En hälsosam nordisk kost visade sig vara bättre än lågkolhydratkost för personer med typ 2-diabetes, enligt en studie från Uppsala universitet. Mer än varannan deltagare blev av med sin fettlever efter ett år.
I studien deltog 150 personer som antingen hade typ 2-diabetes eller befann sig i sjukdomens förstadium.
Deltagarna fick följa en av tre koster under ett års tid. Syftet var att undersöka om kost kan hjälpa till att behandla typ 2-diabetes och fettlever, som är vanligt vid sjukdomen.
Nordiskt eller lågkolhydrat
Den första gruppen fick följa en "anti-lipogen kost". Denna bestod av en lågkolhydratkost med animaliska livsmedel samt fleromättade fetter från växtriket.
En stor del av kosten utgjordes av fettrika livsmedel som solrosolja, valnötter, pumpa- och solrosfrön, kolhydratfattiga grönsaker och proteinrika bönor och linser, samt en del magra mejeriprodukter.
Den andra gruppen fick följa "hälsosam nordisk kost". Den kan beskrivas som en nordisk variant av medelhavskosten – låg på mättade fetter men rik på kostfibrer från fullkorn, frukt och grönsaker.
Kosten bestod till stor del av havre- och rågflingor, havrekli, rågbröd, knäckebröd, rapsolja, mandlar, äpplen, päron, blåbär, hallon, kål, ärtor, makrill och lax, samt lättare naturell yoghurt, fil och växtbaserat matfett.
Den tredje gruppen var en kontrollgrupp som åt enligt Livsmedelsverkets näringsrekommendationer, vilket motsvarar en kost rik på olika typer av frukt, grönsaker, baljväxter, olivolja och magra mejeriprodukter.
Samtliga grupper minskade på socker samt rött och processat kött.
Resultatet förvånade forskarna
Forskarna förväntade sig att alla tre koster skulle vara fördelaktiga på något vis, vilket de också var. Men forskarna trodde att den anti-lipogena kosten skulle ge flest hälsofördelar. Så blev det dock inte.
— Den hälsosamma nordiska kosten hade allra störst effekt för studiedeltagarna med diabetes, där drygt 20 procent av leverfettet minskades och blodsockerkontrollen förbättrades på ett års sikt. Mer än varannan person blev även av med sin fettlever. Dessa resultat är därmed lika viktiga för personer med fettlever som med typ 2-diabetes, säger Ulf Risérus, professor i klinisk nutrition och metabolism vid Uppsala universitet, som lett studien i ett pressmeddelande.
Alla deltagare fick äta så mycket de ville, men trots det gick många ner i vikt från alla koster. En del av de gynnsamma hälsoeffekterna kunde därmed förklaras av viktnedgången.
Viktminskningen förklarade dock endast 56 procent av effekten på leverfett vid den hälsosamma nordiska kosten, vilket tyder på att själva kosten också bidrog till fettminskningen i levern.
— Våra resultat är viktiga för kommande kostrekommendationer och är särskilt betydelsefulla för överviktiga personer med typ 2-diabetes eller förstadium till diabetes, säger Risérus.
