Annons:

Energikrisens slag mot Europa är politikers ansvar

Energikrisen

Europa befinner sig i en energikris av aldrig tidigare skådat slag. Bland de förödande konsekvenserna finns skyhöga elkostnader och extrema prisökningar som chockar de europeiska ekonomierna. Skulden för problemet projicerar makthavare på Ryssland, medan medborgarna får ta den hårda smällen. Bilden av energikrisen är dock lika infantil som den är förljugen.

Uppdaterad november 18, 2022, Publicerad september 17, 2022 – av Isac Boman
Ursula von der Leyen och Margrethe Vestager har varit drivande i den för européerna förkrossande sanktionspolitiken.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 39 700,00 SEK 53% Mål: 75 000,00 SEK

Överallt i Västvärlden och särskilt i Europa försöker globalistiska politiker normalisera en kraftigt försämrad levnadsstandard för befolkningen när många länder nu drivs ner i en exceptionell ekonomisk kris på grund av det politiskt framkallade importstoppet av gas och olja från Ryssland.

Från politiskt håll deklareras en ny era, där "tiden av överflöd och sorgfrihet nu är över", som Frankrikes president Emmanuel Macron uttrycker det.

– Jag tror att vi är på väg att leva genom en vändpunkt eller stor omvälvning. För det första för att vi genomlever vad som verkar vara slutet på överflöd, och för dem som njöt av detta är det också slutet på en bekymmerslös tid.

Likt andra europeiska ledare ser Macron inte på krisen som en följd av den politik man bedrivit, utan skyller den på utomstående faktorer.

Annons:

Den globalistiska tankesmedjan World Economic Forum är, föga överraskande, inte sena att haka på trenden. Man har bland annat skapat reklamfilmer som sprids på internet där man betonar att det kan vara hälsosamt att duscha kallt och att de som gör detta är friskare - och blir mer produktiva medborgare.

Oberoende analytiker pekar på att tankesmedjans vision om "The Great Reset" (sv. "Den stora återställningen"), tema för det ökända Davosmötet 2021, går i linje med en kraftig reducering och kontroll av energiförbrukning som man efterlyser - om inte med krig och energikris som förevändning så med klimatpolitiska motiv. Deltog på mötet ifråga gjorde WEF:s förgrundsprofil Klaus Schwab och bland andra FN:s generalsekreterare Antonio Gutérres, Världshälsoorganisationens direktör Thedros Adhanom Ghebreyesus, Internationella valutafondens direktör Kristalina Georgieva, den europeiska centralbankens ordförande Christine Lagarde och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

Oberoende analytiker pekar på att tankesmedjans vision om "The Great Reset", tema för det ökända Davosmötet 2021, går i linje med en kraftig reducering och kontroll av energiförbrukning som man efterlyser - om inte med krig och energikris som förevändning så med klimatpolitiska motiv.

I systemtrogna mediekanaler ignoreras denna mäktiga lobbygrupp, alternativt avfärdas dess omfattande inflytande som "desinformation". Exempelvis Nederländernas premiärminister Mark Rutte, som under sommaren gått till angrepp på jordbrukssektorn i Nederländerna under klimatpolitiska förevändningar, har ifrågasatts även i parlamentet för sina nära band till Schwab och har i ett tackbrev till denne kallat The Great Reset-visionen för "en hoppfull analys för en bättre framtid" - frågor som Rutte dock själv slog ifrån sig som konspirationsteorier.

Geopolitiska motiv

Även geopolitiska motiv, framförallt från amerikansk sida, verkar finnas med i bakgrunden av den extrema energipolitik som bedrivs i Europa. I vad som förefaller vara en exceptionell intern läcka av ett dokument från den regeringsnära tankesmedjan RAND Corporation, bland annat kända för att ha legat bakom strategi för utrikes- och försvarspolitik under Kalla kriget, redogörs i detalj för hur och varför energikrisen i Europa planlagts från amerikanskt håll.

Under den inledande rubriken ”Försvaga Tyskland, stärk USA”, menar man att det finns ett ”akut behov” för inflöde av resurser utifrån ”särskilt till banksystemet” för att upprätthålla den amerikanska ekonomin. I dokumentet, daterat till januari, erkänns att den aggressiva utrikespolitik man bedriver i Ukraina kommer att pressa Ryssland till att nödgas ingripa militärt i landet. Syftet, förklarar man, är att införa ett sanktionspaket som varit förberett sedan länge.

EU:s ekonomi, konstaterar man, "kommer oundvikligen att kollapsa" som en följd av detta - och man gläds bland annat över att resurser uppemot 9000 miljarder dollar kan flöda till USA, samt att välutbildade europeiska ungdomar blir tvungna att emigrera. Det geopolitiska huvudmålet man beskriver är att splittra Europa - i synnerhet Tyskland och Ryssland - och förstöra den europeiska ekonomin genom att få nyttiga idioter i politiken att stoppa ryska energileveranser till kontinenten.

Utdrag från vad som förefaller vara ett läckt dokument från tankesmedjan RAND. I bakgrunden Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock i möte med företrädare för USA och Nato. Foto: Nato/CC BY-NC-ND 2.0

"Putinpriser"

Sveriges statsminister Magdalena Andersson har själv konsekvent talat om "Putinpriser" och lägger som många andra europeiska ledare hela ansvaret för energikrisen på Ryssland, som man menar stängt av gasleveranserna för att på olika skäl straffa EU och dess medborgare.

Detta avvisas dock bestämt av Kremls talesman Dmitrij Peskov, som betonar att det är västerländska sanktioner mot Ryssland och ryska företag som hindrar gasleveranser till Europa.

– Problemen med pumpningen orsakades av västerländska sanktioner riktade mot vårt land och en rad företag... Det finns inga andra skäl som skulle leda till problem med pumparna, säger han och tillägger att leveranserna kan fortsätta omgående när sanktionerna lyfts.

Den ryska energijätten Gazprom har låtit meddela att tillverkaren Siemens på grund av sanktionerna inte tillåts genomföra reparationer på turbinerna i Nord Stream 1.

– Sanktioner hindrar enheterna från att lagas och hindrar dem från att flyttas utan lämpliga juridiska garantier, fortsätter Peskov.

En genomgående punkt i det propagandanarrativ som drivs, är att européerna trots den katastrofala situationen inte har rätt att beklaga sig eftersom det råder krig i Ukraina och befolkningen där har det ännu värre, en linje som även Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ger uttryck för.

– Gas är ingenting, försök föreställa er vad jag pratar om och att detta händer i ditt hem eller i ditt land. Skulle du då fortsätta prata om gaspriser eller elpriser? frågar han sig.

Ansvaret för lösningen läggs på befolkningen

EU-kommissionens politiska lösning handlar inte om att stärka energiproduktionen, utan man har istället fört fram en plan för att unionen ska få ner sin gasförbrukning med 15 procent - fram till nästa vår. Man kräver att såväl privatpersoner som företag, myndigheter och offentliga förvaltningar vidtar åtgärder för att spara på gasen.

”Den nya förordningen skulle också ge kommissionen möjlighet att, efter samråd med medlemsstaterna, tillkännage en ”unionsvarning” om försörjningstrygghet och införa en obligatorisk minskning av efterfrågan på gas”, skriver man i ett pressmeddelande.

Kommissionen vill även att alla medlemsländers krisplaner uppdateras ”senast i slutet av september för att visa hur de avser att uppnå minskningsmålet, och de bör rapportera till kommissionen om framstegen varannan månad”.

”Medlemsstater som begär solidariska gasleveranser kommer att vara skyldiga att visa vilka åtgärder de har vidtagit för att minska den inhemska efterfrågan”, skriver man vidare.

Enligt EU-kommissionen finns det ett ”brett spektrum av åtgärder” för att minska efterfrågan på gas – och medlemsländerna ska ”främja en bred minskning av uppvärmning och kylning” – bland annat i offentliga byggnader.

Den danska EU-kommissionären Margrete Vestager, som under våren även gjort sig känd för att driva EU:s skärpta digitala censurlagstiftning European Digital Services Act, betonade redan i mars på en konferens även att man för Ukrainas skull ska göra två saker: att ungdomar lär sig mer teknik, samt att man själv och ens barn duschar mindre. Hon tillägger också att man efter att ha stängt av duschen ska säga "Take that Putin".

Samordnade ransoneringskampanjer

I Tyskland sänker landets största hyresvärd värmen, någonting Nya Dagbladet tidigare rapporterat om. Redan i juli lät man meddela att man sänker temperaturen för sina hyresgäster till 17 grader mellan 23 och 06. I tyska Augsburg har man börjat stänga av fontäner, dämpa gatubelysningen och sänka värmen i de kommunala byggnaderna, runt om i Tyskland görs liknande förändringar.

– Vi vill visa Augsburgs medborgare att vi kanske står inför riktigt tuffa tider... Vi måste alla se till att verkligen spara energi, säger stadens borgmästare Eva Weber.

En annan möjlighet som flitigt diskuteras är ransonering av varmvatten. Den nordtyska staden Hamburg gick redan i somras ut med att man vid en gaskris kommer att sänka temperaturen inomhus under vintern och begränsa hur mycket varmvatten medborgarna får använda.

För att människor inte ska frysa ihjäl när de inte har råd med uppvärmning – eller inte får värma upp sina hem – ska offentliga värmehallar inrättas i tyska städer som man menar ska fungera som någon form av tillflyktsort när den egna elen stängts av.

– Eftersom ingen kan säga exakt hur dramatisk utvecklingen kommer att bli, bör man överväga att tillhandahålla värmeöar eller värmehallar där framför allt äldre kan vistas under en mycket kall vinter, säger chefen för den tyska kommunföreningen, Gerd Landsberg.

Tyska makthavare har också flaggat för att hastighetsgränser kan sänkas för att spara bränsle.

I riktade kampanjer flyttar Europas regeringar över ansvaret för att lösa energikrisen till medborgarna. Foto: faksimil/gov.ie

Även i andra länder återkommer ransonering som den primära lösningen på problemet.

  • I Frankrike tvingas butiker med luftkonditionering ha sina dörrar stängda för att spara energi och upplysta skyltar kommer att släckas ner när verksamheter har stängt. Temperaturen i butiker och stormarknader ska heller inte överstiga 17 grader när det är som flest besökare – eftersom man menar att kroppsvärmen från det stora antalet människor ändå kommer att leda till en tillräcklig temperatur.
  • I Storbritannien genomförs riktade kampanjer där medborgare uppmanas sänka sin inomhustemperatur, ta kortare duschar, diska nattetid och på andra sätt anstränga sig för att spara el. Privata aktörer har också uppmanat britterna att gosa med husdjur, äta gröt eller genomföra olika fysiska övningar för att hålla sig varma under vintern.
  • Även danskarna uppmanas på samma linje att duscha kortare tid eller mer sällan samt använda torklinor istället för torktumlare. Även i Danmark rekommenderas befolkningen att diska nattetid.
  • Att sänka temperaturen inomhus i vinter kommer att bli verklighet också i Italien och även här släcker man ner belysningen kvällstid. Man överväger också att temporärt stänga ner industrier och fabriker under vintern i syfte att spara el. Liknande åtgärder genomförs i Spanien och Schweiz med temperatursänkningar och olika former av regleringar och i Finland ska medborgarna utöver att använda mindre vatten också sänka hastigheten på vägarna för att spara bränsle.
  • På Irland riktar man sig också till medborgarna med kampanjen ”Reduce your use” som uppmanar irländarna att på olika sätt minska sin förbrukning.

Liknande kampanjer och åtgärdspaket har lanserats eller kommer snart att lanseras i en rad andra länder, det återkommande budskapet är att det inte finns någon annan lösning än att kraftigt minska på elförbrukningen – och att medborgarna på olika sätt ska sänka sin levnadsstandard.

Svenskar kan bli helt utan el

I Sverige har det rapporterats om att medborgare på grund av ”den återkommande effektbristen” kan komma att få elen avstängd i vinter – någonting som aldrig tidigare skett. Denna avstängning kan komma att ske automatiskt eller manuellt och Svenska kraftnät bekräftar att det kan bli aktuellt att bryta strömmen för svenska elanvändare.

– Man släcker ner ett område helt enkelt, säger Niclas Damsgaard, chefsstrateg på Svenska kraftnät, till Bonniertidningen DN.

Det är framförallt boende i Skåne, Blekinge och Kronobergs län – samt delar av Hallands, Jönköpings och Kalmars län som ligger i riskzonen att få elen avstängd, och det hela riskerar att gå så snabbt att hushållen inte förvarnas innan det är dags.

– Vi har sett att risken har tilltagit, även om det inte skett i modern tid, säger elmarknadsanalytikern Christian Holtz.

Det är ”i första hand” under morgnar och sena eftermiddagar som elen kan komma att kopplas bort för svenskarna – men man tillägger att risken för elkollaps kan minskas genom att medborgarna själva minskar sin elkonsumtion och att på så sätt ”bidra till energisystemet”.

De eskalerande energipriserna förebådar en mycket tuff vinter för svenskarna. Foto: Kjell Carli/CC BY-NC-SA 2.0

Trots att många kan stå utan elektricitet i vinter menar Holtz dock själv att man inte ska oroa sig.

– Liknande situationer har de flesta upplevt i ett vanligt strömavbrott eller oväder. Så det är inget helt nytt, menar han.

I skattefinansierade SVT och av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får svenskarna också veta att de kan ta på sig en tjock tröja om de fryser i vinter - eller varför inte bygga en koja under bordet med kuddar och filtar för att hålla värmen.

Ansvaret ligger hos makthavare

All verksamhet i ett modernt samhälle är direkt eller indirekt beroende av energiförsörjningen, där mindre energitillgång och högre energipriser avspeglas genom hela det ekonomiska spektrat. Energikrisen, som nu är ett faktum, kan upprätthållas med en propaganda lika intensiv som den är infantil, men rent praktiskt skulle den kunna upphöra i samma ögonblick som sanktionerna avbryts och energiimporten från Ryssland återupptas.

Inget tyder dock på att någon sådan politisk vilja finns från västligt håll, lika lite som man visar några som helst ambitioner att ersätta den förlorade energiförsörjningen med utbyggnad av nya pålitliga energikällor.

Förlorade arbetsmöjligheter och kraftigt ökad fattigdom är förutsägbara följder av den politik som nu bedrivs, där medelklassen och de mest utsatta i samhället som vanligt är de största förlorarna. Det bör alla komma ihåg den dagen dammet slutligen lägger sig och ansvar en vacker dag kan utkrävas för det oerhörda lidande man orsakar befolkningen från maktens sida.

 

Isac Boman

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Läckan från energikommissionären: EU-länderna ska dra ned förbrukningen

Energikrisen

Publicerad september 28, 2026 – av Emil Fjellstedt
Dan Jørgensen vid EU-flaggan, bredvid gröna sfäriska gasklockor
Dan Jørgensen uppmanar i ett opublicerat brev EU-länderna att dra ned förbrukningen av gas och el.

EU-kommissionen vill att medlemsländerna drar ned på gas och el för att hålla nere priserna. Gaslagren ligger på 68 procent, långt under målet på 90, och kommissionären kallar läget utmanande trots att han inte ser några omedelbara försörjningsrisker.

Uppmaningen finns i ett brev från Dan Jørgensen, EU-kommissionär för energi och boende, till EU:s ministrar. Brevet är daterat 25 september och har inte publicerats. Nyhetssajten Politico har tagit del av det och rapporterar om innehållet.

"I ett läge med begränsat globalt utbud och kraftiga prissvängningar kan en minskad efterfrågan vara ett effektivt verktyg för att hålla nere priserna", skriver Jørgensen.

Han uppmanar ministrarna att vidta åtgärder för att minska efterfrågan på gas och el "så länge det behövs". Läget beskriver han som "utmanande", men enligt brevet finns det "för närvarande inga omedelbara risker för försörjningstryggheten".

Prisåtgärder ska enligt kommissionären vara "välriktade" och "tillfälliga", så att de inte driver upp efterfrågan igen.

Lagren långt under målet

Lagersiffrorna ligger ändå långt under målet. EU-rådets gasgrafik, senast granskad 23 september, uppger att gaslagren i september ligger på 68 procent. Siffran kommer från branschorganisationen Gas Infrastructure Europe. Målet i EU:s regelverk är 90 procent.

Samma rapportering jämför med 71 procent vid samma tid 2021, före energikrisen som följde på covid-19 och kriget i Ukraina, och beskriver lagren som historiskt låga eftersom kriget i Iran stör de globala gasflödena.

Rådet skriver för sin del att det inte finns någon omedelbar risk för gasförsörjningen. EU är enligt rådet bättre förberett tack vare fler leverantörer, större kapacitet att ta emot flytande naturgas och lägre gasanvändning.

Målet finns kvar, med marginaler

När rådet den 18 juli 2025 förlängde gaslagringsreglerna i två år meddelade det att 90-procentsmålet ligger fast. Målet kan dock nås när som helst mellan 1 oktober och 1 december.

Samtidigt fick länderna en flexibilitet på 10 procent, vilket i praktiken kan innebära ett mål på 80 procent. Vid ihållande ogynnsamma marknadsförhållanden kan kommissionen genom en så kallad delegerad akt öka marginalen med ytterligare upp till 5 procent.

Kommissionens egen notis från 13 mars säger att länderna då inte såg några försörjningsrisker. Oljelagren var höga och gaslagren stabila. Länderna var ense om att regelverket ger tillräcklig flexibilitet och att lagren inte ska fyllas "till varje pris".

Kommissionen lovade samtidigt att ompröva läget om Hormuzsundet förblev stängt eller om störningarna fortsatte. Ett halvår senare är beskedet till huvudstäderna att dra ned på förbrukningen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tysk soljätte i insolvens – skulder på 3 miljarder euro

Energikrisen

Publicerad september 23, 2026 – av Emil Fjellstedt
Markbaserad solpark i dimma i Dülmen, Tyskland
Solpark i morgondimma i Dülmen, Nordrhein-Westfalen. Arkivbild, inte Enerparcs anläggning.

Den tyska solparksägaren Enerparc har ansökt om insolvens. Skulderna uppges ligga kring 3 miljarder euro, och förvaltaren säger att bolaget inte hade tillräckligt eget kapital när en finansiering föll. Driften av parkerna fortsätter tills vidare.

Ansökan lämnades till Amtsgericht Hamburg i början av september. Domstolen utsåg advokaten Stefan Denkhaus till preliminär förvaltare. NDR beskriver Enerparc som en av Europas största oberoende ägare av solanläggningar, med mer än 500 parker och omkring 380 anställda i Hamburg.

Det som utlöste ansökan var en finansiering som inte blev av. Denkhaus uppger att en projektfinansiering på 200 miljoner euro föll i slutet av juni, och att ansökan blev nödvändig den 4 september. Merparten av skulderna är projektfinansiering knuten till parkerna.

Miljardlöftet från i mars kunde inte användas

Ett halvår tidigare såg bilden annorlunda ut. I mars meddelade bolaget ett finansieringspaket på upp till en miljard euro. Vd Christoph Koeppen sade då att solbranschens utmaningar hade gjort många marknadsaktörer försiktiga, medan finansiärerna följde Enerparc med förtroende. Denkhaus uppger nu att de medlen inte kunde tas i anspråk för den finansiering som föll.

Ett internationellt förfarande för att hitta en köpare ska inledas. Målet är en försäljning som ger fordringsägarna bästa utfall. Systerbolaget PV-Werk, som bygger solparker och batterilager, har också ansökt om insolvens.

Svårt att göra den gröna elen lönsam

Kollapsen kommer när europeiska sol- och vindbolag fortfarande har svårt att göra installerad kapacitet till stabil vinst. När många parker producerar samtidigt pressas elpriset, ibland under noll. Danska European Energy, som bygger sol, vind och lagring, skriver att batterier ska minska exponeringen mot just låga eller negativa priser. Bolagets rörelseresultat före avskrivningar var 7,2 miljoner euro i andra kvartalet, mot 53 miljoner samma kvartal året före. Skillnaden förklaras främst med att projektförsäljningar dragit ut på tiden.

Koeppens formulering från mars räcker som branschsignal. Utmaningarna hade redan gjort marknaden försiktig. Ett halvår senare räckte inte förtroendet till den finansiering Enerparc behövde.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Google köper halva det finska kärnkraftverkets el fram till 2049

Energikrisen

Publicerad september 18, 2026 – av Emil Fjellstedt
Lovisa kärnkraftverks reaktorbyggnader och skorsten vid vattnet.
Google har tecknat ett elköpsavtal som omfattar hälften av Lovisas kapacitet under 2030–2049. Arkivbild från 2020.

Google uppger att bolaget ska investera minst 13 miljarder euro i finländska datacenter 2027 och 2028 – enligt bolaget självt dess största enskilda investering i Europa. Samtidigt har Google tecknat ett elköpsavtal med Fortum som från 2030 till 2049 binder upp till hälften av kapaciteten i det finska kärnkraftverket i Lovisa.

Beskedet lämnades den 9 september. De 13 miljarderna är Googles egen investeringsram för två år, inte en redovisning av vad som är helt nya projekt.

Statsminister Petteri Orpo (Saml) kallade beslutet ett bevis på Finlands styrkor och sade vid presstillfället:

— Det här innebär jobb, massor av jobb, för finländare i hela Finland. Investeringarna förväntas ge kommunerna betydande skatteintäkter.

Halva verket bokas – ny kärnkraft finns på pappret

Det konkreta i paketet är elen. Google och Fortum har tecknat ett avtal på 22 år som når 50 procent av Lovisas kapacitet 2030–2049. Det är befintlig kraft i nätet, inte ett nytt kraftverk. Reaktorerna togs i drift 1977 och 1980 och står för omkring tio procent av Finlands elproduktion. Hälften motsvarar ungefär 4 terawattimmar per år – i runda tal lika mycket som två miljoner mindre svenska lägenheter gör av med på ett år.

Fortum driver redan ett miljardprogram för att hålla verket igång till 2050. Omkring 700 miljoner euro väntar fortfarande på investeringsbeslut. Avtalet med Google ska enligt Fortum ge den intäktssäkerhet som behövs för att fortsätta. Ny kärnkraft i Lovisa är däremot bara ett utredningssamarbete, inte ett byggbeslut.

Google räknar med att byggfasen understödjer över 37 000 jobb i Finland. Siffran är bolagets prognos för hela leverantörskedjan och lokala följdeffekter – inte anställningar hos Google. Nästa avgörande beslut fattas i Fortums styrelserum, om de hundratals miljoner euro som ännu inte är beslutade.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Krigen pressar svensk diesel mot 24 kronor litern

Energikrisen

Publicerad september 17, 2026 – av Emil Fjellstedt
Circle K-tak över en bensinstation i Sverige.
Circle K, OKQ8 och Preem listar nu dieseln till 23,94 kronor litern.

Kriget i Iran och ukrainska attacker mot ryska raffinaderier stramar åt den internationella dieselmarknaden. Nu rör sig de svenska drivmedelspriserna med världsläget: dieseln närmar sig 24 kronor litern och räkningen växer för åkerier, lantbrukare och pendlare.

För den som måste köra blir varje höjning konkret. Circle K och OKQ8 har höjt dieseln med 90 öre. Ett åkeri som tankar 30 000 liter i månaden får därmed betala 27 000 kronor mer, medan lantbrukaren mitt i skörden och landsbygdspendlaren möter samma utveckling i mindre skala.

Circle K, OKQ8 och Preem redovisar dieselpriser nära 24 kronor från den 16 september. Premiumdieseln ligger på drygt 24,50. Bensin 95 prissätts till strax över 18,50 efter höjningar på 75 och 60 öre under två dagar, sammanlagt 1,35 kronor. Det rör sig om företags- och listpriser; skyltade pumppriser för privatkunder kan vara lägre.

Ryska raffinaderier står stilla

De Rosneft-ägda raffinaderierna i Syzran och Saratov har stoppat processningen efter ukrainska drönarattacker. Syzrans huvudenhet har skadats och reparationerna beräknas ta minst en månad.

Hälften av Rysslands sex största dieselproducerande raffinaderier har tvingats skära ned kraftigt eller stänga under september. IEA uppger att ett ryskt raffinaderi i genomsnitt träffades var tredje dag under årets första åtta månader.

Ryssland, normalt världens näst största dieselexportör, har begränsat exporten och förlängt sitt exportförbud till den 30 september. Mer av bränslet stannar därmed på den ryska hemmamarknaden samtidigt som tillgången utanför landet krymper.

Trycket kommer från flera håll. Premien för europeiska dieselterminer över Brentolja nådde rekordnivåer i början av september, och attacker mot raffinaderier i både Ryssland och Mellanöstern har stramat åt en redan pressad global raffineringskapacitet. Kriget i Iran drar i samma riktning.

Regeringen har sänkt skatten med tre kronor litern inklusive moms från den 1 juli, vilket innebär att den aktuella uppgången inte kan skyllas på Stockholm.

Trump pekar på Ukraina

USA:s president Donald Trump lade skulden på Ukraina när han talade med journalister i Doonbeg i Irland den 13 september.

— Herr Zelenskyj måste göra en sak: Han måste sluta slå ut dieselbränsle i Ryssland, sade Trump.

— Slå inte ut dieselbränsle. Det skadar hela världen, tillade han.

Det är Trumps påstående. Attackerna har slagit mot den ryska produktionen, men störningarna i Mellanöstern är en stor faktor bakom att den globala marknaden stramas åt.

Regeringens bedömning är att Sverige främst riskerar högre priser, inte brist på drivmedel. Landet har egen raffinaderikapacitet och använder till stor del Nordsjöolja – men priset vid svenska pumpar sätts inte i ett svenskt vakuum.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.