kallar 2046 för Sveriges brytpunkt. Det är det första år i modellen då gruppen med invandrarbakgrund utgör mer än hälften av den bosatta befolkningen, redovisar tankesmedjan.
Gruppen omfattar utrikes födda och personer födda i Sverige med minst en utrikes född förälder. Det handlar alltså om födelseland i första och andra ledet, inte om medborgarskap eller någon mätning av etnicitet.
I IFR:s beräkning för 2026 tillhör 36,8 procent av befolkningen gruppen, skriver Fria Tider, som också uppger att tankesmedjan grundades i år av den österrikiske återvandringsaktivisten Martin Sellner.
Annons:
Schweiz passerar gränsen först
Sverige är inte ensamt i beräkningarna. Enligt modellen passerar Schweiz femtioprocentsgränsen redan 2038, Belgien 2044 och Tyskland 2045. Österrike följer 2052.
IFR beskriver själv brytpunkterna som modellberäknade trösklar, inte som förutsägelser om exakt när något kommer att inträffa.
Beräkningarna bygger på officiell befolkningsstatistik. Grundscenariot håller fruktsamhet och dödlighet på fasta nivåer, medan in- och utvandringen normalt utgår från snittet för 2015–2024 och därefter ligger på samma antal varje år.
Nyfödda räknas till moderns befolkningsgrupp, och modellen räknar inte med någon assimilering. Definitionerna skiljer sig dessutom mellan länderna, vilket begränsar jämförbarheten.
Återvandring vänder kurvan
I IFR:s alternativscenario sänks invandringen till gruppen med invandrarbakgrund till tio procent av grundscenariots nivå. Därtill kommer en årlig återvandring motsvarande en procent av gruppens storlek vid startåret, utöver den vanliga utvandringen.
Under de antagandena sjunker andelen med invandrarbakgrund i Sverige under fem procent år 2099. Femprocentsgränsen är institutets eget riktmärke.
IFR förespråkar öppet återvandring och ser bevarandet av inhemska majoriteter som ett politiskt mål.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
SD:s vice partiledare Henrik Vinge, ofta utpekad som Jimmie Åkessons efterträdare, vill vinna somaliernas röster och pekar ut partiets egen utvisningsretorik som hindret. Utspelet möts av hård kritik från högerkanten.
Vinge gästade podden Sista Måltiden i avsnitt 420, som publicerades under torsdagen. Där berättade han om samtal med somalier som i stort sett delar SD:s politik men ändå inte röstar på partiet, enligt Fria Tider som återger intervjun.
— De här människorna borde rösta SD, men ingen röstar SD. De höll med om varenda grej, i stort sett, i praktiken. De borde hamna där. Men alla samtal slutar med att ja, fast du vill ju utvisa mig, så att jag kommer inte rösta på dig, säger Henrik Vinge.
Enligt Vinge kan misstron förklara varför högerpartierna går så dåligt i utanförskapsområdena. Ett parti som vill bli stort har ett ansvar att arbeta med de väljarna, menar han, eftersom de bor här och kommer att rösta långt in i framtiden.
Annons:
Förakt kostar röster
Vinge räknar inte med att förorterna försvinner.
— Vi kommer att ha den här typen av utanförskapsområden i många decennier, vill vi bli ett stort parti så måste vi kunna möta de människorna också. Och då kan vi inte möta dem med förakt, för då kommer de inte rösta på oss, säger han.
Han förutspår att "tanterna och farbröderna" som tänker på det sätt programledaren beskrev kommer att förlora. Samhällsutvecklingen gynnas inte av att gruppen lyfts fram som problemet, utan det handlar om individer, enligt Vinge.
— Vi har en mycket mer attraktiv samhällsmodell än den somaliska, säger Vinge, som tror att de flesta kommer att välja den svenska modellen före den gamla somaliska traditionen.
"Lika naiv" som Reinfeldts borgare
Kritiken lät inte vänta på sig. Jeff Ahl, tidigare riksdagsledamot för SD och i dag verksam i Örebropartiet, frågar enligt Fria Tider: "Varför går inte Vinge med i Liberalerna istället?"
Signaturen Herr Husis sammanfattar resonemanget på sitt eget sätt, enligt Frihetsnytt som skriver: "Om somalier i förorten bara inser hur bra svensk kultur är så kommer de överge den somaliska. Den här killen är lika naiv som valfri borgare under Reinfeldt."
Avfärdade återvandring i september
Utspelet är inte Vinges första avsteg från den hårda linjen. I en intervju med Dagens ETC i september avfärdade han storskalig återvandring, vilket Fria Tider rapporterade om.
— Att tänka sig återvandring i den skalan, det tror jag är helt orealistiskt och kanske inte önskvärt heller, sade Vinge då.
I samma intervju sade han att han känner "många muslimer som är svenskar".
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Grekland vill att EU-länder ska kunna stoppa asylansökningar tillfälligt när tiotusentals människor kommer på en gång. Förslaget lades fram på torsdagen i Luxemburg och fick genast stöd av flera tunga medlemsländer.
Greklands migrationsminister Thanos Plevris presenterade förslaget när EU:s inrikesministrar möttes i Luxemburg. Han anser att EU:s migrationspakt, som trädde i kraft i juni, har förbättrat möjligheterna att hantera flödena men inte gått tillräckligt långt, rapporterar Reuters.
— I sådana fall bör det finnas förstärkt gränsövervakning och ett stopp för asyl, säger Plevris.
Inget är beslutat. Aten vill att EU:s kommande krisramverk ska få en särskild undantagsregim som bara kan utlösas i exceptionella lägen: snabbt ökande irreguljära ankomster, hårt tryck på lokal infrastruktur och belägg för att flödena organiseras eller underlättas av länder utanför EU, skriver Euronews.
Annons:
Utlöses regimen ska asylansökningar kunna stoppas tillfälligt, återvändandet gå snabbare och gränsbyrån Frontex kliva in direkt.
Ceuta blev exemplet
Grekland pekar på Ceuta. Spanien uppskattar att över 72 000 migranter tog sig in i den spanska enklaven i Nordafrika i slutet av juli. De flesta har återvänt, men omkring 10 000 är kvar.
Aten har redan prövat metoden på egen hand. Landet stoppade handläggningen av asylärenden i en månad i mars 2020 och i tre månader i juli 2025, efter båtankomster från Libyen. Polen införde en liknande åtgärd mot gränspassager från Belarus i mars 2025.
Stöd från Berlin och Wien
Diskussionen vid mötet blev kort. Polen, Tyskland, Österrike och Danmark visade stöd, och Nederländernas migrationsminister Bart van den Brink vill att lägen som det i Ceuta ska hanteras som gränsbevakning, inte som asyl.
— Vi måste hitta ett lagligt sätt att inte släppa in dem i asylprocessen, säger van den Brink.
— Normala asylprocedurer kan inte genomföras när det står klart att en massankomst inte är en humanitär situation utan orsakad av smuggling och desinformation, säger Tysklands inrikesminister Alexander Dobrindt.
— Om 70 000 människor, särskilt unga män, kommer på en dag har det uppenbarligen ingenting med asyl att göra, och då kan man inte arbeta med de tidigare reglerna, säger Österrikes inrikesminister Gerhard Karner.
Belgiens migrationsminister Anneleen Van Bossuyt sa att det inte bör finnas några tabun.
Det ska prövas i det krisramverk som kommissionen har aviserat.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
