Unga upplever att de blir alltmer beroende av sina mobiltelefoner. Särskilt unga kvinnor känner generellt mer stress kopplad till sina mobiler, visar en studie från Göteborgs universitet.
Studien, publicerad i Nordicom Review, bygger på en nationell enkätundersökning om mobilanvändning samt fokusgruppsintervjuer med unga vuxna mellan 20 och 35 år. Resultaten visar att många upplever en moralisk stress i relation till sin mobil.
– Vi ser att unga människor i Sverige i hög grad känner att de inte använder sina smartphones på det sätt de skulle vilja. De upplever sig beroende av sin telefon på ett sätt som ger upphov till negativa känslor, säger professor André Jansson vid Göteborgs universitet, som projektlett studien, i ett pressmeddelande.
Unga kvinnor upplever mer stress relaterad till mobilanvändning än unga män. De känner oftare ett starkare beroende och upplever mindre kontroll över sin användning.
Annons:
– De känner oftare att de slösar tid på sina telefoner och att det påverkar deras förmåga att fokusera på andra, enligt dem själva, viktigare aspekter av livet, säger professor Karin Fast vid Göteborgs universitet, som lett fokusgruppsstudien.
Svårt med självreflektion
Studien visar att människor oftare ser andra som mer sårbara för mobiltelefonens negativa effekter än sig själva.
– Att distansera sig från beteenden som upplevs som problematiska är ett välkänt fenomen inom forskningen. Människor vill gärna se sig själva som bättre än andra på att hantera de negativa effekterna av medier, säger Jansson och fortsätter:
– Samtidigt ser vi att unga vuxna generellt sett är mer medvetna om de problem som smartphones kan orsaka, också för egen del, jämfört med äldre.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Hos personer med mild kognitiv svikt tog det betydligt längre tid för ett spårämne att lämna hjärnvätskan än hos friska. Forskarna vill nu ta reda på om den långsammare transporten kan ha betydelse för demenssjukdomar.
Pilotstudien genomfördes vid minneskliniken på Oslo universitetssjukhus inom REACT MCI, ett norskt forskningsprojekt som undersöker om träning av arbetsminnet kan bromsa försämringen hos personer med mild kognitiv svikt. Det är ett tillstånd där minnet eller andra tankeförmågor har försämrats mer än normalt för åldern utan att personen har utvecklat demens.
I pilotstudien ingick 27 deltagare med mild kognitiv svikt. De fick ett spårämne i vätskan som omger hjärnan och ryggmärgen. Med upprepade blodprover följde forskarna sedan hur snabbt ämnet fördes ut och jämförde resultatet med en frisk kontrollgrupp. Könsfördelningen och deltagarnas åldrar har inte redovisats i de uppgifter som hittills offentliggjorts.
— Det tog två och en halv gånger så lång tid att utsöndra spårämnet hos dem som hade mild kognitiv svikt, sade professor Anne-Brita Knapskog enligt Forskning.no.
Annons:
Mätte spårämne – inte alzheimerproteiner
Hjärn- och ryggmärgsvätskan har länge setts främst som ett skydd för hjärnan. Forskningen har samtidigt visat att vätskan deltar i transporten av ämnen genom och ut ur hjärnan, bland annat längs utrymmen kring blodkärlen. Detta brukar beskrivas som det glymfatiska systemet eller, mer vardagligt, hjärnans reningssystem.
I en publicerad metodstudie från samma norska forskarlag visades att transporten från hjärnvätska till blod kan uppskattas genom att följa kontrastämnen som har förts in via ryggvätskan. Studien visade också stora skillnader mellan individer.
Vid Alzheimers sjukdom kan proteinerna beta-amyloid och tau samlas i hjärnan. I pilotstudien följde forskarna bara det tillförda spårämnet. De mätte alltså inte om dessa alzheimerkopplade proteiner fördes bort långsammare.
Resultatet visar därför inte att den långsammare transporten orsakar minnesproblemen eller Alzheimers sjukdom. Eftersom resultaten ännu är opublicerade går det inte heller att granska kontrollgruppens storlek, den statistiska osäkerheten eller hur väl grupperna var jämförbara.
Sömnen undersöks som möjlig faktor
Forskarna vill nu förstå vad som påverkar vätsketransporten. I en tidigare studie på människor av samma forskargrupp var långvarigt sämre sömnkvalitet förknippad med en förändrad ansamling av spårämne i flera delar av hjärnan. Det var ett observerat samband och visar inte i sig att dålig sömn är orsaken.
En separat studie på hanmöss visade att blodkärlens rörelser förändrades mellan olika sömnstadier. Datormodeller tydde på att rörelserna kan hjälpa vätska och lösta ämnen att transporteras längs kärlen. Mekanismen är dock inte bevisad på samma sätt hos människor.
Den norska forskargruppen har nu inlett en ny undersökning av patienter med Alzheimer för att se om vätsketransporten kan ha betydelse för hur beta-amyloid och tau hanteras.
Mild kognitiv svikt innebär en förhöjd risk att senare utveckla Alzheimer, men alla drabbade gör inte det och vissa återfår normal kognitiv funktion. Pilotresultatet är därför än så länge ett forskningsspår – inte ett nytt diagnostiskt test eller belägg för en behandling.
— På längre sikt hoppas vi ta reda på om sådana mätningar kan säga något om risken att utveckla demens, säger Susanne Hernes, som leder REACT MCI-studien.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Ett litet prov som tas hemma kan bidra till att tarmcancer upptäcks innan sjukdomen hunnit sprida sig. En stor svensk studie visar att de som deltog i screeningen hade betydligt lägre dödlighet i sjukdomen.
I Sverige erbjuds personer mellan 60 och 74 år att lämna avföringsprov vartannat år. Provet skickas in och analyseras för små mängder blod som inte syns med blotta ögat. Om blod upptäcks erbjuds personen normalt en koloskopi.
Forskare vid Karolinska Institutet och Umeå universitet har följt 376 511 personer i Stockholm och på Gotland i upp till 14 år. De publicerade resultaten i augusti i tidskriften JAMA Network Open.
Att bli inbjuden till screening var förknippat med 26 procent lägre relativ risk att dö av tjock- och ändtarmscancer. Bland dem som faktiskt deltog var risken 43 procent lägre efter forskarnas statistiska justeringar.
Många skickar inte in provet
Den högre siffran ska samtidigt tolkas försiktigt. Delar av kontrollgruppen bjöds senare in till screening, vissa inbjudna avstod och testmetoden ändrades under den långa uppföljningen. Forskarna har försökt kompensera för detta i sina beräkningar.
— Trots att screening erbjuds kostnadsfritt och testet är enkelt att genomföra, är det ungefär en tredjedel som inte skickar in något prov, säger Johannes Blom, överläkare och docent vid Karolinska Institutet, i ett pressmeddelande.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Den tidigare chefen för FDA:s vaccin- och biologikcentrum, Vinay Prasad, säger att barn har dött av hjärtmuskelinflammation efter covid-19-vaccination. I en ny intervju avfärdar han uppgiften att inga dödsfall kunnat knytas till vaccinen och kallar den amerikanska vaccinationen av friska barn en allvarlig felbedömning.
Prasad ledde FDA:s Center for Biologics Evaluation and Research, CBER, fram till våren 2026. I ett samtal med Reason kommenterar han den interna FDA-granskning som följde på hans eget uppmärksammade memorandum från november 2025.
Memot byggde på en genomgång av 96 dödsfall bland barn som rapporterats till det amerikanska biverkningssystemet VAERS efter covid-19-vaccination mellan 2021 och 2024. Prasad skrev då att minst tio dödsfall var kopplade till vaccination och att den verkliga siffran kunde vara högre.
”Absolut är det fallet”
Prasad invänder att kravet på en helt säker kausalitetsbedömning i praktiken är ouppnåeligt vid myokardit. Han menar att kategorierna sannolik och möjlig normalt räcker för att tillskriva en läkemedelsprodukt en biverkning.
— Har barn dött av myokardit till följd av covid-19-vaccinet? Ja, absolut är det fallet, säger han.
Prasad hävdar också att han först fick se ett utkast där tio dödsfall hade klassats som möjliga, sannolika eller troliga, men att den slutliga redovisningen ändrades efter publiciteten kring hans brev. Enligt honom kan både politiska och professionella skäl ha påverkat hur underlaget därefter formulerades.
Kritik mot vaccination av friska barn
Prasad gör ändå en långt mer långtgående politisk slutsats. Han säger att det var ett ”verkligt dåligt beslut” att vaccinera friska barn mot covid-19 och att tvinga dem att göra det, särskilt collegestudenter.
Han anser att amerikanska hälsomyndigheter måste ta ansvar för en politik där samma rekommendationer och påfyllnadsdoser tillämpades brett på unga människor med mycket olika riskbild.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Gelnaglar, hårfärg, parfym och hudvård kan innehålla ämnen som utlöser kontaktallergi. När immunförsvaret väl har blivit känsligt kan allergin finnas kvar resten av livet och besvären återkomma vid ny kontakt.
Till hudmottagningen på Skånes universitetssjukhus kommer patienter vars eksem i ansiktet inte har blivit bättre av behandling. I många fall är orsaken en hudvårdsprodukt som patienten inte tål.
Kontaktallergi uppstår när ett allergiframkallande ämne tränger in i huden och immunförsvaret bildar minnesceller. Eksemet kan försvinna när produkten läggs undan, men huden reagerar snabbt om den utsätts för samma ämne igen.
— Immuncellerna i huden har ett livslångt minne, och helt utan avsikt kan man utsätta någon annan för risken att besvär blossar upp, säger Cecilia Svedman, professor vid Lunds universitet och överläkare inom yrkes- och miljödermatologi på Skånes universitetssjukhus, enligt Lunds universitet.
Gelnaglar och hårfärg pekas ut
Det senaste decenniet har hudläkare sett många fall av allergi mot gelnaglar. De allergiframkallande akrylaterna förekommer i högst koncentration innan materialet har härdat, men kan också spridas i luften när naglar slipas. För den som redan är allergisk kan kontakt med någon annans gelnaglar räcka för att utlösa besvär.
Även hårfärg kan ge kraftiga reaktioner. Ett ämne som ofta ligger bakom är PPD, p-fenylendiamin, som i värsta fall kan orsaka ansiktssvullnad och blåsor. Parfymämnen hör till de vanligaste kosmetiska allergenerna, medan vissa konserveringsmedel kan avge formaldehyd.
En akrylatallergi kan dessutom få konsekvenser långt utanför nagelsalongen, eftersom liknande ämnen används i medicinska produkter.
— Det är till exempel ett stort problem att akrylatallergiker med diabetes reagerar på sina insulinpumpar. Men om man har en diagnostiserad kontaktallergi är det lättare att veta vad man ska undvika, säger Cecilia Svedman.
Hon uppmanar den som får hudproblem av kosmetika att läsa innehållsdeklarationen och rapportera reaktionen till Läkemedelsverket. En utredning kan visa vilket ämne som bör undvikas för att eksemen inte ska blossa upp igen.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
