Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar
Personlighet och sociala relationer har större betydelse för svenskars välbefinnande än inkomst. Det visar en ny studie från Lunds universitet, där forskare även ser en tydlig generationsskillnad: unga vuxna rapporterar lägre välbefinnande än äldre.
Studien bygger på svar från över 34 000 representativa svenskar över 18 år och har publicerats i den vetenskapliga tidskriften SSM – Population Health.
Forskarna har analyserat data från Global Flourishing Study och Gallup World Poll, där perioden 2006 till 2024 ingår. Global Flourishing Study är en internationell undersökning om människors liv, hälsa, relationer och upplevelse av mening, medan Gallup World Poll är en återkommande global opinionsundersökning om bland annat livstillfredsställelse och samhällsförtroende. Faktorer som personlighet, ålder, sociala relationer, ensamhet, geografisk hemvist, politisk identitet och inkomst har vägts in.
— Vi ville få en så bred bild som möjligt av vad som kopplas till svenskars välbefinnande. Inte bara tillfällig lycka, utan också känslan av mening, balans och hur nöjd man är med sitt liv som helhet, säger August Nilsson, en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande från Lunds universitet.
Studien visar att kvaliteten på människors sociala relationer har ett starkt samband med välbefinnande. Särskilt tydligt är sambandet mellan upplevd ensamhet och lägre välbefinnande.
— Vi vet redan att ensamhet påverkar vår psykiska och fysiska hälsa negativt, och om goda relationer visar sig vara det viktigaste för vårt välbefinnande behöver vi fundera på hur samhället faktiskt skapar förutsättningar för närhet och gemenskap, säger August Nilsson.
Unga sticker ut efter coronakrisen
Ett av studiens mest uppmärksammade resultat gäller ålder. Enligt forskarna syns ett tydligt skifte från och med 2020, under coronakrisen. Yngre vuxna rapporterar i dag lägre välbefinnande än äldre och uppger oftare att de känner sig ensamma.
— Det som överraskade oss mest var att unga vuxna stack ut så tydligt. Historiskt har unga ofta haft breda sociala nätverk och stark framtidstro. Nu ser vi nästan motsatsen, säger psykologiforskaren och medförfattaren Petri Kajonius.
Enligt August Nilsson är det särskilt anmärkningsvärt att svenskar i 20-årsåldern upplever större ensamhet än personer som är 80 år eller äldre.
— En möjlig förklaring kan vara att många unga under pandemin tappade viktiga sociala sammanhang under formande år och att det påverkat relationer senare i livet, säger han.
Inkomst framstår däremot som mindre avgörande än sociala relationer och personlighet. Forskarna betonar inte att ekonomi saknar betydelse, men resultaten visar att relationella och psykologiska faktorer väger tyngre i den aktuella analysen.
— Det går nästan att skissa fram en statistisk idealperson utifrån resultaten: en emotionellt stabil äldre hallänning, med goda relationer och som politiskt rör sig i mellanskiktet, säger August Nilsson.
Vad tror du är den främsta orsaken till att unga svenskar mår sämre än äldre?
Röstning stängd
23 röster totalt


