Stoppade cellprovtagningar kan resultera i fler cancerdödsfall

Sedan coronapandemin drabbade Sverige har hälften av regionerna helt eller delvis stoppat cellprovtagningar för livmoderhalscancer. Detta trots att antalet cancerfall har ökat de senaste åren och är tillbaka på samma siffror som innan screeningen infördes för 50 år sedan.

På grund av de stora resurser som avsatts för att bekämpa coronapandemin så erbjuder ett tiotal svenska regioner för tillfället inte längre provtagningar för livmoderhalscancer.

Socialstyrelsen har inga förhoppningar att överbelastningen i sjukvården kommer att återgå till det normala inom kort, men hoppas istället att regionerna kan erbjuda kvinnor självtester för HPV-virus som orsakar cellförändringar och kan leda till livmoderhalscancer. Det kan dock dröja innan hemtesterna blir verklighet.

– Vi har en modell för att bedöma nationella screeningprogram. Vi måste vara helt säkra på att testet är tillräckligt bra. Vi måste sammanställa vad det finns för fördelar och nackdelar innan det kan bli aktuellt att pröva om vi ska göra några ändringar i våra föreskrifter. Vi måste se att nyttan överväger eventuella risker, säger Mattias Fredricson, enhetschef med ansvar för nationella riktlinjer och screening på Socialstyrelsen till SVT.

Trots att en månad har gått sedan cellprovtagningarna först pausades kan Socialstyrelsen fortfarande inte ge besked när en lösning kan bli aktuell. Man hoppas dock att man har det medicinska underlaget för beslut färdigt inom “en ganska snar framtid”.

Överläkaren Charlotta Sävblom som också är ordförande för Nationell arbetsgrupp för prevention mot livmoderhalscancer, säger  att de studier som har genomförts visar att självtesterna är säkra.

– Vad gäller självprovtagning för HPV så har det hittills erbjudits kvinnor som uteblivit från screeningen. Det som återstår är att erbjuda det till kvinnor som vanligen deltar i screening. I en situation med pågående coronaepidemi vore det därför klokt att erbjuda kvinnor självprovtagning för HPV för att kunna upprätthålla screeningen.

Varje år får 15 000 kvinnor cellförändringar i underlivet som kräver behandling, varav 550 av dem får cancer och 150 dör.

– Det tar alldeles för lång tid. Regeringen tar fram den ena föreskriften efter den andra under krisen, varför ska det här vara så fruktansvärt invecklat? Som det är nu slår ett virus ut ett annat virus, dundrar Barbro Sjölander som är ordförande för Nätverket mot gynekologisk cancer.