Annons:

Tyngdtäcken – en allt mer populär ”sömnmedicin”

Uppdaterad juli 16, 2021, Publicerad juli 13, 2021 – av Isac Boman

Enligt studier har omkring var tredje svensk sömnproblem i större eller mindre utsträckning. Stress för framtiden, från arbetssituationen och från boendemiljön är de vanligaste orsakerna. Ett nytt populärt alternativ till medicinering av olika slag är tyngdtäcken, som sägs inte bara kunna förbättra sömnen utan även minska stress.

Tyngdtäcken är isydda med tyngder som gör täcket betydligt tyngre än vad de normalt är. Funktionen hos ett tyngdtäcke grundar sig på att kroppen reagerar avslappnande på tryck, ungefär som vid en massage, samt att kroppens så kallade taktila sinne delvis tolkar täcket som en typ av beröring – vilket ska frigöra vissa typer av lugnande hormoner så som serotonin samt även sänka nivåerna av stresshormonet kortisol.

Vissa menar att det fortfarande saknas empiriska bevis för detta, men vittnesmålen om förbättrad sömn efter att man skaffat sig ett tyngdtäcke är omfattande. Efter att själv ha sovit till och från med Cura of Swedens populära täcke Pearl under ungefär tre månaders tid är jag själv benägen att instämma i kören. Täcket är antagligen det mest populära och har blivit utsett till bäst i test bland annat i test.se:s utförliga jämförelse av olika tyngdtäcken som kan läsas här.

Tyngden i just detta täcke kommer från insydda glaspärlor, men det är inget man nämnvärt reflekterar över då de små kornen är fint fördelade över hela täcket. I sammanhanget kan nämnas att det finns flera olika typer av tyngdtäcken, däribland så kallade fibertäcken, bolltäcken, kedjetäcken och ringtäcken som alla har lite olika egenskaper.

Annons:

Något som kan ge viss huvudbry första gången man tar fram täcket är att det ska fästas på sex punkter inuti täcket enligt en viss metodik, för att det inte ska korva ihop sig när man rör sig. När man väl lyckats med detta en gång är det dock inte så komplicerat som det kanske verkar vid en första anblick.

Det allra viktigaste och kanske även det svåraste i mitt intryck när man prövar ut ett tyngdtäcke verkar, föga förvånande, helt enkelt vara att välja en korrekt vikt. Enligt Curas erfarenhet och rekommendation trivs de flesta med täcken som väger ungefär tio till femton procent av kroppsvikten. Personligen verkar jag tillhöra dem som föredrar de något lättare varianterna. Det täcke jag själv sovit med väger sju kilo, vilket motsvarar bara lite mer än tio procent av min kroppsvikt. Den sövande och omtöcknande effekten av täcket har dock ofta varit påtaglig så till den grad att jag närmast föredragit att använda täcket för att somna in och under den första delen av natten för att sedan övergå till ett ”vanligt” täcke.

Med facit på hand skulle jag mot den bakgrunden själv ha valt femkilostäcke eftersom jag, efter att ha sovit med täcket en hel natt, visserligen har sovit djupt, men ibland även känt mig lätt fysiskt uttröttad – som en subtil känsla av att man behöver ”efterflåsa” lite en tid efter en joggingtur. Som regel har jag därför nyttjat tyngdtäcket för att hjälpa kroppen att slappna av och somna in den första delen av natten, även om jag senare tenderat att byta till ett ”vanligt” täcke någon gång under loppet av natten. Delvis verkar detta dock vara humörstyrt, vissa nätter har jag sovit med tyngdtäcket hela natten och inte velat övergå till det vanliga täcket överhuvudtaget. Ibland har jag föredragit att ha tyngdtäcket endast över benen och ett lätt täcke för överkroppen eller vice versa.

De vikter som finns att välja på är tre, fem, sju, nio respektive elva kilo. Säkerligen varierar de personliga preferenserna mycket, men mot den bakgrunden jag nämnt ovan skulle jag framförallt rekommendera andra att snarare ta ett lättare täcke om man är osäker - snarare än för tungt. Även om jag själv tyckte att den något tyngre känslan kan vara väldigt behaglig vid en kortare provning, är det en annan sak att sova en hel natt i ett tyngdtäcke.

Täcket kan maskintvättas i 60 grader, men värt att notera i sammanhanget är att skippa maskintvätt för de tyngre täckena då de flesta tvättmaskiner i hemmet är gjorda för att ta tvättar på mellan sju och nio kilo. Man bör också ha i åtanke att tyngdtäcken inte rekommenderas till personer med hjärtproblem eller till små barn, och endast lättare tyngdtäcken till lite äldre barn. Täckena sägs av Cura själva även kunna vara olämpliga för personer med sömnapné, astma och klaustrofobi.

Standardprislappen för ett Cura Pearl Classic är 2 095 kronor och finns att köpa bland annat på Mio men kan även beställas via nätet.

Annons:

När vardagen behöver en strandkant

Publicerad Igår 08:07 – av Redaktionen
Kvinna sedd bakifrån sitter på sanden framför en brytande havsvåg.
En kort promenad vid vatten kan ge bättre självrapporterat välbefinnande, men det är inte samma sak som behandling av psykisk ohälsa. Genrebild.

En bänk vid ån, en runda längs stranden eller några minuter med utsikt över sjön på väg hem. Korta pauser vid vattnet kan ge välbefinnandet ett lyft, och ingen behöver prestera något för att prova.

Blå miljöer kallas de platser där vattnet tar stor plats: hav, sjöar, åar och floder. Intresset för dem som en plats för återhämtning har vuxit, både i forskningen och bland organisationer som använder vattnet i sin verksamhet.

Många söker sig dit när de behöver rensa tankarna. Ytan står sällan helt still, ljudet av vågor eller strömmande vatten fyller ut tystnaden och blicken kan vandra långt utan att fastna på något som kräver svar. Man behöver inte gå fort eller långt, och det går lika bra att bara sitta en stund.

Strandrundan slog stadsrundan

Frågan är om det är vattnet som gör skillnad, eller om vilken promenad som helst hade gett samma lyft. Spanska forskare prövade just det när de lät 59 friska kontorsanställda gå 20 minuter längs stranden, 20 minuter bland gatorna intill eller vila lika länge i ett rum.

Direkt efter strandpromenaderna rapporterade deltagarna bättre välbefinnande och humör än efter både stadsrundan och vilan. Blodtryck och hjärtrytm visade däremot ingen fördel för havet, och studien säger inget om någon behandlingsdos eller effekt på lång sikt.

Segling och surfing som komplement

Vattnet används också i mer organiserad form, där segling och surfing blir en del av ett återhämtningsprogram. Ett exempel är Waves of Recovery, som grundades 2022 och verkar i Kalifornien i samarbete med behandlingsverksamheter.

Organisationen beskriver program som kombinerar surfing med professionellt samtalsstöd och kamratstöd för människor som återhämtar sig från beroende eller psykisk ohälsa.

Hur mycket vattnet i sig betyder är svårare att säga. I en randomiserad amerikansk studie fick 96 aktiva militärer med diagnostiserad depression gå antingen ett sex veckor långt surfprogram eller ett lika långt vandringsprogram. Symptomen minskade i båda grupperna, och de flesta gick samtidigt i vanlig behandling.

Studien jämförde alltså två aktivitetsprogram, inte surfing mot ingen insats alls. Varje program rymde dessutom mycket mer än själva miljön, och studien var inte upplagd för att visa hur stor del av förbättringen som berodde på just vattnet.

Forskningen om vattenbaserade insatser är fortfarande begränsad, och det behövs bättre studier för att skilja miljön från aktiviteten och stödet runt omkring.

Varför vattnet har hamnat efter har geografen Catherine Kelly en förklaring till. Hon ger råd kring statliga initiativ om blå miljöer i Storbritannien och tar social förskrivning som exempel, alltså när människor får aktiviteter som naturvistelser på ordination i stället för, eller vid sidan av, mer traditionell behandling.

— Forskningen börjar först nu få finansiering, eftersom alla var fokuserade på grönområden i åratal. Om du är beslutsfattare och försöker finansiera social förskrivning, till exempel, är det mycket säkrare att skicka människor till en terapeutisk insats i en skog, en trädgård, en park eller en nationalpark än att skicka ut dem i vattnet, säger Catherine Kelly till The Guardian.

Du behöver inte bada

Den som vill prova behöver alltså varken våtdräkt eller doppa en tå. Anna María Pálsdóttir, universitetslektor vid SLU som forskar om hälsofrämjande utomhusmiljöer, har ett enkelt råd.

— Hitta en plats där du kan titta ut över vattnet, oavsett om det är en sjö eller strand. Där du känner dig trygg, där du kan slappna av och sitta bekvämt. Och låt bara tankarna och blicken vandra, säger hon till MåBra.

Det kan vara bryggan i grannskapet, en parkbänk vid ån eller en runda längs stranden. Gå om det känns bra, sitt om det passar bättre. Ta med en termos kaffe eller ingenting alls, och låt det vara okej om tankarna drar iväg till inköpslistan.

Grönare bostadsmiljö kopplas till friskare hjärna

Publicerad oktober 15, 2026 – av Redaktionen

Äldre stockholmare med mycket grönska runt bostaden drabbades mer sällan av demens. Tydligast var sambandet för växtligheten inom 100 meter från hemmet.

Forskare vid Stockholms universitet och Karolinska institutet har undersökt hur grönskan runt hemmet hänger ihop med demensrisken hos 2 993 äldre på Kungsholmen i Stockholm.

Deltagarna var 60 år eller äldre och utan demens vid starten och följdes i upp till 16 år. Under den tiden fick 477 av dem en demensdiagnos, visar studien i tidskriften Alzheimer's & Dementia.

Grönskan mättes med satellitbilder inom 100, 250 och 500 meter från bostäderna. Forskarna tog hänsyn till ålder, utbildning, socioekonomi, levnadsvanor, luftföroreningar, trafikbuller och närhet till vatten.

Ett standardiserat steg uppåt i grönska inom 100 meter, motsvarande den vanliga spridningen mellan deltagarna, hörde ihop med ungefär 20 procent lägre relativ risk att få demens. Vid större avstånd blev sambandet svagare.

— Det pekar på att den omedelbara miljön precis runt bostaden är viktig i arbetet med att skapa goda förutsättningar för hjärnhälsa och hälsosamt åldrande, säger Cecilia Stenfors, docent i psykologi och forskningsledare vid Stockholms universitet, i ett pressmeddelande.

Hjärnhälsa i stadsplaneringen

Forskarna menar att resultaten ger stöd för att bevara och förbättra grönskan närmast bostäderna. Enligt universitetets pressmeddelande kan träd, bostadsgårdar, parker och vegetation längs gator ge nytta även när större naturområden är svåra att nå.

Studien är en observationsstudie och visar inte att grönskan orsakar den lägre risken. Deltagarna kommer från ett relativt välbärgat område i Stockholm, så resultaten gäller inte nödvändigtvis andra miljöer.

— Hjärnhälsa behöver finnas med när vi planerar och utvecklar våra städer och bostadsmiljöer. Bostadsnära grönska kan vara en gemensam resurs för folkhälsa, klimatanpassning och biologisk mångfald. Det handlar både om att värna befintlig vegetation och om att skapa gröna miljöer som är tillgängliga och användbara för människor med olika förutsättningar, säger Stenfors.

Sardisk by kan vara en ny blå zon

Publicerad oktober 14, 2026 – av Markus Andersson
Panoramavy över Bolotanas täta bebyggelse med röda tak, omgiven av sluttningar och öppet landskap på Sardinien.
Bolotana på Sardinien är kandidat till en ny blå zon. Forskarna vill följa ortens ovanligt höga överlevnad bland äldre kvinnor under längre tid. Arkivbild.

Kvinnorna i bergsbyn Bolotana på Sardinien beräknas ha en ovanligt stor chans att nå hundra år. Forskare lyfter nu byn som kandidat till en ny blå zon.

Så kallade blå zoner är områden där människor lever märkbart längre än omgivningen, som Okinawa i Japan, Nicoya i Costa Rica och Barbagia på Sardinien. Kost, vardagsmotion och starka sociala band brukar lyftas fram som möjliga förklaringar.

Nu pekar en studie i tidskriften Frontiers in Aging ut Bolotana, en bergskommun med drygt 2 200 invånare omkring elva mil från den ursprungliga sardiska zonen. Bakom studien står en internationell forskargrupp där University of Illinois Chicago är ett av lärosätena. Utifrån dödligheten i byn under studieperioden beräknar forskarna att sannolikheten för en 70-årig kvinna att nå hundra år är 13,8 procent. För Italien är den beräknade sannolikheten cirka 3,5 procent.

Hundraåringarnas åldrar har kontrollerats mot civilregister och församlingsböcker. Separat från beräkningen dokumenterade forskarna 38 personer som blev minst hundra år av de 3 060 som föddes i byn 1900–1925.

Kvinnorna sticker ut

Med samma dödlighet beräknas en 70-årig kvinna i Bolotana ha nästan 21 år kvar att leva i genomsnitt. För Italien är motsvarande beräknade siffra cirka 18 år. I forskarnas internationella jämförelse hamnar byns kvinnor på andra plats efter Hongkong.

Sardinien har redan ett annat kartlagt område med exceptionell livslängd, den ursprungliga sardiska zonen, där ovanligt många män nådde mycket hög ålder. I Bolotana är det i stället kvinnorna som sticker ut. Medförfattaren S. Jay Olshansky, professor emeritus vid universitetet, lyfter just den skillnaden.

— Kvinnor lever nästan alltid längre än män överallt i världen, men på Sardinien var det inte så. Det är en av sakerna som gjort det så ovanligt, säger han.

Resultatet hänger på perioden

Beräkningen förändras med vilken period som mäts. Med dödligheten under en tidigare femårsperiod beräknas en 70-årig kvinna i Bolotana ha 1,46 procents sannolikhet att nå hundra år. För den ursprungliga sardiska zonen är motsvarande beräknade siffra 8,76 procent.

Författarna beskriver därför Bolotana som kandidat till blå zon. Längre observation krävs innan byn kan räknas som etablerad.

Förklaringen saknas

Varför invånarna lever så länge kan studien inte svara på. Den bygger på registerdata och undersökte varken kost eller livsstil. Olshansky pekar på ledtrådar som är värda att undersöka vidare: branta gator, familjer som bor nära varandra och lokalt producerad mat, bland annat olivolja rik på nyttiga fetter.

— Om vi kan identifiera vad som ligger bakom den långa livslängden och hjälpa människor att ta efter det, kan resten av världen dra nytta av att förstå de värden som de här samhällena lever efter, säger Olshansky.

Tidig mobildebut kopplas till ätstörningar

Publicerad oktober 14, 2026 – av Markus Andersson
Närbild av två händer som håller en röd smartphone över en blågrå filt.
Studien följde ungdomar från tolv till fjorton års ålder och fann ett samband mellan egen smartphone och ätstörningssymptom. Genrebild.

Tolvåringar med egen smartphone hade fler symptom på ätstörningar än jämnåriga utan. Sambandet kvarstod vid fjorton års ålder.

Forskare vid University of California i San Francisco (UCSF) undersökte om egen smartphone vid tolv års ålder hänger ihop med ätstörningssymptom senare i tonåren.

Studien, publicerad i tidskriften JAMA Network Open, bygger på uppgifter om 8 957 ungdomar vid 21 forskningscentra i USA, inom forskningsprojektet ABCD (Adolescent Brain Cognitive Development).

Föräldrar eller vårdnadshavare uppgav om barnet hade en egen smartphone och hur gammalt barnet var när den kom. Barnen genomgick en datoriserad psykiatrisk intervju vid 12 års ålder och en gång till vid 14.

Av tolvåringarna hade 69,5 procent en egen smartphone. Forskarna mätte symptom: hetsätning, beteenden för att undvika viktuppgång, oro för att gå upp i vikt och att knyta självvärdet till kroppsvikten. Det handlar inte om diagnostiserade ätstörningar.

Högre risk två år senare

Bland dem som hade egen smartphone vid tolv års ålder var risken för hetsätningssymptom 67 procent högre vid uppföljningen två år senare, och risken för olämpliga viktkompenserande beteenden 50 procent högre. Beteendena kan vara extrem fasta eller kräkningar.

Risken jämförs i båda fallen med ungdomar som inte hade egen smartphone.

Samband, inte bevisad orsak

Studien är en kohortstudie: forskarna följde samma ungdomar över tid. Sådana studier kan visa att två saker hänger ihop, men inte avgöra vad som orsakar vad.

Forskarna fann statistiska samband mellan smartphoneägande och flera ätstörningssymptom, och att tidpunkten för ägandet kan hänga ihop med risken. Mekanismerna bakom sambanden måste studeras mer.

— En smartphone kan lägga en värld av utseendefokuserat innehåll i en ung människas ficka, säger studiens huvudförfattare Jason Nagata till CNN.

Förklaringen är en hypotes: innehållet kan utsätta unga för bilder och budskap som kan främja ohälsosamma ätbeteenden. Något bevisat orsakssamband finns inte.

Författarna menar att resultaten talar för att föräldrar väntar med första telefonen och anpassar innehållet efter barnets mognad. Den amerikanska barnläkarföreningen AAP har ett verktyg, Family Media Plan, som familjer kan använda.

Någon säker ålder för första telefonen går dock inte att utläsa. Författarna efterlyser också tydligare regler för smartphoneägande och sociala medier i tidig tonårsålder.

— Det är viktigt att föräldrar är medvetna om att en smartphone inte bara handlar om själva enheten. Den kan förändra ett barns tillgång till olika typer av innehåll och påverkan i den digitala världen, säger Nagata.