https://nyadagbladet.se/halsa/antibiotika-paverkar-tarmen-flera-ar/

Hälsa

Studie: Antibiotika kan påverka tarmen i flera år

Publicerad 13 mars 2026 – av Markus Andersson

Foto: Pietro Jeng/Pexels

Antibiotikakapslar.

Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 81 200,00 SEK 108% Mål: 75 000,00 SEK

Antibiotikabehandling kan påverka tarmflorans sammansättning i upp till åtta år, visar en ny studie från Uppsala universitet. Förändringarna kopplas till ökad risk för bland annat typ 2-diabetes.

Att antibiotika slår mot tarmfloran på kort sikt är välkänt, men hur länge förändringarna faktiskt kvarstår har forskarna hittills saknat svar på. Nu visar en studie – som publicerats i Nature Medicine – att effekterna kan sitta i betydligt längre än man trott. Studien baseras på data från fyra svenska kohorter med totalt 14 979 deltagare, och forskarna fann starka samband mellan tidigare antibiotikaanvändning och tarmflorans sammansättning.

Hög antibiotikaanvändning kopplades dessutom till ökad risk för typ 2-diabetes och mag-tarminfektioner.

— Vi kan se att antibiotikaanvändning så långt som fyra till åtta år tillbaka i tiden är kopplat till den sammansättning av tarmfloran som en person har i dag. Även en enstaka behandling med vissa antibiotikatyper lämnar spår, säger Gabriel Baldanzi, forskningsassistent vid Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet och försteförfattare till studien.

Av de undersökta antibiotikatyperna visade klindamycin, fluorokinoloner och flukloxacillin starkast påverkan på tarmfloran. Penicillin V – det vanligaste antibiotikumet i Sverige – hade däremot minimala och snabbt övergående effekter.

Forskargruppen betonar att studien inte är skäl att undvika antibiotika när det behövs.

— Antibiotikaanvändning tas på stort allvar i Sverige och vi har redan en strikt antibiotikapolicy. Man ska fortsätta följa sin läkares rekommendationer. Samtidigt bidrar våra resultat till att belysa långsiktiga konsekvenser av antibiotika som sällan uppmärksammas, säger Baldanzi.

Studien är dock inte det sista ordet i frågan. Forskargruppen har nyligen samlat in ett andra tarmfloraprov från nästan hälften av deltagarna, vilket väntas ge en tydligare bild av hur lång tid tarmfloran faktiskt behöver för att återhämta sig – och vilka individer som är mest sårbara.

Röstning stängd

Ja, definitivt – effekterna varar för länge 65%

20 röster

Kanske lite, beroende på typ 10%

3 röster

Nej, följer alltid läkarens råd 6%

2 röster

Nej, det förändrar ingenting för mig 19%

6 röster

31 röster totalt

Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/halsa/ovanliga-immunceller-sticker-ut-hos-110-aringar/

Hälsa

Ovanliga immunceller sticker ut hos 110-åringar

Publicerad 29 oktober 2026 – av Markus Andersson

Foto: StudioYummy/iStock

Äldre japansk kvinna sitter utomhus framför ett stort träd.

Japanska forskare har undersökt blodet hos 110-åringar.

Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Bland människor som blivit 110 år eller äldre är en ovanlig sorts immunceller mycket vanligare än hos andra äldre. Nu vill forskarna veta om cellerna hjälper dem att hålla sig friska – eller bara är ett spår av ett långt liv.

Japanska forskare har undersökt blod från 28 äldre personer. Åtta var mellan 70 och 99 år, tio mellan 100 och 109 år och tio minst 110 år.

Forskarna letade efter en särskild sorts T-celler, en del av immunförsvaret som kan döda andra celler. Bland de yngsta i studien utgjorde de omkring 4 procent av T-cellerna. Bland 100–109-åringarna var andelen knappt 10 procent, och hos de allra äldsta nästan 18 procent.

— Immunförsvarets åldrande är inte bara en process av försämring, säger studiens försteförfattare Kosuke Hashimoto vid Osaka universitet i ett pressmeddelande.

Vad det betyder är svårare att svara på. Studien visar nämligen inte att cellerna förlänger livet. Den visar inte heller att de dödar cancer, även om tidigare forskning antytt att sådana celler kan göra det i vissa sammanhang. Det kan också vara så att immunförsvaret hos de äldsta helt enkelt har bildat fler av cellerna under över hundra år.

— När vi åldras blir onormala celler vanligare, bland annat åldrade celler och cancerceller. Våra resultat tyder på att immunförsvarets anpassning till de här förändringarna kan bidra till ett exceptionellt långt liv, säger Hashimoto.

Härnäst vill Hashimoto och hans kollegor ta reda på hur cellerna beter sig ute i kroppens vävnader – inte bara i blodet, där de hittills har studerats.

Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/halsa/snabba-80-plussare-har-halften-sa-stor-risk-for-kognitiv-svikt/

Hälsa

Snabba steg kopplas till friskare hjärna

Publicerad 28 oktober 2026 – av Markus Andersson

Foto: Pexels

Ett äldre par promenerar på en parkväg, sett bakifrån.

Rask gång hos äldre kopplas i studien till bättre bevarat minne och tankeförmåga. Personerna på bilden har ingen koppling till studien.

Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Personer som är 80 år eller äldre och går i rask takt hade ungefär hälften så stor risk att få försämrat minne och tankeförmåga som sina jämnåriga.

Forskare vid bland annat Albert Einstein College of Medicine i New York har jämfört äldre som går betydligt raskare än andra i samma ålder med sina jämnåriga för att se hur det går med minnet och tankeförmågan.

Huvudmaterialet omfattade nästan 4 000 personer i befolkningsstudier från USA, Storbritannien, övriga Europa, Kina och Mexiko. Av dem hörde 358 till de raskaste gångarna.

Personer som redan hade problem med minnet vid starten räknades bort. Resultaten, som publicerats i tidskriften Neurology, visar att de raskaste under drygt tre till fem års uppföljning hade ungefär hälften så stor risk att drabbas av försämrat minne och tankeförmåga som märktes i vardagen, till exempel när de skulle sköta sin ekonomi eller laga mat.

— Snabb gång är ett tecken på att hjärnan och kroppen åldras väl, säger Joe Verghese, medförfattare och chef för neurologin vid Stony Brook Medicine, till NPR.

I en mindre undersökning med knappt 200 äldre försämrades minne och tankeförmåga långsammare hos de snabbaste gångarna. Bilder av hjärnan med magnetkamera togs bara på 64 av deltagarna, varav sex var snabba gångare. De hade större volym i delar av hippocampus, hjärnans minnesområde.

I ytterligare ett material med 692 deltagare hittades inga skillnader i demensrelaterade förändringar vid obduktion. Forskarna spekulerar i att de raska gångarna inte nödvändigtvis slipper sådana förändringar, utan kanske klarar dem bättre.

Resultatet visar ett samband, inte orsak och verkan. Det betyder att minnet inte bevisligen blir bättre bara av att man börjar gå snabbare. Forskarna vill nu ta reda på vilka vanor och biologiska drag som kännetecknar de raska 80-plussarna.

Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/halsa/tallbarksextrakt-naturens-polyfenoler/

Hälsa

Tallbarksextrakt – en gammal hälsokur i ny form

Publicerad 27 oktober 2026 – av Markus Andersson

Montage: NyD. Foto: Cobber17 och Jean-Pol GRANDMONT, CC BY-SA 3.0

Strandtall mot blå himmel till vänster och närbild av strandtallens grova, rödbruna bark till höger.

Det välkända tallbarksextraktet Pycnogenol framställs ur barken från strandtall (Pinus pinaster).

Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Tallbark är rik på polyfenoler, växtämnen med antioxiderande egenskaper. I dag används extraktet som kosttillskott för hjärta, blodkärl och inflammation, och forskningen pekar på små förbättringar av blodtryck, blodsocker och det onda kolesterolet.

Den som hör ordet tall tänker kanske på barr och kåda i den svenska skogen. Tallbarksextrakt görs däremot av barken, inte av barren.

Namnet rymmer extrakt från flera olika tallarter. Det mest kända, Pycnogenol, kommer från fransk strandtall, som växer längs Frankrikes sydvästkust.

I barken finns gott om procyanidiner. De hör till polyfenolerna, en stor familj av naturliga ämnen som växter bildar. Polyfenoler kan fånga upp fria radikaler, reaktiva molekyler som annars kan skada kroppens celler. Det är vad man menar med antioxiderande.

Ämnena finns långt ifrån bara i tallbark. Vi får i oss polyfenoler varje dag genom vanlig mat, till exempel bär, äpplen, te och kakao. Varje växt har sin egen uppsättning, så en kopp te och en näve bär ger inte samma ämnen.

Använd redan i antiken

Tallbark har använts som läkemedel sedan antiken. Användningen nämns redan i samband med den grekiske läkaren Hippokrates, omkring 400 år före Kristus.

Med tiden användes barken från olika tallarter på många håll i världen, framför allt till två saker: att dämpa inflammation och att hjälpa sår att läka.

Vad används tallbarksextrakt till?

I dag ser det annorlunda ut. Barken har blivit ett kosttillskott i form av kapslar, pulver eller tabletter, och extraktet används för hjärtats och blodkärlens hälsa och för att dämpa inflammation.

Hjärtat och blodkärlen är också det som studerats mest. En sammanställning av 27 studier från 2025, där de flesta gällde Pycnogenol, visar att blodtrycket sjönk något hos dem som tog extraktet. Blodsockret och LDL, det så kallade onda kolesterolet, gick också ned lite.

Förändringarna är små, och om extraktet kan skydda mot hjärtinfarkt eller stroke vet man inte.

Extraktet lockar också av mer vardagsnära skäl: tunga ben, torr hud och kvinnors besvär kring mens och klimakteriet. Bland män har det testats vid erektionsproblem, då oftast tillsammans med aminosyran L-arginin.

Ta benen först. Venerna är de blodkärl som för blodet tillbaka upp till hjärtat. Orkar de inte med uppgiften blir blodet kvar längre i benen, som då kan kännas tunga och svullna, särskilt mot kvällen.

Alla svullna ben beror inte på venerna. Vid just den sortens cirkulationsbesvär har extraktet dock testats i små studier, och de som tog det tyckte att benen kändes lättare och svullnade mindre.

Hud och kvinnohälsa

Med åren blir huden torrare och tappar spänst. Det är just där tallbarksextraktet har väckt intresse.

I en mindre undersökning fick kvinnor efter klimakteriet ta Pycnogenol i tolv veckor. Efteråt var deras hud fuktigare och mer elastisk.

Pigmentfläckar och rodnad i huden har också studerats, med vissa lovande resultat. Någon föryngringskur eller något solskydd är extraktet däremot inte.

Även mensvärk och klimakteriebesvär finns med bland användningarna. Kvinnor i klimakteriet har i studier rapporterat färre värmevallningar, bättre sömn och mindre trötthet. Vid mensvärk har de som tog extraktet klarat sig med färre värktabletter.

Också lederna står på listan. Vid artros, ledslitage som ofta drabbar knän och höfter, har några studier rapporterat mindre stelhet och värk. Andra genomgångar har inte kunnat se någon säker smärtlindring.

Hos äldre har extraktet testats för minnet, med tecken på ett något bättre arbetsminne. Det har även föreslagits mot hösnuva. I en studie fick personer med pollenallergi mindre besvär från näsa och ögon när de började ta extraktet några veckor före pollensäsongen. Allergimedicinen ersätter det inte.

Bra att tänka på

Den som tar blodförtunnande läkemedel, eller mediciner som hämmar blodplättarna, bör prata med sin läkare innan användning av tallbarksextrakt. Kombinationen kan nämligen öka risken för blödningar.

Är du allergisk mot tallbark ska du avstå helt.

Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/halsa/guinea-bissau-stoppar-hepatit-b-studien-som-who-motarbetade/

Hälsa

MAHA-stödd vaccinsäkerhetsstudie stoppas efter WHO-motstånd

Publicerad 25 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt

Montage: NyD. Foto: HHS, Yann Forget (CC BY-SA 3.0)

Robert F. Kennedy Jr till vänster och WHO-emblemet på organisationens högkvarter till höger i ett splitmontage med vit skilje

CDC under Robert F. Kennedy Jr skulle bidra med 1,6 miljoner dollar till studien.

Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Danska forskare ville undersöka hur hepatit B-vaccinet vid födseln påverkar nyföddas totala hälsa. Nu har Guinea-Bissau stoppat studien som WHO dömt ut, trots att forskarna enligt egen uppgift byggt in just det skydd för barnen som WHO efterlyste.

Beskedet kom i onsdags. Huvudforskaren Frederik Schaltz-Buchholzer skriver på LinkedIn att studien "inte kommer att gå vidare" eftersom "vi inte fick det nödvändiga statliga godkännandet". Studien hade etiskt godkännande i både Guinea-Bissau och Danmark.

Landets ministerråd slog den 16 oktober fast att det inte accepterar studien, uppger forskarkollegan Christine Stabell Benn till Ars Technica. Tre dagar senare slog polisen till mot Bandim Health Projects lokaler och förseglade ett kylskåp med vaccin. Studien hade inte börjat och ingen dos hade getts.

Säkerhetsforskning blev "farlig"

Upplägget var enkelt. Omkring 14 000 nyfödda skulle delas i två grupper. Hälften skulle få hepatit B-vaccin direkt vid födseln, kontrollgruppen vid sex veckors ålder. Det reviderade protokollet innebar dock att riskutsatta nyfödda skulle vaccineras omedelbart även i kontrollgruppen, efter hepatit B-testning av mödrarna.

Frågan gällde så kallade ospecifika effekter: hur ett vaccin påverkar den totala hälsan och dödligheten, utöver skyddet mot själva sjukdomen. Forskarna, bland dem Peter Aaby och Stabell Benn, misstänker att levande vaccin som BCG sänker dödligheten brett och att hepatit B-dosen vid födseln kan dämpa den effekten. Även hudbesvär och neuroutvecklingsstörningar skulle undersökas.

Ändå stämplades studien som farlig för kontrollgruppen. Där skulle barn utan påvisad risk vid födseln få BCG och poliovaccin enligt landets nuvarande schema. Guinea-Bissau inför födelsedosen först 2028. Inget av schemana är farligt för någon, påpekar Schaltz-Buchholzer, och samtliga vaccin är rekommenderade av WHO.

MAHA-pengarna blev ett brännmärke

Studien skulle finansieras med 1,6 miljoner dollar från den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC, som lyder under hälsominister Robert F. Kennedy Jr. Lika mycket skulle komma från privata stiftelser, bland dem miljardären Bill Ackmans Pershing Square Foundation och Bluebell Foundation, rapporterar The Guardian.

Ilskan tog fart när CDC i december tillkännagav anslaget. Att Kennedys myndighet ville betala för att granska ett vaccins säkerhet räckte för att engelskspråkiga medier skulle döpa projektet till "Kennedys studie". Felaktigt, enligt Schaltz-Buchholzer: idén kom från en forskare i Guinea-Bissau som ville veta vaccinets samlade hälsoeffekter innan det rullas ut i landet.

Skyddet WHO krävde

WHO kallade i februari studien oetisk. Organisationen skrev, utifrån de offentliga beskrivningar som då fanns, att studien bygger på "hypotetiska säkerhetsutfall" och att resursbrist inte kan motivera att vård undanhålls. Som saknat skydd pekade WHO på screening av gravida och vaccination av utsatta nyfödda.

Just det lades till. Protokollet kompletterades enligt Schaltz-Buchholzer med hepatit B-test av mödrarna och omedelbar vaccination av riskutsatta nyfödda, uttryckligen för att skydda kontrollgruppen. Mellan 17 000 och 29 000 mödrar skulle ha testats och 2 500 till 4 000 nyfödda vaccinerats direkt. Alla, även de som tackade nej, skulle få gratis läkarbesök och mediciner.

WHO:s landteam avrådde ändå den nationella vaccinrådgivande gruppen, NITAG, från studien, uppger Schaltz-Buchholzer. Enligt honom går det stick i stäv med WHO:s egen expertgrupp SAGE, som 2014 efterlyste randomiserade studier av just ospecifika effekter, och med en WHO-panels slutsats att en kontrollgrupp utan vaccin kan vara etiskt acceptabel när ett befintligt vaccin utvärderas före lokal introduktion.

"Vaccinexperten" vill vaccinera – inte undersöka

Den amerikanske "vaccinexperten" Paul Offit vid Children's Hospital of Philadelphia, som dömt ut studien som oetisk, har ett eget förslag på vad forskningspengarna borde gå till.

— Lösningen är tydlig här: ta pengarna och vaccinera så många barn som du kan, säger han till The Guardian.

Forskarnas hypotes avfärdar Offit som "fantasifull". Om födelsedosen vore problematisk skulle det redan vara känt, menar han, och hänvisar till miljontals, möjligen hundratals miljoner, barn som fått eller inte fått den.

Offits argument förutsätter alltså svaret på den fråga som aldrig har ställts ordentligt. Födelsedosens ospecifika effekter har enligt Schaltz-Buchholzer aldrig prövats stringent i randomiserade studier. Nu blir det inte heller av, och Bandim planerar inte att flytta studien.

Schaltz-Buchholzer har en egen förklaring till varför studien ansågs "farlig" och måste stoppas: den "utmanade rådande medicinska antaganden, som att födelsedosen inte har ospecifika effekter".

Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Blir du mer försiktig med antibiotika efter att ha läst om den nya studien?

Senaste nytt