MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 15 januari 2025

onsdag 15 januari 2025

NyD Debatt

”Något om smitta, sjukdom och att bära mask”

Det är förundrande hur lite experter i olika kommittéer som skall vägleda våra beslutsfattare och allmänhet satt sig in smittspridningens egentliga dynamik. Ansiktsmaskernas effekt är exempelvis högst tvivelaktig, skriver Ralf Sundberg.

publicerad 22 oktober 2020
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Det talas just nu mycket om en andra våg av coronapandemin. Politiker i England och Frankrike börjar åter diskutera om det är dags att stänga ner igen. Och många svenskar börjar följa det internationella modet att bära mask. De hänvisar i sina Facebook-inlägg till att de gör detta för att de vill ta ansvar och skydda de äldre.

Samtidigt tar vi just nu del av serien om fyraåringarna på äldreboendet. Jag upplever det som rörande att se hur dessa ensamma, sköra och deprimerade åldringar återfår livsglädje, en mening med livet och därmed även hälsa av att få umgås med barn. Något som nu nekats dem under snart ett halvårs tid, när de inte fått lov att ta besök av nära och kära, därför att vi uppmanats skydda dem från smitta av detta virus. Något som samhället trots detta skändligen misslyckats med.

Vad är då smitta? Under medeltiden härjade digerdöden. I mina gamla hemtrakter i Småland dog en hel by ut, och platsen har numera namnet Ödestugu. Vi vet inte exakt vilken smitta det rörde sig om, men man har talat om böldpest och lungpest, båda manifestationer av bakterien Yersinia pestis, som från början sprids av loppbett från brunråttor. Sådana råttor färdades på handelsskepp, och det var därför Medelhavets stadsstater som Dubrovnik inkvarterade besökare i särskilda karantänshus i 40 dagar, efter vilken tid de fick lova att vistas i staden. Ordet karantän kommer från italienskans quaranta som betyder 40. Vari en smitta bestod visste man inte, men man visste hur befolkningen skulle skyddas. Det var långt senare, på 1800-talet som Louis Pasteur och Robert Koch kunde förklara för oss vari smittämnet bestod och hur det kunde spridas.

Att ett smittämne cirkulerar är inte nog för att dess spridning skall bli exponentiellt okontrollerbar. I början av den så kallade Coronapandemin trodde många amatörepidemiologer att om varje smittad person i snitt smittar tre personer skulle ju en mycket stor andel av befolkningen bli sjuka och dö. Detta var den bild som WHO tidigt varnade för och som sedan den beryktade forskaren Neil Ferguson vid Imperial College of London ytterligare underblåste med sina skräckfyllda datormodeller. Han hade tidigare utmärkt sig genom sina fullständigt galna modellstudier i samband med bland annat galna kosjukan.

Det räcker faktiskt inte med att en smitta finns. Smittdosen är nämligen också av avgörande betydelse, liksom också hur allmäntillståndet och immunförsvaret hos den som får smittämnet är. Hos dem med ett väl fungerande immunförsvar behöver inte ens specifika förvärvade antikroppar finnas utan de lymfocyter som kallas T-celler och andra vita blodkroppar och proteiner som interferoner hindrar att en infektion uppstår. Detta vet Anders Tegnell och Johan Carlson, vilka jag är ytligt bekant med. Tråkigt nog har alla dessa presskonferenser inte gjort något för att klarlägga sådana fakta, utan de har handlat om ganska meningslösa sifferexerciser som förvirrat mer än klargjort.

Det räcker faktiskt inte med att en smitta finns. Smittdosen är nämligen också av avgörande betydelse, liksom också hur allmäntillståndet och immunförsvaret hos den som får smittämnet är.

Detta kan illustreras av att den ryske forskaren Ilya Metchnikoff som under en koleraepidemi i Frankrike 1892 drack ett glas med kolerabaciller inför häpna medicinstudenter vid Pasteurinstitutet. Han förblev frisk. Så det han visade, var att det räcker inte med att smittas för att bli sjuk och sprida smittan vidare.

Att jag nu 45 år efter att ha läst kursen i bakteriologi och virologi kommit att följa detta coronavirus, beror inte primärt på att denna påstådda pandemi dök upp. Nej det beror på att jag börjat på allvar intressera mig för livets ursprung och utveckling på planeten och att jag nu skriver en bok om detta.

Min mentor sedan många år var kirurgprofessorn Tore Scherstén. Han rekommenderade mig att läsa mer om Lynn Margulies och hennes forskning kring symbios, hur olika organismer samarbetar, och hur detta ledde till att evolutionen kom igång. Och i detta läsande av hennes och andras böcker och forskningsartiklar började jag se sambanden. Hur virus och bakterier för med sig värdefullt genetiskt material mellan arter. Därmed förvärvade jag gedigna kunskaper om SARS, MERS och andra farsoter och deras uppträdande.

Vi vet sedan mycket länge att under vinterhalvåret dör många fler äldre och sköra människor. Det handlar om människor som redan är hårt ansatta av metabola sjukdomar som insulinresistens, fetma, högt blodtryck, diabetes, hjärtkärlsjukdom och cancer. Den sista droppen blir ofta luftvägsinfektioner som sprids med virus som inte sällan initierar en bakteriell lunginflammation. Först i säsongen kommer rhinovirus sedan influensa A och B och sist kommer coronavirus. Hos oss med god motståndskraft insjuknar endast en minoritet och blir snabbt friska igen. Hur exakt dessa virus smittar har vi trott oss veta, nämligen genom hosta och nysningar. Tegnell säger: Hosta i armbågsvecket, tvätta händerna och håll avstånd. Men så enkelt är det inte.

Hösten 1991 var jag som Visiting Assistant Professor verksam på en av USA:s största kliniker för transplantationskirurgi. Jag hade ansvar för en avdelning där ett trettiotal patienter som var njurtransplanterade vistades efter operationen eller för att de fått problem med sina immunnedsättande mediciner.

Tegnell säger: Hosta i armbågsvecket, tvätta händerna och håll avstånd. Men så enkelt är det inte.

 

En journatt nedkallades jag till akuten. En patient som transplanterats för en tid sedan kom in med hög feber och andningssvårigheter. Hans syresättning var nedsatt men hans lungröntgen vid inkomsten var normal. Jag la in honom på avdelningen, gav syrgas och misstänkte sepsis – blodförgiftning. Det togs odlingar antibiotika sattes in och övriga åtgärder efter konstens alla regler. Hans vita blodkroppar sjönk kraftigt, ett tecken på allvarlig infektion, och efter ett par dagar visade lungröntgen att lungorna såg helt vita ut, precis som vid SARS (severe acute respiratory syndrome) och det kunde alltså röra sig om ett virus av samma typ som nu är på tapeten. Han lades i respirator och när antibiotika inte hjälpte tog vi även prov på tuberkulos. Han hann ligga två dygn på avdelningen innan han förflyttades till IVA (intensivvårdsavdelning) där han avled kort efter.

Tuberkulosproven kom tillbaka och visade sig vara positiva.  Sju andra patienter med nedsatt immunförsvar på avdelningen blev sjuka och flera dog trots tidigt insatt terapi. Övriga patienter på avdelningen smittades inte. Det konstiga var att han aldrig hostade. Hur kunde hans medpatienter då smittas, och hur kunde ett 50-tal anställda runt honom också smittas? Centers for Disease Control i Atlanta hjälpte oss med att utreda gåtan. Det visade sig att mannen spred tuberkelbakterien i utandningsluften och de patienter som smittades av honom låg i rum som var förbundna via luftkonditioneringen. Jag skrev en artikel om detta som publicerades i Transplant Proceedings.

Intressant nog fann jag en ny artikel häromdagen som handlade om samma fenomen. Man hade studerat en stor grupp personer som precis insjuknat med influensaliknande symtom på en mottagning, där man tog svalg och näsprov samt tog prov på utandningsluften regelbundet under tre timmar. Man jämförde med en kontrollgrupp. Det visade sig att visserligen ledde hostande och i mindre grad nysningar till att droppar med smitta spreds, men själva utandningsluften innehöll även fler influensavirus i en finfördelad aerosol. Man fann en trend till att högre BMI genererade mera sådan aerosol.

Nu till det sensationella, de som hade genomgått influensavaccination den säsongen eller året innan spred signifikant mer virus. Slutsatsen var bland annat denna, vaccination fungerar inte bara dåligt, utan leder i själva verket till att influensavirus sprids mera i samhället. Vi måste då anta att alla virusorsakade luftvägsinfektioner beter sig på liknande sätt.

Jag kan inte sluta att förundras över hur lite experter i olika kommittéer som skall vägleda våra beslutsfattare och allmänhet egentligen vet. Detta innebär naturligtvis också att bärande av mask inte skyddar från smittspridning av viruspartiklar som passerar genom masken som ett öppet fönster. Mask skyddar möjligen mot droppsmitta.

 

Docent Ralf ER Sundberg

Ralf Sundberg

Ralf Sundberg är läkarutbildad vid Lunds universitet och tidigare docent i transplantationskirurgi vid Karolinska Institutet. I dagens läge syns han även till som ordförande för Riksföreningen för Metabol Hälsa.

Sundberg är författare till böckerna Forskningsfusket och Forskningsfusket bara fortsätter, där han redogör för hur dagens forskning infiltrerats och finansierad av livsmedels- och läkemedelsindustrin.

NyD Debatt

”Natomedlemskapet – en uppenbar riskfaktor”

Natomedlemskapet är ett forcerat beslut som tagits utan att beakta de säkerhetspolitiska riskerna. För rikets säkerhet måste Sverige lämna Nato omgående. Det skriver Michael Zazzio, Mikael Hagenbo, Roger Richthoff och Jörgen Appelgren.

publicerad Idag 12:35
Amerikanska soldater under Natoövning i småländska Skillingaryd förra året.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

År 1982 lovade Nato, i det fall att Östtyskland skulle bli en del av Tyskland, att inte expandera sitt territorium i riktning mot Ryssland. På den tiden hade Nato inga andra gränser mot Ryssland än den norsk-ryska gränsen i norr samt vid Berings sund. Sedan år 1999 har Nato dock massanslutit: Tjeckien, Ungern, Polen, Estland, Lettland, Litauen, Slovakien, Rumänien, Bulgarien, Albanien, Kroatien, Slovenien, Montenegro, Nordmakedonien, Finland och Sverige. I flera etapper har Nato brutit sitt löfte om att inte expandera sitt territorium och sin landgräns mot Ryssland, vilken nu är längre än 200 mil, och den europeiska Nato-kartan är i dag nästan identisk med EU:s karta, vilket återspeglas i många EU-beslut.

Svenska politiker, svensk försvarsmakt, svensk underrättelsetjänst och hela det militärindustriella etablissemanget forcerade fram beslutet om ett svenskt Nato-medlemskap och DCA-avtal, utan att beakta de säkerhetspolitiska riskerna med att ansluta sig. DCA-avtalet innebar att Sverige gav upp både självständighet och territorium (militära baser) åt främmande makt. DCA-avtalet utgör en ockupation av svenskt territorium, vilket var möjligt att genomföra enbart på grund av högförräderi av den sittande regeringen.

För 20 år sedan påpekade Vladimir Putin att det fanns risker med ett expanderande Nato och att Nato:s expansion innebar att Ryssland tvingades att utveckla nya överlägsna vapentyper. Tre år senare lät han meddela att en sådan vapenutveckling pågick, och för åtta år sedan klargjorde han att Ryssland hade sådana vapen.

I november 2024 använde Ryssland för första gången sådana vapen, Oreshnik-missilen, vilken har skapat panik i Ukraina och Nato-länderna. Detta nya vapen har medfört att Ryssland nu har förskjutit den globala dominansen och balansen till sin fördel.

Oreshnik-missilerna färdas med 12 gånger ljudets hastighet och slår ner med kirurgisk precision. De når hela USA samt hela Europa. Det går inte att försvara landet och befolkningen mot dem, för dessa missiler är dubbelt så snabba som de näst snabbaste missilerna. Sverige och de övriga Nato-länderna måste därför upphöra med alla vapenleveranser till Ukraina samt se till att all militär personal och alla de civilanställda, som arbetar inom krigsindustrin, omedelbart dras bort från Ukrainskt territorium. I annat fall kan dessa Nato-länder, inklusive Sverige, komma att attackeras med Oreshnik-missiler, vilket skulle vara onödigt, eftersom ett sådant scenario kan undvikas. Om Ukraina inte får någon militär hjälp, så tvingas landet att inleda fredsförhandlingar med Ryssland, och fredsförhandlingar är alltid en bättre lösning än krig. Ukraina och Ryssland var nära en sådan fredsuppgörelse när den omkullkastades av Storbritanniens premiärminister.

Krig är produktionsmässigt sett destruktivt för alla utom möjligtvis för det militärindustriella etablissemanget. Krig innebär alltid död, lidande, sjukdomar, misär och en enorm förödelse. Med hänsyn till rikets säkerhet, den regionala säkerheten i norra Europa samt utifrån ett geopolitiskt perspektiv, borde Sverige damma av den från det kalla kriget mycket framgångsrika säkerhetspolitiska policy som gick under beteckningen ”den nordiska balansen”. Detta innebär att Sverige måste lämna Nato och att de politiker som fattade beslutet om Nato-anslutningen måste ställas till ansvar för brott mot rikets säkerhet. Vi behöver politiker som har respekt för regeringsformen och för demokratin – så som den uttrycks i regeringsformen – och med integritet, så att man står fast förankrad, även om det militärindustriella etablissemanget, EU eller FN trycker på.

De svenska medborgarna förtjänar att få leva i trygghet och säkerhet. Samhällsuppbyggande, framtids- och utvecklingsmöjligheter samt god hälsa måste prioriteras. Människor förtjänar att ha framtids- och utvecklingsmöjligheter som är samhällsuppbyggande och samhällsbevarande i stället för samhällsförstörande, vilket militära konflikter alltid är. Att medborgarna ska leva i fred, ha individuell frihet, ha tillgång till god sjukvård och utbildning, ha låga energikostnader samt ett inte alltför högt skattetryck måste stå i fokus för svensk politik. Ett sådant samhälle leder till en hög produktivitet och därmed till välstånd, men det förutsätter neutralitet och goda relationer till andra länder, framför allt BRICS-länderna, som numera är den geopolitiska motorn och den ekonomiska makten i världen.

Vi behöver nytänkande politiker som har ett helhetsperspektiv och som inte skapar något onödigt hot mot Ryssland eller andra länder. Dagens generation av politiker har visat vad de går för, och det gäller samtliga riksdagspartier. Vi behöver en injektion av nya partier och politiker som är ansvarstagande och som inte involverar Sverige i några destruktiva pakter. Neutralitet är för övrigt den bästa förutsättningen för fred, vilket Sverige har över 200 års erfarenhet av.

 

Michael Zazzio, ordförande National Health Federation Sweden

Mikael Hagenbo, tidigare svensk representant inom ramen för partnership for peace (PFP) i olika arbetsgrupper inom Nato

Roger Richthoff, f d riksdagsledamot och major

Jörgen Appelgren, reservofficer, intendent, Flygvapnet

NyD Debatt

”Kinas omfattande reformer skapar nya möjligheter för världen”

Öppenhet är ett utmärkande kännetecken för moderniseringen i kinesisk stil och Kina fortsätter att vidta konkreta åtgärder för att stärka utvecklingen av världsekonomin. Det skriver Kinas Sverigeambassadör Cui Aimin.

publicerad 3 december 2024
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

På senare tid har Kinas ekonomiska utveckling uppmärksammats i hela världen. Vid den tredje plenarsessionen för Kinas kommunistiska partis 20:e centralkommitté beslutades om ytterligare fördjupning av reformarbetet på bred front i Kina för att främja en modernisering i kinesisk stil. Detta mål ska nås genom 300 viktiga reforminitiativ och ett omfattande paket av stegvisa politiska åtgärder, lanserade av olika kinesiska ministerier och myndigheter. Detta återspeglar Kinas fasta beslutsamhet att driva på högkvalitativ utveckling och i hög grad öppna upp landet för omvärlden. Det sänder också en tydlig signal om att Kinas ekonomi fortsätter att utvecklas stabilt och förväntas växa långsiktigt.

Denna kvalitetsförbättring och uppgradering av Kinas ekonomi kommer att skapa nytt momentum för global ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling, vilket i sin tur ger nya möjligheter för välstånd och framsteg för alla länder, inklusive Sverige.

I. Högkvalitativ utveckling som drivkraft för världsekonomins återhämtning

Högkvalitativ utveckling är den främsta uppgiften för att bygga Kina till ett modernt socialistiskt land på alla områden. Under de senaste åren har Kina konsekvent fördjupat sina reformer för att uppnå högre kvalitet, effektivitet och en mer kraftfull dynamik i sin ekonomiska utveckling. Landet har tagit betydande framsteg mot att bli ett ledande centrum för smart tillverkning och digitalisering, och uppnått anmärkningsvärda resultat inom fem huvudområden: ny livskvalitet, ny konsumtion, ny tillverkning, ny infrastruktur och nya tjänster.

Kina leder industriell innovation genom vetenskaplig och teknisk utveckling samt påskyndar tillväxten av nya produktivkrafter. Självständiga varumärken som Huawei och Xiaomi har snabbt stigit fram som ledande aktörer. Banbrytande tekniska framsteg som Tiangong Space Station och BeiDou Navigation Satellite System (BDS) fortsätter att strömma fram. Smarta produkter som 3D-utskrifter, servicerobotar och smarta klockor har ökat markant. Framväxande teknik som big data och artificiell intelligens har accelererat in i alla områden av människors arbete och liv, vilket bättre tillgodoser människors behov av ett bättre liv.

Vid den tredje plenarsessionen för Kinas kommunistiska partis 20:e centralkommitté påpekades att reformen bör styras av den nya utvecklingsfilosofin, grundar sig på det aktuella utvecklingsstadiet. Den framhölls också vikten av att fördjupa strukturreformer på utbudssidan, förbättra incitament och begränsningsmekanismer för att främja högkvalitativ utveckling. Målet är att skapa nya drivkrafter och nya fördelar för landets tillväxt.

För närvarande, pådriven av utvecklingen av nya produktivkrafter, har högkvalitativ utveckling blivit det mest utmärkande kännetecknet i Kinas ekonomiska utveckling i den nya eran. Den medelhöga till höga tillväxten och kvalitetsförbättringen av Kinas ekonomi har injicerat ny energi i den långvarigt svaga världsekonomin. Kina har blivit en grundläggande drivkraft för den globala ekonomiska tillväxten och en stabiliserande faktor för världsekonomins balans.

Under de senaste åren har Kinas bidrag till världens ekonomiska tillväxt överstigit 30 procent. Samtidigt har framväxten av Kinas nya produktivkrafter och den pågående omvandlingen av dess industristruktur satt ett nytt riktmärke för den globala ekonomins omstrukturering. Strategiska framväxande industrier, såsom den digitala ekonomin och artificiell intelligens, har inte bara blivit viktiga drivkrafter för Kinas utveckling, utan har även levererat högkvalitativa och prisvärda kinesiska produkter till världen genom import, export, utlandsinvesteringar och samarbete inom industrikedjan. Detta har dessutom bidragit till moderniseringen och uppgraderingen av industristrukturen i många länder, vilket på djupet omvandlar världens ekonomiska struktur.

II. En grön och koldioxidsnål omställning för att stärka en global hållbar utveckling

Grönt symboliserar liv, vitalitet och en harmonisk samexistens mellan människa och natur. En god ekologisk miljö utgör grunden för ett bättre liv och är en gemensam strävan för alla människor. Under de senaste åren har Kina aktivt främjat den gröna utvecklingsfilosofin genom att investera i grön teknisk innovation, drivit på en djupgående industriell omstrukturering och kontinuerligt förbättrat effektiviteten i energi- och resursanvändningen. Kina har också beslutsamt kämpat för att förebygga och kontrollera föroreningar och avsevärt förbättra den ekologiska miljön.

Genom dessa ansträngningar har landet skapat ett ekologiskt mirakel samt framgångar inom grön utveckling som har väckt uppmärksamhet världen över. Kina har dessutom åtagit sig att sträva efter att uppnå en koldioxidtopp år 2030 och därefter uppnå koldioxidneutralitet senast 2060. Detta återspeglar landets beslutsamhet att följa en väg mot grön utveckling med låga koldioxidutsläpp och att främja mänsklighetens gemensamma utveckling. Kinas framsteg inom grön utveckling har inte bara ökat känslan av välstånd, lycka och säkerhet för landets befolkning, utan också fått stort erkännande från det internationella samfundet.

Den tredje plenarsessionen för Kinas kommunistiska partis 20:e centralkommitté framhöll vikten av att fokusera på att bygga ett vackert Kina. Detta innebär att påskynda den omfattande gröna omvandlingen av den ekonomiska och sociala utvecklingen, förbättra det ekologiska och miljömässiga styrsystemet, samt främja ekologisk prioritering, bevarande, intensifiering och en grön, koldioxidsnål utveckling. Målet är att skapa en harmonisk samexistens mellan människor och natur. Nyligen publicerade Kina för första gången uttalanden från den centrala nivån om att påskynda den ekonomiska och sociala utvecklingen genom en omfattande grön omvandling.

Som global ledare inom förnybar energi främjar Kina aktivt grön utveckling, vilket ger ett kraftfullt bidrag till den globala hållbara utvecklingen. Kina deltar aktivt i global klimatstyrning och arbetar för att bygga ett grönt ”Belt and Road”. Genom omfattande bilateralt och multilateralt samarbete går Kina samman med andra länder för att skapa ett vackert hem till de som lever på jorden, och gör därigenom betydande insatser för att främja uppbyggnaden av en global ekologisk civilisation.

III. Att på hög nivå öppna sig mot omvärlden och dela utvecklingens frukter med andra länder

Öppenhet är ett utmärkande kännetecken för moderniseringen i kinesisk stil. Under de senaste 40 åren av reformer och öppnande har Kina aktivt öppnat sina dörrar för världen. Landet har betonat att både ”föra in” och ”föra ut” är lika viktiga och har tagit stora steg ut på världsmarknaden. Detta har snabbt lett till att Kina blivit världens näst största ekonomi och den största aktören inom global varuhandel. Kina är idag en viktig handelspartner för mer än 140 länder och regioner samt har man undertecknat 22 frihandelsavtal med 29 länder och regioner.

År 2023 mottog Kina 12,3 procent av världens utländska direktinvesteringar (FDI), vilket gör landet till den näst största mottagaren av FDI i världen för tredje året i rad. Samma år stod Kina för 11,4 procent av världens utgående FDI-flöde och har under tolv år i rad varit bland de tre största i detta avseende. Från att vara värd för China International Import Expo, Canton Fair och China International Fair for Trade in Services, till att proaktivt ansluta sig till det omfattande och progressiva Trans-Pacific Partnership Agreement, Digital Economy Partnership Agreement och andra internationellt erkända ekonomi- och handelsregler av hög standard, samt från den allt kortare negativa listan för utländska investeringar till den allt längre listan över länder som undantas från visumkrav. Kina har vidtagit konkreta åtgärder för att stärka den bilaterala handeln och investeringsutbytet med andra länder och har aktivt bidragit till utvecklingen av en öppen världsekonomi.

Öppenhet är ett utmärkande kännetecken för moderniseringen i kinesisk stil.

Under den 3:e plenarsessionen för Kinas kommunistiska partis 20:e centralkommitté betonades vikten av att hålla fast vid den grundläggande nationella politiken för öppenhet mot omvärlden. Detta framhölls att reformer bör främjas genom öppenhet, att Kinas fördelar som stor marknad bör nyttjas, att kapaciteten för ytterligare öppnande och utökat internationellt samarbete ska utökas, samt att ett mer avancerat öppet ekonomiskt system också ska utvecklas.

Med bakgrund av motgångar för den ekonomiska globaliseringen där ett fåtal länder strävar efter ”frikoppling och kedjebrytning” samt bygger ”små gårdar med höga murar” motsätter sig Kina bestämt antiglobalisering, överdriven säkerhetsinriktning, unilateralism och protektionism. Kinas ansträngningar för att förbättra systemet och mekanismen för ytterligare öppenhet mot omvärlden, samt för att främja liberalisering och underlättande av handel och investeringar, bidrar till att dela fördelarna av Kinas högkvalitativa utveckling med resten av världen. Detta fördjupar det internationella samarbetet i industriella och försörjningskedjor, skapar ny drivkraft för global utveckling, främjar en inkluderande ekonomisk globalisering och ökar välståndet för människor i alla länder.

Kina och Sverige har en lång historia av vänskapliga utbyten. Sverige var det första västerländska landet att upprätta diplomatiska förbindelser med nya Kina och även det första landet att underteckna ett bilateralt investeringsskyddsavtal med Kina efter Kinas reform och öppning. Sverige är en naturlig partner för Kina när det gäller att främja en högkvalitativ utveckling och öppenhet mot omvärlden, tack vare sitt engagemang för frihandel, sitt stöd för ekonomisk globalisering, sin världsledande kapacitet för vetenskaplig och teknisk innovation, sin avancerade industriella modernisering och sin rika erfarenhet av grön och koldioxidsnål utveckling. Kina och Sverige delar gemensamma utvecklingsmål, har mycket kompatibla idéer och kompletterande industriella fördelar.

Kinas fortsatta fördjupning av reformer och främjande av modernisering i kinesisk stil kommer att skapa goda förutsättningar för att fördjupa det ömsesidigt fördelaktiga samarbetet mellan länderna. De båda parterna bör ta vara på aktuella möjligheter, stärka förtroendet för samarbetet, upprätthålla nära kommunikation, konsolidera det traditionella ekonomiska och handelssamarbetet samt utforska nya samarbetsområden, såsom vetenskaplig och teknisk innovation, grön och koldioxidsnål ekonomi, artificiell intelligens och digital ekonomi. Vidare bör nya samarbetsformer, såsom att öppna upp tredjepartsmarknader, övervägas för att gemensamt skapa större fördelar av samarbetet, vilket kommer att gynna både länderna och deras folk.

Den tredje plenarsessionen för Kinas kommunistiska partis 20:e centralkommitté gav en tydlig signal om att Kina avser att öppna upp nya möjligheter för modernisering i kinesisk stil genom att fortsätta fördjupa sina reformer på ett omfattande sätt. Samtidigt presenterades en inspirerande vision för världen, där möjligheterna och fördelarna med Kinas högkvalitativa utveckling och höga nivå av öppenhet delas med omvärlden. Kina är villigt att stärka vänskapliga utbyten och fördjupa ömsesidigt fördelaktigt samarbete med alla länder, inklusive Sverige, för att skapa en bättre framtid tillsammans.

 

Cui Aimin

NyD Debatt

”Padda eller penna – när digitaliseringen av skolan går för långt”

Varför skulle det behöva ta så många år för våra politiker att inse att de yngre barnen i skolan först behöver lära sig att skriva med penna och papper innan de tilldelas digitala verktyg? Det skriver Lena Nilsson från Uppsala.

publicerad 20 oktober 2024
Politikerna borde ha lyssnat på lärarnas varningar redan för 25 år sedan, menar skribenten.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

1981 började jag arbeta som lågstadielärare. Jag hade förmånen att få arbeta med de lägre årskurserna och vart tredje år börja om med en ny etta. De första skolåren fick eleverna mycken träning i att med penna forma och skriva både bokstäver och siffror. Många gånger använde vi oss också av andra material för att forma och bygga bokstäver, detta för att ytterligare träna motoriken och minnas bokstäverna på olika sätt, eftersom vi lär med hela kroppen.

Hösten 1996 fick vi för första gången en dator i klassrummet. Den ställdes längst bak i rummet och i början var det bara jag och min kollega som använde den för att lära oss olika program. Ingen av oss var väl egentligen så intresserad av att ta in den digitala tekniken i klassrummet. Vi tyckte redan då att det var viktigare att våra elever fick bokstäverna och siffrorna ” i handen”, innan de började skriva på datorn.

Så småningom kom det från läromedelsförlagen flera pedagogiska datorprogram, som vände sig till de yngre barnen. Det fanns många program med övningar i till exempel förberedande läsinlärning. Jag hade några elever som fick lite hjälp av vissa program, för att komma i gång med läsandet och skrivandet. Men större delen av klassen använde datorn mest för spel på eftermiddagarna, när fritidsverksamheten tog över klassrummet.

2001 var direktivet i vår kommun att varje klassrum på lågstadiet skulle ha två datorer, och uppmaningen till oss lärare var då att se till så att de elever som inte hade tillgång till dator hemma, skulle ha förtur till skolans datorer. Det fanns en stor oro att dessa barn skulle komma efter i den digitala utvecklingen. Det var vad man sa vid slutet av 1900-talet, att vissa elever skulle gå miste om något. Tänk om vi då hade vetat hur det ser ut idag.

Idag har många insett att det gick alldeles för fort när man bestämde sig för att digitalisera skolan. Det fanns en övertro på digitaliseringen och man ville dessutom att Sverige skulle ligga i framkant med allt som gällde IT i skolan. Digitaliseringsivrarna ville gärna framhålla att barnen lär sig bättre med datorer och surfplattor. Inom vissa områden förvisso, men i andra sammanhang kan det vara rent olämpligt.

Forskningen visar olika resultat i fråga om datorns plats i undervisningen, men vad som sker om eleverna inte lär sig handskrift är däremot uppenbart. Hur stor kan risken vara för de elever som tvingas skriva för hand, med penna och papper, att de senare i livet måste gå kurser i hur man surfar på internet? Högst troligt är den risken lika med noll. Det stora problemet idag är alla de elever som redan i årskurs ett fått en surfplatta, i stället för skrivbok och penna. Många är de lärare som bekymrat berättar att elever som gått i skolan i flera år inte har någon fungerande handstil. De kan alltså inte skriva för hand.

Vi tar ifrån våra barn så mycket när de inte får lära sig att forma bokstäver med sina händer. När de inte tränar sin egen handstil, får de dessutom problem med att läsa andras handskrivna meddelanden. Många av oss minns säkert när SÖ införde den nya skrivstilen på1970-talet. Eleverna hade svårt att lära sig den och följden blev dessutom att de inte längre kunde läsa de äldres handstil. Den nya skrivstilen hade utarbetats av en kalligraf. Många lärare kritiserade den dock utan att få något gehör. Fler och fler lärare återgick till att lära ut den gamla handstilen, som hade utvecklats under så många år. Skolöverstyrelsen införde den nya skrivstilen utan att lyssna på och ta råd av de sakkunniga, alltså lärarna som arbetade i skolan.

Enligt Lärarförbundet anser 95 procent av lärarkåren att det är viktigt att barnen kan skriva för hand, men ändå säger en femtedel av lärarna att deras elever aldrig gör det.

Skolverket föreslår nu en ändring i läroplanen, där man betonar att mer tid ska läggas på skrivträning i de lägre åldrarna. Man vill också ta bort kravet på digitala lärverktyg i förskolan. Precis det som så många lärare uttryckte för 25 år sedan, att barnen i de tidiga skolåren behöver träna på att skriva med penna och papper. Att lära sig skriva är ett hantverk och det tar tid att lära sig skriva för hand.

Som i så många andra sammanhang så glömmer man bort eller struntar i att lyssna på de som är sakkunniga och har erfarenhet inom ett område. Debatter i viktiga frågor och beslut saknas. Det är oftast bara en sida som får möjlighet att yttra sig, medan den andra sidan har tystats, hånats eller förlöjligats. Vi måste lära oss att säga ifrån när något går åt galet håll – äga modet att våga säga ifrån.

 

Lena Nilsson, Uppsala

NyD Debatt

”De nya elmätarna medför hälsorisker”

De nya elmätarna kan potentiellt medföra allvarliga folkhälsorisker och det breda införandet av dem är därför ytterst problematiskt även i etiskt hänseende. Det skriver Mona Nilsson, ordförande för Strålskyddsstiftelsen, tillsammans med Lennart Hardell på Forskningsstiftelsen Miljö och Cancer.

publicerad 17 september 2024
Nilsson och Hardell pekar på forskning som antyder allvarliga risker i folkhälsomässigt hänseende, skriver Mona Nilsson och Lennart Hardell.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Sedan flera år byts elmätarna hos samtliga elkunder ut mot nya som sänder pulsad mikrovågsstrålning, även kallad radiofrekvent (RF) strålning. Utifrån aktuell kunskap kan denna strålning (4G eller 5G), som sänds ut från dessa så kallade smarta elmätare, medföra hälsorisker. Detta gäller i synnerhet om elmätarna installeras inne i bostaden, under bostaden eller invid bostaden (exempelvis på husfasaden). Elmätare som sänder RF-strålning bör därför inte användas ur ett folkhälsoperspektiv.

Detta ställningstagande bygger på följande fakta:

  1. Det finns hittills endast åtta fallstudier som studerat hälsoeffekter av exponering för verklig RF-strålning från 5G (källa). Samtliga visar att 5G skadar människors hälsa på kort tid efter driftsättning och att 5G orsakar en kraftig ökning av människors exponering för pulsmodulerad radiofrekvent strålning. I flera fall blev hälsoeffekterna så svåra att människor tvingades överge sina hem inom en vecka. Fallstudierna inkluderar även barn som också drabbades av ohälsa.
  2. Det finns ingen forskning som visar att kronisk exponering för den RF-strålning som sänds ut från elmätare, som sänder pulser av radiofrekvent strålning till 4G- eller 5G-nätet, inte är skadlig för människors hälsa. RF-strålning klassades år 2011 som ”möjligen cancerframkallande” Grupp 2B, av IARC. Forskning har sedan dess stärkt beläggen för cancerrisk genom påvisade DNA-skador, oxidativ stress, cancer i djurförsök och bland människor exponerade för RF-strålning.
  3. Många människor har vittnat om skadlig hälsopåverkan som uppträtt direkt eller efter en kort tid efter införandet av de nya elmätarna som sänder RF-strålning. Vittnesmålen kommer från hela världen, även Sverige, och flera fallbeskrivningar finns att tillgå på stralskyddsstiftelsen.se
  4. Forskare har konstaterat att smarta elmätare verkar sända ut en särskilt skadlig form av RF-strålning. En grupp amerikanska läkare och forskare anser att smarta elmätare utgör en risk för människors hälsa och ger därför rådet att undvika mätare som sänder ut radiofrekvent strålning/mikrovågor och att mer säker teknik bör utvecklas och användas. De hänvisar till en vetenskaplig rapport som tydliggör att smarta elmätares strålning orsakar negativ hälsopåverkan.
  5. Österrikiska läkarförbundets miljömedicinska grupp bedömer också att smarta elmätare orsakar “elektrosmog” eller med andra ord en förorening av miljön med strålning som är skadlig för hälsan. De förväntade konsekvenserna är ökad förekomst av sjukdom. Förbundet anser att införandet av smarta elmätare bör skjutas upp tills andra tekniska lösningar finns tillgängliga.
  6. Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) referensvärde skyddar inte mot skadliga effekter av kronisk helkroppsexponering för strålning från elmätare. Det skyddar enbart mot omedelbara uppvärmningseffekter, som uppstår då strålningen är så intensiv att den inom en timme ger upphov till uppvärmning av vävnad.
  7. Det finns ingen forskning som visar att människor kan kroniskt helkroppsexponeras för strålning från elmätare eller mobilmaster vid nivåer, som närmar sig Strålsäkerhetsmyndighetens referensvärde utan att ta skada. Det är därför ovetenskapligt att hävda att referensvärdet skulle skydda människor mot hälsorisker så länge det inte överskrids.
  8. På grund av referensvärdets uppenbara brister har 259 vetenskapsmän gemensamt begärt att det skärps för att skydda mot andra påvisade hälsoeffekter. Forskare rekommenderar gränsvärde som är betydligt lägre än Strålsäkerhetsmyndighetens referensvärde för att skydda mot påvisade hälsorisker.

Det är djupt oetiskt att dessa elmätare tvingas på människor i deras egna hem, trots att många kraftigt motsätter sig införandet på grund av befarade negativa hälsokonsekvenser. Det finns bättre teknik som använder sig av elnätet eller fiber för den nödvändiga överföring av informationen från kund till elbolagen. Ett sådant alternativ är även i linje med miljöbalkens krav på användande av bästa möjliga teknik för att skydda människors hälsa och miljön.

 

Mona Nilsson, ordförande Strålskyddsstiftelsen

Lennart Hardell, MD, PhD, Forskningsstiftelsen Miljö och Cancer