Många företag tävlar om vem som snabbast kan utveckla ett fungerande coronavaccin och forskare varnar nu för att vaccin kan släppas igenom trots att det finns stora risker för allvarliga biverkningar.
Redan nu testar Kina, USA och Storbritannien olika läkemedel på tusentals försökspersoner i en förhoppning att ta fram ett fungerande vaccin mot covid-19, i flera fall har testerna på människor pågått i månader med blandade resultat.
– Kinesiska Sinovac kan segla upp som det mest intressanta projektet nu. De använder avdödade virus och har kommit långt i sina tester, förklarar Matti Sällberg, vaccinforskare på Karolinska institutet till SVT.
Sinovac-vaccinet innehåller avdödade virus och har precis som Astrazenecas ”AZD1222” tidigare testats på apor och där kunnat skapa neutraliserande antikroppar som slår ut coronaviruset.
Annons:
– Men med Astrazenecas vaccin fick aporna fortfarande infektionen, fast utan att de drabbades av symptom, tillägger Matti Sällberg.
Viruset fanns alltså kvar hos aporna, men de blev till synes inte sjuka. Enligt Sällberg skulle ändå den typen av vaccin kunna erbjuda ett ”visst skydd” för de som vaccineras, men han påpekar också att det är mycket svårt att hitta en lagom dos där patienten får ett skydd utan att drabbas av allvarliga biverkningar.
Med en högre dos får man fler antikroppar, men riskerna för biverkningar ökar också markant. Forskaren menar att myndigheterna förmodligen ändå kommer att acceptera vaccin med allvarliga biverkningar för personer i riskgrupper eftersom risken anses motiverad, något som inte gäller för yngre patienter, tror han.
– Upp till 60 års ålder är det redan nu en så liten risk att man får en allvarlig infektion av coronaviruset, och då blir det svårt att motivera ett vaccin med risk för allvarliga biverkningar.
Det är oklart hur effektiva och hur farliga de första vaccinen kommer att vara. Astrazeneca har redan annonserat att man kan ha ett färdigt vaccin redan under tidig höst och har tecknat kontrakt med flera europeiska länder där man lovar att ta fram minst 400 miljoner doser. Sällström är dock skeptisk till hur bra vaccinet kommer att fungera.
– Det man gör avkall på i så fall, om man ska ha det klart så snart, är bevis på att vaccinet verkligen ger ett riktigt bra skydd. Det blir såklart en cost-benifit-avvägning om man tycker att det är tillräckligt bra för att i alla fall ge ett visst skydd inför en andra våg, säger han.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Vad vi äter kan ha betydelse för hur vi mår psykiskt. Flera studier visar att förändrade matvanor kan lindra depressiva symptom, men hur stor hjälpen är och vilka som har nytta av den är fortfarande osäkert.
Forskningen om mat och psyke handlar ofta om matvanor som helhet snarare än om enskilda livsmedel. En del forskare undersöker också om maten kan påverka hjärnan via tarmfloran och inflammation. Samtidigt är det skillnad på att stötta den som redan är deprimerad och att skydda friska från att bli sjuka.
Ett konkret exempel kommer från Australien, där forskare lät vuxna med depression och dåliga matvanor få hjälp att ändra sin kost.
Studien, kallad SMILES, publicerades 2017 i BMC Medicine. Där lottades 67 vuxna med medelsvår till svår depression till två grupper. Under tolv veckor fick den ena gruppen sju enskilda möten med en klinisk dietist, medan den andra träffade personal lika ofta för att prata om neutrala ämnen som sport, nyheter eller musik.
Annons:
Kostförändringen prövades som ett tillägg till den behandling deltagarna redan hade, inte som en ersättning för den. Av de 67 gick 55 i psykoterapi, tog läkemedel eller både och.
Det gick inte att följa upp alla deltagare efter tolv veckor, så resultat finns för 31 personer i kostgruppen och 25 i gruppen som fick socialt stöd. I kostgruppen hade 10 av de 31 då så få depressiva symptom att de låg under studiens gräns för låga symptomnivåer. I stödgruppen gällde det 2 av 25.
I kostgruppen fanns dessutom ett samband mellan hur mycket deltagarna förbättrade sin kost och hur mycket symptomen minskade.
Ett kostmönster, ingen mirakelråvara
I samma studie utgick dietisterna från en anpassad medelhavskost. Deltagarna uppmuntrades att äta fullkorn och olivolja, omkring sex portioner grönsaker och tre frukter om dagen, en portion osaltade nötter dagligen, baljväxter tre till fyra gånger i veckan och fisk minst två gånger i veckan. Samtidigt skulle de dra ner på godis, snabbmat, friterat, chark och söta drycker. Som hjälp på vägen fick de en matkasse, recept och måltidsplaner.
Kosten byggde inte enbart på växter och fisk, utan rymde också osötade magra mejeriprodukter, ägg, kyckling och magert rött kött. Det var heller ingen bantningsdiet – deltagarna fick äta så mycket de ville.
I vardagen kan sådan mat se ganska vanlig ut. Frukosten kan vara havregrynsgröt eller naturell yoghurt med frukt och osaltade nötter. Till lunch kan det bli en soppa eller gryta på bönor, linser eller kikärter, med en skiva fullkornsbröd. Middagen kan vara fisk med grönsaker och fullkornspasta, eller kyckling eller ägg med en sallad ringlad med olivolja. Det är exempel på hur livsmedelsgrupperna kan kombineras, inte menyer från studien.
Det som prövades var alltså helheten och stödet att genomföra den, inte en enskild råvara. Forskarna kallar själva resultaten preliminära: studien fick betydligt färre deltagare än planerat, och deltagarna visste att den handlade om mat.
Den samlade forskningen
SMILES är inte ensam. En systematisk översikt i Nutrition Reviews vägde samman fem randomiserade studier, där deltagarna slumpvis fördelats mellan grupper, med totalt 1 507 deltagare. Insatser för att få deltagarna att äta medelhavskost gav en måttlig minskning av depressiva symptom jämfört med kontrollgrupperna, men författarna bedömde säkerheten i underlaget som låg och fann stora skillnader mellan studierna.
En bredare genomgång från 2025 omfattade 21 randomiserade studier och 92 kohortstudier, där stora grupper följs över tid, med sammanlagt över 700 000 deltagare. Studierna som prövade kost som behandling gav visst stöd för att kostinsatser förbättrar depression, men de var svaga i sitt upplägg.
Sammantaget bedömde författarna styrkan i beläggen för att kostkvalitet påverkar depression som mycket låg. Skälen var bland annat omvänd kausalitet, alltså att depressionen i sig kan förändra vad man äter, och låg validitet, det vill säga brister i hur studierna var upplagda och i vad de faktiskt mätte.
Att äta medelhavskost hängde i samma genomgång ihop med färre symptom som deltagarna själva rapporterade, men inte med diagnostiserad depression.
Behandling är inte förebyggande
Att lindra en depression som redan finns är en sak, att hindra att den uppstår en annan. För det senare är stödet svagt: i genomgången från 2025 talade de förebyggande studierna starkt emot att kostinsatser skyddar mot depression.
Ett stort försök är det europeiska MooDFOOD, där 1 025 vuxna med övervikt i fyra länder deltog. De hade lätta depressiva symptom men ingen pågående depression.
Deltagarna lottades till att ta antingen kosttillskott med omega-3, D-vitamin, folsyra och selen eller overksamma placebopiller, och hälften fick dessutom samtalsstöd för att ändra sina matvanor. Efter ett år hade varken tillskotten eller samtalsstödet minskat antalet som insjuknade i depression. De som tog tillskotten hade något högre skattade symptomnivåer än de som fick placebo.
Tarmfloran är ett eget spår
Forskare vid Örebro universitet undersöker om bakterierna i tarmen, den så kallade tarmfloran, kan påverka hur vi mår psykiskt. En av dem är Julia Rode, som skriver att tarmflorans sammansättning kan vara rubbad vid depression och att den påverkas av hur vi sover, rör oss och äter.
Själv forskar Rode på probiotika, det vill säga levande mikroorganismer, oftast bakterier, som kan ge hälsonytta om man regelbundet får i sig tillräckligt av dem. I forskargruppens försök fick friska deltagare utan tecken på ångest eller depression ta probiotika under en period. De blev bättre på att hantera negativa känslor, och hjärnavbildning tydde på att deras hjärnor arbetade mer effektivt än hos dem som fått placebo.
Rode lyfter också fram fermenterad mat som ett möjligt sätt att påverka tarmfloran, även om sådan mat inte är detsamma som preparaten i försöken. Två vardagliga exempel är kefir, en syrlig fermenterad mjölkdryck som passar till frukostgröten, och surkål, mjölksyrad kål som fungerar som tillbehör till grytor och smörgåsar.
Kostråd för den enskilda
Forskarna bakom SMILES efterlyser större studier som kan visa vad som skiljer dem som svarar på en kostförändring från dem som inte gör det.
Även Rode skriver att effekterna av kost skiljer sig mellan människor. Hon hoppas att forskare framöver ska kunna avgöra vem som har mest nytta av en viss kost och ge kostråd anpassade efter individen.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Forskare vid McGill University i Kanada har undersökt hur sittställningen påverkar känslor och risktagande. De som satt upprätt tog större risker än de som satt hopsjunkna.
Forskarna, som redovisar studien i tidskriften British Journal of Psychology, rekryterade nästan 200 personer ur universitetets krets. Deltagarna fick veta att de skulle testa en mobilapp på surfplatta, men forskarna undersökte i själva verket hur sittställningen påverkade dem.
Hos en grupp stod plattan på ett ställ på ett justerbart bord, vilket drog upp ryggen. Hos en annan låg den platt på ett lägre skrivbord, och deltagarna kröp ihop över skärmen. Ingen sade åt dem hur de skulle sitta, och i intervjuer efteråt uppgav de flesta att de inte förstått att hållningen styrts. Nackvinkeln mättes med videoprogram.
Ballongen som sprack
Uppgiften var ett riskspel med en virtuell ballong. Varje pumpning gjorde ballongen större och ökade den möjliga belöningen. Sprack ballongen gick belöningen för den omgången förlorad.
Annons:
Varje ny pumpning blev alltså en avvägning mellan en större vinst och risken att förlora det som redan byggts upp. I just den avvägningen skilde sig grupperna: den upprätta gruppen tog större risker i spelet och tenderade att få större belöning.
Forskarna läser det inte som slarv. Seniorförfattaren Jorge Armony, professor i psykiatri och psykologi, tolkar resultatet så här:
— Det tyder på att de inte agerade mer impulsivt utan i stället tog effektivare risker, förklarar Armony.
I enkäten efteråt uppgav den upprätta gruppen dessutom statistiskt signifikant mer stolthet. Enligt studiens sammanfattning höll sig resultaten även när man tog hänsyn till deltagarnas obehag och medvetenhet om manipulationen.
Att deltagarna inte fick veta vad som undersöktes var avsiktligt, så att vetskapen inte skulle styra hur de betedde sig.
Skillnaderna var små och försöket gjordes i ett laboratorium, skriver universitetet. Resultaten visar inte att en rak rygg ger bättre beslut i vardagen, och Armony betonar att hållningen knappast förändrar ett liv. Enligt honom väcker studien i stället frågan om vardagsmiljöer, som arbetsplatsens utformning, kan påverka humör och beteende även utanför labbet.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
En bänk vid ån, en runda längs stranden eller några minuter med utsikt över sjön på väg hem. Korta pauser vid vattnet kan ge välbefinnandet ett lyft, och ingen behöver prestera något för att prova.
Blå miljöer kallas de platser där vattnet tar stor plats: hav, sjöar, åar och floder. Intresset för dem som en plats för återhämtning har vuxit, både i forskningen och bland organisationer som använder vattnet i sin verksamhet.
Många söker sig dit när de behöver rensa tankarna. Ytan står sällan helt still, ljudet av vågor eller strömmande vatten fyller ut tystnaden och blicken kan vandra långt utan att fastna på något som kräver svar. Man behöver inte gå fort eller långt, och det går lika bra att bara sitta en stund.
Strandrundan slog stadsrundan
Frågan är om det är vattnet som gör skillnad, eller om vilken promenad som helst hade gett samma lyft. Spanska forskare prövade just det när de lät 59 friska kontorsanställda gå 20 minuter längs stranden, 20 minuter bland gatorna intill eller vila lika länge i ett rum.
Annons:
Direkt efter strandpromenaderna rapporterade deltagarna bättre välbefinnande och humör än efter både stadsrundan och vilan. Blodtryck och hjärtrytm visade däremot ingen fördel för havet, och studien säger inget om någon behandlingsdos eller effekt på lång sikt.
Segling och surfing som komplement
Vattnet används också i mer organiserad form, där segling och surfing blir en del av ett återhämtningsprogram. Ett exempel är Waves of Recovery, som grundades 2022 och verkar i Kalifornien i samarbete med behandlingsverksamheter.
Organisationen beskriver program som kombinerar surfing med professionellt samtalsstöd och kamratstöd för människor som återhämtar sig från beroende eller psykisk ohälsa.
Hur mycket vattnet i sig betyder är svårare att säga. I en randomiserad amerikansk studie fick 96 aktiva militärer med diagnostiserad depression gå antingen ett sex veckor långt surfprogram eller ett lika långt vandringsprogram. Symptomen minskade i båda grupperna, och de flesta gick samtidigt i vanlig behandling.
Studien jämförde alltså två aktivitetsprogram, inte surfing mot ingen insats alls. Varje program rymde dessutom mycket mer än själva miljön, och studien var inte upplagd för att visa hur stor del av förbättringen som berodde på just vattnet.
Forskningen om vattenbaserade insatser är fortfarande begränsad, och det behövs bättre studier för att skilja miljön från aktiviteten och stödet runt omkring.
Varför vattnet har hamnat efter har geografen Catherine Kelly en förklaring till. Hon ger råd kring statliga initiativ om blå miljöer i Storbritannien och tar social förskrivning som exempel, alltså när människor får aktiviteter som naturvistelser på ordination i stället för, eller vid sidan av, mer traditionell behandling.
— Forskningen börjar först nu få finansiering, eftersom alla var fokuserade på grönområden i åratal. Om du är beslutsfattare och försöker finansiera social förskrivning, till exempel, är det mycket säkrare att skicka människor till en terapeutisk insats i en skog, en trädgård, en park eller en nationalpark än att skicka ut dem i vattnet, säger Catherine Kelly till The Guardian.
Du behöver inte bada
Den som vill prova behöver alltså varken våtdräkt eller doppa en tå. Anna María Pálsdóttir, universitetslektor vid SLU som forskar om hälsofrämjande utomhusmiljöer, har ett enkelt råd.
— Hitta en plats där du kan titta ut över vattnet, oavsett om det är en sjö eller strand. Där du känner dig trygg, där du kan slappna av och sitta bekvämt. Och låt bara tankarna och blicken vandra, säger hon till MåBra.
Det kan vara bryggan i grannskapet, en parkbänk vid ån eller en runda längs stranden. Gå om det känns bra, sitt om det passar bättre. Ta med en termos kaffe eller ingenting alls, och låt det vara okej om tankarna drar iväg till inköpslistan.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Äldre stockholmare med mycket grönska runt bostaden drabbades mer sällan av demens. Tydligast var sambandet för växtligheten inom 100 meter från hemmet.
Forskare vid Stockholms universitet och Karolinska institutet har undersökt hur grönskan runt hemmet hänger ihop med demensrisken hos 2 993 äldre på Kungsholmen i Stockholm.
Deltagarna var 60 år eller äldre och utan demens vid starten och följdes i upp till 16 år. Under den tiden fick 477 av dem en demensdiagnos, visar studien i tidskriften Alzheimer's & Dementia.
Grönskan mättes med satellitbilder inom 100, 250 och 500 meter från bostäderna. Forskarna tog hänsyn till ålder, utbildning, socioekonomi, levnadsvanor, luftföroreningar, trafikbuller och närhet till vatten.
Annons:
Ett standardiserat steg uppåt i grönska inom 100 meter, motsvarande den vanliga spridningen mellan deltagarna, hörde ihop med ungefär 20 procent lägre relativ risk att få demens. Vid större avstånd blev sambandet svagare.
— Det pekar på att den omedelbara miljön precis runt bostaden är viktig i arbetet med att skapa goda förutsättningar för hjärnhälsa och hälsosamt åldrande, säger Cecilia Stenfors, docent i psykologi och forskningsledare vid Stockholms universitet, i ett pressmeddelande.
Hjärnhälsa i stadsplaneringen
Forskarna menar att resultaten ger stöd för att bevara och förbättra grönskan närmast bostäderna. Enligt universitetets pressmeddelande kan träd, bostadsgårdar, parker och vegetation längs gator ge nytta även när större naturområden är svåra att nå.
Studien är en observationsstudie och visar inte att grönskan orsakar den lägre risken. Deltagarna kommer från ett relativt välbärgat område i Stockholm, så resultaten gäller inte nödvändigtvis andra miljöer.
— Hjärnhälsa behöver finnas med när vi planerar och utvecklar våra städer och bostadsmiljöer. Bostadsnära grönska kan vara en gemensam resurs för folkhälsa, klimatanpassning och biologisk mångfald. Det handlar både om att värna befintlig vegetation och om att skapa gröna miljöer som är tillgängliga och användbara för människor med olika förutsättningar, säger Stenfors.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
