Kaliumbrist kan uttrycka sig genom diffusa symptom och det kan därför vara svårt att veta om du har brist på det. Här listar vi sju tecken på kaliumbrist.
Kalium är en mineral som är livsviktig för dig. Ditt nervsystem, muskler, blodtryck, njurar och dina celler är beroende av kalium. Det är därför viktigt att få sig det genom maten.
Får du kaliumbrist kallas det hypokalemi. Det beror oftast på urindrivande mediciner, diarré, kräkning eller njursjukdom. Det är ovanligt att få hypokalemi, men kan vara allvarligt om det händer och kräver läkarvård. Land har listat 7 tecken på kaliumbrist.
Symptom på kaliumbrist
Annons:
Svaghet i musklerna
Domningar och stickningar i fötter, ben och armar
Förstoppning
Hjärtklappning
Högt blodtryck
Onormalt trött, yr och deprimerad
Extremt sugen på salt, processad skräpmat och halvfabrikat
Kaliumbrist kan leda till allvarliga tillstånd som stroke och kranskärlssjukdomar. Därför är det viktigt att få i sig kalium via maten. Om du äter rätt är risken för kaliumbrist väldigt liten.
Mat med mycket kalium
Rött kött och kyckling
Lax, torsk, flundra och sardiner
Potatis
Avokado
Banan
Mangold
Honungsmelon
Torkad frukt
Mjölk och mjölkprodukter som ost, glass och pannkakor
Ska du äta tillskott av kalium så var dock försiktigt, säger Livsmedelsverket på sin hemsida. Det är inte heller bra att få ett överskott av kalium. För höga halter kan leda till så kallad hyperkalemi. Det är ett livsfarligt tillstånd som kan ge rubbningar i hjärtrytmen och hjärtstillestånd.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Ultraprocessad mat stod för 52 procent av energiintaget bland de 11–17-åringar som deltog i Livsmedelsverkets matvaneundersökning Riksmaten 2016–2017, visar en studie från Göteborgs universitet. Med en striktare klassning låg gruppsnitten för vuxna, ungdomar och småbarn mellan 23 och 29 procent.
Studien publicerades i Nutrition Journal och bygger på tre olika omgångar av Riksmaten. Med forskarnas huvudklassning kom vuxna upp i 45 procent och småbarn i 46 procent av energiintaget.
Undersökningarna gjordes vid olika tillfällen: vuxna åt och rapporterade 2010–2011, ungdomarna 2016–2017 och småbarnen 2021–2024. Siffrorna visar alltså ingen utveckling över tid och säger inte vad svenskar äter i dag.
Att svaret varierar så mycket beror på var gränsen dras. Klassningssystemet Nova räknar mat med tillsatser eller viss industritillverkning som ultraprocessad, oavsett näringsinnehåll. Läsk, chark och flingor hamnar där, men också vissa industribakade fullkornsbröd. I den striktare klassningen räknades oklara livsmedel bort, och då föll till exempel bröd och sammansatta rätter till stor del ur kategorin.
Annons:
Med huvudklassningen var bröd den största källan till ultraprocessade kalorier hos vuxna och småbarn. Bland ungdomarna låg mackor, pizza och liknande främst, med 8,2 procent av hela energiintaget.
Mer socker och mindre fullkorn
Vuxna och ungdomar som fick en stor del av energin från ultraprocessad mat hade samtidigt en mindre näringsriktig kost. Studien jämför kosten vid ett och samma tillfälle och visar därmed samband, inte orsak. Torsten Sällström, dietist och doktorand vid Göteborgs universitet, pekar på sockret och fullkornet:
— Vi såg att de som fick en större del av sin energi från ultraprocessad mat också hade en kost med betydligt mer tillsatt socker, men mindre fibrer och fullkorn, säger Torsten Sällström.
Hos småbarnen gick mönstret delvis åt andra hållet. De som åt mer ultraprocessad mat fick i sig mer järn och E-vitamin. En möjlig förklaring, enligt universitetet, är att järnberikade färdigprodukter som välling och gröt klassas som ultraprocessade.
— Det skulle vara olyckligt om föräldrar väljer bort berikad gröt och välling av rädsla för att de kallas för ultraprocessade, säger Emma Patterson, nutritionist på Livsmedelsverket.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Hur mycket fullkorn man äter spelar roll för om det syns i blodprover och på midjemåttet. En internationell forskargrupp har vägt samman ett stort antal kostförsök och hittat den nivå där kroppens riskmarkörer för hjärt-kärlsjukdom förbättrades mest.
Forskargruppen leddes av Helda Tutunchi vid Tabriz University of Medical Sciences i Iran. Metaanalysen, som publicerades i European Heart Journal, sammanför 87 lottade kostförsök från flera länder, bland annat i Asien, Europa, Nordamerika och Brasilien.
I försöken fick en grupp äta fullkorn medan en kontrollgrupp åt sin vanliga kost eller mat med mindre fullkorn. Eftersom försöken gav olika mängder kunde forskarna jämföra skillnaderna i intag och se vid vilka nivåer bland annat blodfetter och midjemått förändrades mest.
För de flesta måtten syntes den största förbättringen vid 60–100 gram fullkorn om dagen, räknat i torrvikt. Det handlar alltså om mängden fullkorn i maten, inte om vad den färdiga gröten eller pastan väger. Spannet är ingen exakt fastställd idealdos, utan den nivå där nyttan var störst för flertalet mått.
Annons:
Effekterna var små. För varje 48 gram mer fullkorn per dag var midjemåttet i genomsnitt 0,22 centimeter mindre. Kolesterol, vikt och blodtryck rörde sig åt samma håll i liknande blygsam takt.
Försöken mätte riskmarkörer i blodet och på kroppen, inte hjärtinfarkter. Vid riktigt höga intag finns dessutom för lite data för att säga exakt var nyttan planar ut.
Livsmedelsverket rekommenderar minst 90 gram fullkorn om dagen, gärna mer. Myndighetens exempel på en sådan dag är en portion havregrynsgröt, en portion fullkornspasta och en skiva nyckelhålsmärkt mjukt bröd.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Periodisk fasta kan medföra åtskilliga hälsofördelar som bland annat sänkt blodtryck, fördröjt åldrande och även vara fördelaktig vid cancerbehandling. Fastande ska även kunna göra oss piggare och förbättra sömnen.
Det finns flera olika former av periodisk fasta, bland annat 5:2-metoden eller 16:8-metoden.
Periodisk fasta, även känd under sin engelska beteckning intermittent fasting, är en kostmetod där man växlar mellan perioder av fasta och ätande. Hälsosyftet med fastan är att låta kroppen vila och återhämta sig. Kroppen, som arbetar med till exempel spottkörtlar, lever, gallblåsa och bukspottkörtel vid matsmältningen, får behövlig vila och tid att reparera skador i cellerna när man fastar en period. Likt andra system i kroppen behöver även matsmältningssystemet vila för att fungera optimalt.
Ett sätt att hålla periodisk fasta är exempelvis den så kallade 16:8-metoden, vilken innebär att man äter som vanligt under åtta timmar och fastar resterande 16 timmar av dygnet. Det är vanligt att man äter middag kring 18–19 på kvällen och åter äter vid 10–11 dagen efter. Det sägs att man ska kunna lägga dessa timmar som man vill, men vissa menar att man inte bör äta efter klockan 18 på kvällen för bästa effekt. Ett liknande, men "snällare", upplägg är att istället använda sig av en motsvarande 14:10-metod. Det förekommer även att "uppgradera" till 18:6 för den som vill hålla längre fasteperioder.
Annons:
En annan vanlig metod är 5:2, då man äter som vanligt under fem dagar och "halvfastar" två dagar. De dagar man "halvfastar" äter man cirka 500–600 kalorier i form av näringsrik mat. Det går även här att göra en snällare variant i form av 6:1.
Hälsofördelar
Att regelbundet använda periodisk fasta kan ge flertalet positiva hälsofördelar för bland annat blodtryck, blodfetter och tarmflora, enligt Kerstin Brismar, professor i diabetesforskning vid Karolinska Institutet.
– Ofta upplever också personer som fastar att de blir piggare, gladare och sover bättre, säger hon till tidningen Må Bra.
I en djurstudie från 2015 kunde man se att periodisk fasta förändrade tarmfloran, till stor fördel för de goda bakterierna. I en annan studie, publicerad 2019, visades att periodisk fasta kan leda till betydande förbättringar av leverfetma, särskilt hos personer med typ 2-diabetes. Resultaten indikerar att personer både med och utan diabetes upplever en minskning av leverfett och kroppsvikt genom denna typ av fasta.
Ofta förespråkas periodisk fasta som ett bra sätt att gå ner i vikt, men en studie från 2021 indikerar att detta kanske inte stämmer. I studien testades tre grupper där en använde periodisk fasta, en med traditionell diet och en som endast fastade delvis. Gruppen som fastade periodiskt gick nästan inte ner någonting i vikt under tre veckor, medan de som gick på en traditionell diet tappade 1,9 kilo.
Däremot kan man fortfarande gå ner i vikt med periodisk fasta, av det enkla skälet att man ofta inte äter lika mycket som när man inte fastar. Aptiten kan även minska vid fasta, vilket i sig också kan göra att man går ner i vikt.
– Motsägelsefullt nog har fasta visat sig minska hungerhormonet ghrelin, säger näringsspecialisten Whitney English till Livestrong.
Anledningen till att man kan känna sig mer alert och pigg vid fastande kan bero på att kroppen hamnar i det metabola tillståndet ketos, vilket innebär att den växlar från att använda glukos till att istället använda ketoner.
– Forskare kallar detta "intermittent metabolisk växling" och tror att det anpassades för att hjälpa människor att förbli i ett tillstånd av optimal funktion för att kunna jaga och samla mat under perioder av hunger, förklarar English.
Att fasta ska också kunna ge förbättrad insulinkänslighet, vilket kan skydda mot diabetes. Vidare kan det också bidra till sänkt blodsocker, förbättrade blodfetter och sänkt blodtryck, enligt Livestrong.
Fastande ska vara bra för hjärtat och ge bland annat sänkt blodtryck. Foto: Mara Ket/Unsplash
Minskar åldrandet
Professor Valter Longo, vid University of Southern California, har dedikerat över 15 år till forskning om fasta och dess hälsoeffekter och har kommit fram till att begränsat kaloriintag genom fasta kan förlänga livslängden. I en av hans studier genomförde deltagarna tre omgångar av fem dagars fasta, varvat med en kost låg på socker och protein. Resultaten visade att deltagarnas biologiska ålder minskade med i genomsnitt 2,5 år.
– Vi ser tydligt i våra labbstudier att organ och celler krymper och sedan återuppbyggs. Kroppen slår på stamcellerna och börjar återuppbyggas, berättar Valter Longo i SVT-programmet Vetenskapens värld under 2022.
Longo har också forskat en del kring cancer och menar att fastande kan hjälpa vid cancerbehandling. Redan 2012 visade han att fasta tillsammans med cellgifter kan krympa tumörer mer än om man enbart använde cellgifter, eftersom fastan gör att cancercellerna inte får den näring de behöver för att växa. Däremot kan fasta även ge patienterna näringsbrist, varför man tagit fram en fasteliknande diet utan den näring cancercellerna vill ha, samtidigt som immunsystemets viktiga celler får vad de behöver. I senare försök, under 2016, testade man denna fasteliknande diet tillsammans med cellgifter hos cancerpatienter och fann att det fungerade, enligt en artikel från forskning.se. På sin hemsida beskrivs dieten och annan forskning Longo gjort.
Så börjar man med periodisk fasta
Vill man påbörja någon form av periodisk fasta kan det vara bra att inleda långsamt och gradvis, exempelvis genom att fasta i tolv timmar och se hur det känns, öka sedan successivt till längre perioder. Sedan kan man testa sig fram och se vilken typ av periodisk fasta som passar bäst. En del kanske vill varva mellan 5:2 och 16:8 medan andra endast vill använda 14:10-metoden.
Under ätperioder är det också viktigt att äta bra och näringsrik mat. Se till att det finns tillräckligt med proteiner, fibrer, fetter samt vitaminer och mineraler. Kom ihåg att dricka tillräckligt med vatten, särskilt under fasteperioderna.
Under dessa fasteperioder är det okej att förutom vatten även dricka kaffe och te.
Var noga med att lyssna på kroppen. Börjar man må dåligt eller känna sig yr, kan det vara bra att avbryta fastan.
Man ska alltid undvika att fasta vid graviditet, om man är underviktig, är under 18 år eller om man lider av någon form av ätstörning. Tar man mediciner bör man också rådgöra med läkare om periodisk fasta är okej.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Vuxna personer som skadats vid färd med elsparkcykel hade oftare traumatiska hjärnskador och skador på inre organ än skadade motorcyklister och cyklister, visar en brittisk registerstudie.
Forskare har granskat uppgifter från National Major Trauma Registry i England och Wales, och resultatet har publicerats i den sakkunniggranskade tidskriften Scientific Reports.
Materialet omfattar 15 247 patienter som vårdats för måttliga till svåra traumaskador under åren 2020–2022. I gruppen fanns 580 elsparkcyklister, 7 027 motorcyklister och 7 640 cyklister.
Efter statistisk justering var risken för traumatisk hjärnskada 3,45 gånger högre bland vuxna elsparkcyklister än bland motorcyklister. Risken för skador på inre organ var 1,46 gånger högre.
Annons:
Jämfört med cyklister var risken för traumatisk hjärnskada 1,74 gånger högre och risken för inre organskador 1,4 gånger högre.
Mildare frakturer registrerades däremot oftare bland elsparkcyklister än bland motorcyklister och cyklister.
Foto: Zoran Zeremski/iStock
Skadebild och olycksrisk
Registermaterialet beskriver skadebilden hos personer som redan fått svåra traumaskador. Underlaget ger därför inget svar på hur stor skaderisken är per resa eller per körd kilometer för samtliga trafikslag.
Ett separat material från uthyrningsbolaget Voi omfattade självrapporterade incidenter och tillbud.
Materialen analyserades var för sig och kan inte användas för direkta beräkningar av total olycksrisk. Voi-delen omfattar dessutom hyrda elsparkcyklar, inte privata fordon.
Hjälmanvändning var dokumenterad hos 5,9 procent av elsparkcyklisterna, 45 procent av cyklisterna och 75,7 procent av motorcyklisterna.
Forskarna lyfter hjälmanvändning, fordonens utformning, trafikmiljö och förarbeteenden som tänkbara förklaringar. Observationsstudien fastställer dock inte ett exakt orsakssamband.
Resultaten ger därmed stöd för en mer försiktig slutsats än breda rubriker om det farligaste färdmedlet.
Allvarligt skadade elsparkcyklister hade en särskild skadeprofil i registret, medan jämförelser av total olycksrisk kräver uppgifter om faktisk användning, reslängd och privata fordon.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.