MORGONDAGENS DAGSTIDNING – söndag 27 april 2025

söndag 27 april 2025

Uppgifter: Myndighetschef avslog mediestöd på politiska grunder

Statliga mediestödet

publicerad 14 december 2020
– av Isac Boman
Georg Lagerberg MPRT
Georg Lagerberg med Myndigheten för press, radio och tv vill inte att SD inte skall pengar i sin valfond.

Enhetschefen för ansökningar på Myndigheten för press, radio och tv, Georg Lagerberg, har de senaste veckorna lett arbetet att fördela det nya redaktionsstödet på 500 miljoner kronor till medier runt om i landet. Nu visar det sig att Lagerberg själv är starkt politiskt driven och enligt uppgift även låtit detta påverka myndighetens hantering av ansökningar.

Stora etablissemangslojala tidningar och även skvallertidningar med en liten andel nyheter fick vidlyftiga bidrag från de statliga medlen på 500 miljoner kronor när det nya redaktionsstödet skulle fördelas. Samtidigt fick bland annat Nya Dagbladet och webbtidningen NewsVoice avslag med ytterst anmärkningsvärda motiveringar och paragrafer som nu visar sig aldrig tidigare ha använts i myndighetens 45-åriga historia för att vägra tidningar stöd som annars uppfyller alla formella krav.

Nya Dagbladet ansågs inte ha något behov av ekonomiskt stöd eftersom tidningen för sin nuvarande verksamhet är beroende av ideella resurser för att kunna gå runt. Detta trots att man samtidigt påvisat verkliga kostnader. NewsVoice underkändes å sin sida bland annat för att man publicerat ”innehåll från skribenter och debattörer utanför det konventionella systemtänkandet”.

Under flera år har myndighetens enhetschef Georg Lagerberg fört en blogg präglad av hatiska och nedsättande inlägg mot Sverigedemokraterna (SD). I flera av inläggen påstår han att nästan allt som SD gör eller tycker har med nazism, förintelsen eller folkmord att göra. Lagerberg klargör bland annat på sin blogg att han vill ”trycka tillbaka SD ner i det bruna 30-talsträsk där de hör hemma” och anför även på många andra ställen att SD skall likställas med det Nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet NSDAP, bland annat med citat som:

”Sverigedemokraternas argument luktar 30-tal”

”Sverigedemokraterna hämtar sin retorik från Nazist-inspirerade uttalanden från 30-talet”

”Nazister på Sverigedemokraternas listor”

”Att personer med kända kopplingar till nazistiska organisationer får stå på Sverigedemokraternas valsedlar säger en hel del om vilken politik de vill föra.”

Tilläggas kan i sammanhanget av citaten att Lagerberg varit medlem i Liberalerna, som bland annat haft Sam Uhlin på sina valsedlar – som 2009 dömdes till sex års fängelse för att ha dödat en annan man.

Lagerberg uttrycker också ett starkt ogillande mot att SD har byggt upp en valkassa och skriver att ”varje vän av mänskliga rättigheter och som tror på alla människors lika värde anser säkert att det är beklagligt att partiet lyckats med detta”.

Vidare menar han att ”SD:s politik inte hänger samman, har stora luckor och sprider främlingsfientliga, rasistiska och homofoba lögner” och funderar på hur SD:s inflytande kan ”marginaliseras” och menar att partiets ”försök att komma in i de politiskt beslutande församlingarna måste bekämpas.”

Myndighetens enhetschef har också ställt sig positiv till inflödet av så kallade ”ensamkommande flyktingbarn”, som sedermera framförallt visat sig handla om vuxna migranter som ljugit om sin ålder. Lagerberg har dock hållit fast vid att betrakta dessa som barn och bland annat uttryckt att dessa blir ”värdefulla resurser för samhället som alla andra barn”. I verkligheten har rapporter sedermera visat att afghaner, som utgjort en betydande andel av denna grupp, stod för runt 10 procent av alla sexualbrott mot svenska barn och kvinnor under 2017.

Enligt en källa med god insyn i myndigheten skall både NewsVoice och Nya Dagbladets avslag förklaras med att dessa i själva verket varit godkända av handläggaren Dinara Berg när Georg Lagerberg och handläggaren Kajsa Rohdin kastat henne åt sidan för att underkänna ansökningarna på rent politiska grunder.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Chefredaktörer kritiska till nya mediestödet

Statliga mediestödet

publicerad 29 juni 2023
– av Markus Andersson
Chefredaktörerna Leonidas Aretakis, Flamman och Felicia Ferreira, Dagen.

Åtta chefredaktörer vädrar sitt missnöje mot utformningen av regeringens nya mediestöd. Oro uttrycks bland annat för att politiska och religiösa tidningar kommer att få betydligt mindre pengar och således få det svårare att bedriva journalistik.

Av regeringens proposition om mediestödets utformning framgår bland annat att medier som fokuserar på lokaljournalistik kommer att gynnas – men också att mer nischade tidningar riskerar att få kraftigt minskat – eller helt slopat stöd.

I en debattartikel beskrivs mediestödet som ett ”dråpslag” där flera chefredaktörer argumenterar för att det kommer att leda till att färre perspektiv kommer fram och att vissa röster kanske helt försvinner.

– Det är jättebra att propositionen fokuserar på lokaljournalistik som är otroligt viktig för demokratin. Men det är synd att den ställer detta mot den rika floran av politiska och religiösa tidningar som också berikar samtalet, säger Leonidas Aretakis, chefredaktör för den socialistiska tidningen Flamman till skattefinansierade SVT.

– Egentligen borde jag inte vara orolig men jag blir ändå det då Mats Svegfors utredning föreslog att 82 procent av nischningens stöd ska fasas ut på längre sikt, fortsätter han.

Den kristna tidningen Dagen kommer att få sitt stöd halverat inom några år om de rekommenderade förändringarna implementeras.

Chefredaktören Felicia Ferreira är mycket orolig för utvecklingen.

– Vi bevakar till exempel väldigt djupt och väldigt brett civilsamhället, kyrkor och kyrkliga samfund. Det finns också ett antal andra nischtidningar som är experter inom sina områden och som bevakar delar av Sverige. Kanske röster som annars inte hörs.

Kulturminister Parisa Liljestrand (M) avfärdar kritiken i ett mejl till SVT och hävdar att ”ett mediestöd är till för att underlätta för samhällsbevakning i hela landet”.

Vilka tidningar som får eller inte får stöd kommer att avgöras av mediestödsnämnden, men tidningar på den nationella mediemarknaden kan fortsatt få stöd. Om det skulle visa sig att man inte kommer in i det nya systemet, då har vi tagit höjd för ett mycket generöst övergångsstöd”, påstår hon vidare

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Mediestödsreformens syfte är att säkra lydnad mot makten

Statliga mediestödet

Utredningen för en reform av mediestödet vill ersätta kravet på "god etisk sed" med att omfatta dogmen om "alla människors lika värde". Den egentliga målsättningen med detta handlar självfallet inte om medieetik, utan om att förhindra att oberoende media som NyD får verka på samma villkor som medströmsmedia.

publicerad 29 juni 2022
– av Isac Boman
Mats Svegfors och Jeanette Gustafsdotter förklarar den tilltänkta reformen av mediestödet.

Tidigare har kravet för statligt mediestöd primärt varit att en tidning följer ”god etisk sed”. Det är ett rimligt krav, som man från mediemyndigheten MPRT:s sida, om än motvilligt, konstaterat att även Nya Dagbladet uppfyllt.

Nu ser det dock ut som att utredaren Mats Svegfors och demokratiministern Jeanette Gustafsdotter kan komma att ersätta detta krav med vad man kallar för ett nytt ”demokratikriterium”.

Kriteriet är utformat som att den publicistiska verksamheten inte får stå i strid med grunderna för det demokratiska styrelseskicket samt respekten för alla människors lika värde och den enskilda människans frihet, integritet och värdighet.”, står det att läsa i Svegfors utredning.

Termen ”alla människors lika värde” är en dogm utan möjlighet till applicering i det verkliga livet. Termen är i själva verket en felöversättning ifrån FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Artikel 1 i FN-deklarationen lyder ”All human beings are born free and equal in dignity and rights” vilket korrekt översatt blir att ”Alla människor är födda fria och lika i värdighet och rättigheter” – vilket får en helt annan innebörd.

Sådana väsentliga nyanser är det dock inte troligt att en mediestödsnämnd i dagens myndighets-Sverige har kapacitet att omfatta, varken intellektuellt eller moraliskt.

Anser verkligen Mats Svegfors att det bör vara ett krav för ledarsidan på en tidning att se Moder Teresa och Anders Breivik som lika mycket värda för att kvalificera sig för statligt mediestöd? Tesen om att alla människor är lika mycket värda är uppenbart absurd, och frågan kan förstås inte besvaras varken av Svegfors eller Gustafsdotter.

Nya Dagbladet tog avstånd från den infantila dogmen redan 2018 i ett offentligt ställningstagande mot bakgrund av en analys om dess skadlighet, så vi får utgå från att det ser ut att bli ett definitivt nej till något framtida mediestöd för tidningen.

I praktiken handlar det förstås inte om några etiska eller moraliska principer – utan om makt. Att ”tro på alla människors lika värde” är framförallt en eufemism för att ”vara lojal till den rådande maktens dagordning”. Under just denna dogm ingår i explicita ordalag exempelvis att inte rikta kritik mot det pågående projektet att byta ut ursprungsbefolkningen i Sverige till folkgrupper från tredje världen, eller mot hbtq-lobbyn med dess allt mer motbjudande projekt framförallt i relation till barn och unga.

I den bemärkelsen är den faktiska målsättningen självfallet att mediestöd inte ska gå till verkligt oberoende media som ger sig in på kontroversiella områden som ovan nämnda och kritiserar den rådande maktens institutioner.

En ytterligare intressant skrivelse är att tidningar inte får stå i strid med ”den enskilda människans frihet, integritet och värdighet”. En fråga till Svegfors och demokratiminister Gustafsson är huruvida detta kommer att omfatta mediehus som Bonnier och Schibsted – som stödde och drev på för införandet av den medicinska apartheid som under en tid villkorade grundläggande medborgerliga rättigheter i Sverige med experimentella injektioner från läkemedelsindustrin?

Frågan är givetvis också retorisk. Målet med mediestödet från statligt håll är, som med hela systemet i Sverige varit under lång tid, att låta sossarna dominera staten, Wallenberg dominera näringslivet och parhästarna Bonnier-Schibsted dominera medielandskapet. Mediestödet är, om än en liten, framförallt en kugge i att smörja och upprätthålla detta upplägg.

 

Isac Boman

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nytt ”demokratikriterium” ska läggas in i mediestödet

Statliga mediestödet

publicerad 29 juni 2022
– av Sofie Persson
Mats Svegfors.

Utredningen gällande mediestöd, som Mats Svegfors fick i uppdrag förra året, är nu slutförd och inlämnad till kulturministern. I den menar Svegfors att man bör lägga till vad man kallar för ett ”demokratikriterium”, vilket i praktiken betyder att tidningar måste omfatta parollen ”alla människors lika värde” för att kunna få mediestöd.

I oktober förra året fick Mats Svegfors, tidigare vd för statsradion Sveriges Radio och tidigare chefredaktör för Schibsted-tidningen Svenska Dagbladet, i uppdrag av dåvarande kultur- och demokratiminister Amanda Lind att utreda mediestödet. I slutet av sin utredning meddelade Svegfors att det ”kommer att bli ändringar” i mediestödet och att lokaljournalistik bland annat kommer att prioriteras.

Nu har Svegfors lämnat in sin utredning till nuvarande kulturminister Jeanette Gustafsdotter, rapporterar skattefinansierade SVT. Förutom att fokus bör ligga på lokaljournalistik vill man bland annat också avveckla driftstödet och ersätta det med redaktionsstöd samt göra mediestödet teknikneutralt, vilket innebär att publiceringsform inte kommer att vara en avgörande faktor för vem som får stödet.

En annan del man vill lägga till är ett ”demokratikriterium”, vilket i praktiken ser ut att innebära att det nu blir ett krav att bevisa en tro på slagordet ”alla människors lika värde” om man vill ansöka om mediestöd.

Mediestöd får lämnas för allmänna nyhetsmedier som har en publicistisk verksamhet som inte står i strid med grunderna för det demokratiska styrelseskicket samt respekten för alla människors lika värde och den enskilda människans frihet, integritet och värdighet”, står det i utredningen.

När Samnytt talar med Svegfors förtydligar han att det ska handla om en ”tydlig avvikelse” och enbart ska gälla när en ”publicistisk verksamhet verkligen strider mot det demokratiska samhällsskicket”. Vidare påpekar han att mediestöd och mediefrihet är två skilda saker.

En tidning eller ett digitalt medium som driver en antidemokratisk hållning ges inte stöd med statliga pengar. Vi är samtidigt väldigt angelägna om att betona att mediestödet är en sak, mediefriheten en annan sak. Man ska inte blanda ihop de sakerna, säger han till Samnytt.

Bonnierkoncernen uppger i ett uttalande att man är mestadels positiva till det nya förslaget, även om det innebär att man troligen kommer att få mellan 20 och 40 miljoner mindre från mediestödet, rapporterar Journalisten.

Utredningen ska nu på remiss och förändringarna väntas kunna träda i kraft senast den 1 januari 2024.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nya Dagbladet erkänns som allmänt nyhetsmedium

Statliga mediestödet

publicerad 5 juli 2021
– av Markus Andersson
mprt-poster

Efter en långdragen kamp mot Myndigheten för press, radio och tv, MPRT, erkänns nu Nya Dagbladet som allmänt nyhetsmedium i Sverige. Dock inte retroaktivt. Att myndigheten tvingas erkänna tidningen ses ändå som en stor framgång för oberoende och ”alternativa” medier i Sverige då tidningen inte anpassat sitt innehåll och valt att inte ansluta sig till det etablerade ”pressetiska systemet”.

Nya Dagbladet grundades 2012 och har hela tiden haft en inriktning mot allmän och bred nyhetsförmedling med fokus på kvalitet framför kvantitet. Tidningen har sedan växt till att bli Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning.

I slutet av förra året ansökte Nya Dagbladet om så kallat redaktionsstöd som en del i det nya mediestöd som etablerades under 2020. Stödet nekades dock av myndigheten som menade att tidningen hade ett ”redaktionellt innehåll” som ”i stor utsträckning tas fram av ideella resurser”. Beslutet saknade dock stöd i den så kallade mediestödsförordningen som myndigheten har att följa.

Tidningen valde trots att beslutet formellt inte gick att överklaga, gå vidare med ärendet till både JO samt Förvaltningsrätten och Kammarrätten som emellertid inte velat eller kunnat påverka MPRT:s uppenbart felaktiga beslut och fjolårets redaktionsstöd har alltså fortfarande inte beviljats.

Nya Dagbladet har dock fortsatt att växa i både storlek och omsättning och efter att tidigare i år ansökt om innovations- och utvecklingsstöd kunde alltså myndigheten inte längre hitta skäl till att neka tidningen stöd. Tidningen beviljas därmed 224 000 kronor i stöd för att utveckla en mobilapp för Android och iOS.

Allmänt erkännande

Erkännandet är däremot avsevärt större och viktigare än stödet för att utveckla en mobilapp. Myndigheten har genom att tidningen uppfyller samtliga kriterier därmed fastslagit att Nya Dagbladet:

  • Stärker demokratin genom att främja allmänhetens tillgång till oberoende nyhetsförmedling i hela landet via en mångfald av allmänna nyhetsmedier med redaktionellt innehåll av hög kvalitet.
  • Bedriver en verksamhet som innefattar ”nyhetsbevakning” och som har ett ”redaktionellt innehåll bestående av regelbunden och allsidig nyhetsförmedling som ger uttryck för ett brett utbud av ämnen och perspektiv samt granskning av för demokratin grundläggande skeenden”.
  • Följer vad som kan anses vara ”god medieetisk sed” trots att NyD aktivt valt att inte anslutna sig till medieombudsmannen. Detta som det första oberoende mediet i Sverige.
  • Inte uppmanar till brott.
  • Inte sprider desinformation.
  • Inte vilseleder kring vetenskap.

 

Detta trots att tidningen fortsatt att rapportera om kontroversiella ämnen och inte anpassat, raderat eller ändrat något innehåll på sajten och inte heller avser att göra detta.

Det har dock uppdagats att regeringen valt att inte fortsätta tillsätta de medel som det nya mediestödet hade avsetts att ha. Ursprungligen skulle det så kallade redaktionsstödet omfatta 500 miljoner kronor årligen, men i år finns det bara 90-100 miljoner att tillgå.

Det hela innebär att nya oberoende medier, som likt Nya Dagbladet har rätt till stödformen, blir särskilt drabbade då bara omkring en femtedel av medlen finns att tillgå. Detta samtidigt som det traditionella presstödet, som i huvudsak gynnar de gamla etablerade mediehusen, garanteras sitt fortsatta stöd på 500 miljoner kronor årligen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.