Forskning på möss visar att foster som exponerats i moderlivet för mobilstrålning får beteendestörningar. Skadorna visades ända in i vuxenlivet och liknar ADHD och liknar också skador som kan uppstå av kemikalier, alkohol och droger.
Forskare vid universitetet i Yale i USA har exponerat gravida möss för mobilstrålning under gällande gränsvärde. De studerade därefter beteende och förändringar på mössens hjärnor och jämförde med en oexponerad kontrollgrupp. Resultaten publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Natures Scientific Reports.
”Detta är de första experimentella belägget för att exponering under fostertiden för mobilstrålning har påverkan på beteenden i vuxenlivet”, säger en av forskarna professor Hugh S. Taylor i ett pressmeddelande.
Forskarna placerade en mobiltelefon i aktivt talläge över buren med en grupp dräktiga möss. En kontrollgrupp med dräktiga möss sattes i en identisk bur med en mobil som var avstängd. Mössen exponerades under 17 dagar av de 19 som dräktigheten varade.
Under tiden de exponerade musungarna växte och blev fullvuxna gjorde forskarna en rad beteendetester och undersökningar av hjärnan. De fann då att de möss som exponerats som foster var mer hyperaktiva, hade sämre minnesförmåga och var mindre oroliga än kontrollgruppen. Förändringarna förklaras påverkan på utvecklingen av neuroner i hjärnans frontallob och att transporten av en viktig signalsubstans (glutamat) i hjärnan var hämmad i de exponerade mössen. Frontalloben anses vara den del av hjärnan som göra att vi skiljer oss från djuren varifrån egenskaper som empati och samvete utgår. Glutamat är viktig för minne och inlärning.
Under vissa perioder av graviditeten är foster särskilt känsliga för miljöpåverkan exempelvis joniserande strålning, tobaksrök, kemikalier, droger och alkohol. Effekterna beror på dos och tidpunkt för exponeringen. Exponering under känsliga faser av hjärnans utveckling har större påverkan än samma exponering som vuxen. Undersökningen visar att exponering för mobilstrålning under fostertiden har samma effekter som andra ämnen kända för att skada hjärnans utveckling under graviditeten.
ADHD kännetecknas av liknande symptom och med förändringar i samma område i hjärnan.
”Vi har visat att beteendestörningar hos möss som liknar ADHD orsakas av exponering för mobilstrålning under fostertiden. Den ökande förekomsten av beteendestörningar bland barn ( i USA har ADHD ökat med 3% per år sedan 1997) kan delvis förklaras av exponering för mobilstrålning”, kommenterar professor Taylor som anser att det nu är motiverat att begränsa allmänhetens exponeringen.
För två år sedan presenterade danska forskare en undersökning med 13 000 danska barn där mammans mobilanvändning under graviditeten och under barnets första år undersökts. De mammor som använt mobilen både under graviditet och under barnets första år hade också högst risk att ha barn med beteendestörningar vid 7 års ålder.
Professor Dariusz Leszcynski anställd vid finska strålsäkerhetsmyndigheten STUK, menar i en kommentar på Washinton Times blogg att gravida kvinnor bör uppmanas att använda mobilen sparsamt samt alla mobilanvändare bör begränsa användningen till ett nödvändigt minimum.
Han anser även att de expertgrupper som menar att alla mobilanvändare är skyddade av gällande gränsvärden för strålning inte har stöd av tillängliga vetenskapliga resultat. Till de förra hör SSM:s vetenskapliga råd samt regeringens expertgrupp vid FAS, båda under lång tid ledda av Anders Ahlbom och Maria Feychting.
Mona Nilsson
