“Inbjud Ryssland till EU-förhandlingar”

Ryssland har länge sökt ett samarbete med Väst, vilket konsekvent har bemötts med kyla. Utvecklingen i världen hade kunnat vara en annan, men än är det inte för sent att förhandla om ett EU-medlemskap - likt man gjort med Ukraina. Det skriver Hans Sternlycke.

publicerad 6 juli 2022
Rysslands president Vladimir Putin och EU:s ordförande Ursula von der Leyen.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Utvecklingen i världen kunde varit annorlunda och gått mot fred i stället för krig. Putin ville från början ha ett fördjupat samarbete med Väst, och att Ryssland skulle bli medlem i Nato. Men det bemöttes med kyla av alliansen. Han insåg kanske inte vilken krigsorganisation för att stärka USA:s hegemoni Nato är.

Nu skall Sverige gå med i Nato utan debatt och efter 200 år av neutralitet. Vi ska öka militärutgifterna med 40 miljarder kronor om året och liera oss med världens största krigsförbrytare. Ett grundlagsförslag har redan lagts om att inskränka yttrandefriheten till att inte få kritisera allierade. Vi tycks ha glömt Vietnam, Afghanistan Irak och Libyen, Chile, alla andra statskupper, blockader och beslagtagande av valutatillgångar och råvaror. Vi har glömt vad Assange avslöjade. Nu skall vi delta i USA:s försök att knäcka Ryssland, och om det lyckas, Kina.

Vi deltar i EU:s sanktioner mot Ryssland med blockader mot banker, båtar och flyg, värdepappershandel och betalningssystem, exportstopp för teknikhandel och importstopp för olja, gas, kol och mat. Det slår mot Ryssland, men frågan är om vi inte binder ris på egen rygg. Putins stöd hos befolkningen ökar. Ryssland är en av världens största exportörer av säd och konstgödsel. Vi får hunger i världen. Sverige är inte så beroende av olja och gas från Ryssland, men Europa är det och får försöka ersätta med kol. Livsmedels- och energipriser skyhöjs. Ryssland tjänar mer pengar än förut på sin olja och gas genom bristen, och man kan sälja till Indien och Kina i stället. Inflationen höjs. Bostäder blir dyra med högre ränta. Ekonomin går in i en depression. Arbetslösheten ökar.

Det kan knappast vara i Europas intresse att ställa upp på USA:s benägenhet av att behålla världsherravälde och att vinna ett proxykrig, krig genom ombud, mellan Ukraina och Ryssland på Europas yta för att komma åt Rysslands tillgångar. USA:s ovilja till förhandlingar apostroferat av Europa har bidragit till det. Rysslands önskemål var från början modesta: att inte få baser nära gränsen, och att Ukraina skulle förbli neutralt. Flera gånger efter Tysklands återförening har USA lovat det, men nu ligger baserna nära tätt och Ukraina har upprustats med USA-bistånd.

Ryska och ukrainska lär vara mer lika varandra än svenska och norska. Ändå är rasismen mellan folken svår. Ryssarna i östra Ukraina förnekades språklig rätt och gjorde uppror. Likaså på Krim, och där ligger den ryska flottbasen Sevastopol. Krim var en autonom republik i association med Ukraina, och man röstade då för att förena sig med Ryssland i stället.

Europa är fattigt på råvaror och behöver dem från Ryssland, eller Afrika som också är rikt på råvaror. Bildar Ryssland och Kina en axel kan Europa utestängas. Vi kan få en situation likt kalla kriget, där utvecklingsländerna hellre förhandlade med Sovjet än imperialister. Europa har redan förlorat mycket mark i Afrika till Kina, som varit mer beredda att investera där än Europa.

I stället för att se om sitt eget hus binder sig Europa vid USA som är en stormakt på nedåtgående, som lever på lånade pengar och är på väg att göra bankrutt. Statens underskott är på över tio biljoner kronor och försvarsutgifterna 730 miljarder kronor, med motsvarande klimatförstörelse. De tar åtta procent av statsutgifterna och fyra procent av landets BNP. Sverige skall gå till två procent till försvaret från 1,2. USA står för 36 procent av världens militärutgifter. De är trefalt högre än Kinas och tiofalt mer än Rysslands.

Det bekostas till stor del av andra länder, därför att dollarns värde upprätthålls av att den är världshandelsvaluta, medan det verkliga värdet bara är fjärdedelen. Men BRIC-länderna, Brasilien, Ryssland, Indien och Kina, är nära att lansera en egen handelsvaluta, och då kastas det över ända.

EU har erbjudit Ukraina medlemskap. Vore det inte klokt att då förhandla, för att få slut på kriget, och erbjuda en sådan medlemskapsförhandling åt Ryssland också. Handel och samarbete är bättre än krig för att vinna inflytande. Nu drivs Ryssland in i armarna på Kina, som insett det, och mot en alltmer auktoritär inriktning, tack vare vår fientlighet.

 

Hans Sternlycke

Hans Sternlycke är tidigare ledarskribent i Miljömagasinet och ordförande i Föreningen Centrum för Ekologisk Teknik.

Sternlycke har en tidigare bakgrund med studier i samhällsvetenskap och vid journalisthögskolan. Han är författare till boken Bättre med tåg (2012).

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!