MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 20 juni 2025

fredag 20 juni 2025

NyD Debatt

”Skattebetalarnas pengar är en drivkraft för korruption”

Skattebetalarnas pengar är en drivkraft för korruption och kan göra att ärlig konkurrens och affärsmässighet konsekvent sätts åt sidan när det kommer till offentliga upphandlingsuppdrag. Det skriver Jan Norberg i sin debattartikel.

publicerad 22 november 2019
Amazons grundare Jeff Bezos till höger i bild besöker det amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

64 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Med egna erfarenheter av sofistikerad korruption inom myndighetsvärlden, det privata näringslivet och den politiska sfären fick mina ögon syn på en tankeväckande artikel om hur mäktiga intressen har styrt korruptionen genom att infiltrera olika intressenter inblandade i offentlig upphandling, och där skattebetalarnas pengar är själva drivkraften för korruption. Detta exempel handlar om USA, men kan på många sätt jämföras med vad som sker och har skett i Sverige.

Att en offentlig upphandling i mångt och mycket styrs av regelverk och lagstiftning ser ju alltid bra ut på papperet, men vad som sker i verkligheten är dock en helt annan sak. Just den här upphandlingen omfattar så kallade molntjänster för det amerikanska försvaret och består av ett 10-årigt kontrakt värt bortemot 100 miljarder kronor, en synnerligen stor och viktig affär med andra ord.

För att skaffa sig makt och inflytande över hela upphandlingsprocessen så agerar mäktiga industriella intressen, det vill säga företag och intresseorganisationer samt inhyrda lobbyister, ofta med politisk bakgrund, på olika sätt för att med olika medel kunna påverka de inblandade i en för den egna affärsverksamheten positiv riktning.

I detta fall har Amazon, vars ägare är Jeff Bezos, lyckats förmå dem som kunnat påverka kravställningen i det offentliga upphandlingsunderlaget att ställa olika krav vilka ensidigt gynnar Amazon. Allt för att göra det svårt för olika konkurrenter att vinna den offentliga upphandlingen.

Denna form av korruption är inte alltid så lätt att identifiera då den pågår på så många nivåer och berör så många olika delar av hela processens samtliga skeenden. Gemensamt är dock att ärlig konkurrens och affärsmässighet konsekvent sätts åt sidan.

Varför detta sker kan ha många olika orsaker beroende på vilka som är berörda. Börjar vi med tekniksidan hos det amerikanska försvaret, som detta exempel visar, så finns det förmodligen anledning anta att vissa grupper och individer där, av olika orsaker, föredrar Amazon som leverantör. Om de är ordentligt mutade till detta eller om de verkligen föredrar Amazons lösningar är av underordnat intresse då de är underställda kravet på att stimulera till riktig konkurrens till gagn för skattebetalarnas intressen. Det är knappast något som bekymrar en tekniknörd i den djupa staten – att gratis få åka på ett par årliga kongresser i regi av Amazon räcker sannolikt för att de skall försöka gynna Amazon.

Kommersiellt ansvariga för denna upphandling har inte något intresse att ifrågasätta tekniksidans kravställningar. Dels begriper de inte teknikfrågor, men framför allt så vill inte inköpssidan stöta sig med tekniksidan genom att ifrågasätta deras olika tekniska krav på leverantörerna. Alla är rädda om sina jobb. Kommersiellt ansvariga för offentlig upphandling är ofta själva mutade av olika leverantörer. Det räcker oftast med några intressanta seminarier på platser där man har möjligheter till överdådig rekreation betald av leverantören. Såklart vinner därför ”vissa” leverantörer de offentliga upphandlingarna oftare än andra.

Grovt beskrivet är det ungefär så här anställda inom den djupa staten både i USA och Sverige hanterar skattebetalarnas medel. De politiker och generaldirektörer vilka genom lagar och regelverk skall styra offentlig upphandling sitter också stilla i båten eftersom de själva är föremål för olika former av bestickning. Här använder stora leverantörer som till exempel Amazon mer sofistikerade metoder. I USA, där det öppet går att stödja olika politikers valkampanjer med olika former av ekonomiska bidrag, behöver man ju inte vara Einstein för att inse att politiker är korrumperade.

I Sverige sker detta på ungefär samma sätt, men med skillnaden att politiker lockas av en senare anställning i det företag eller den intresseorganisation som politikern gynnat. Ta bara Fredrik Reinfeldt, Anders Borg, med flera vilka nu har högt uppsatta jobb inom den globalistiska maffia som infiltrerar politikerskrået. På mycket nära håll har jag personligen sett denna form av korruption äga rum på ett mycket illaluktande sätt.

Globala organisationer och företag har kunnat härja fritt i hela västvärlden där man hela tiden strävar efter total marknadsdominans och monopolliknande förutsättningar från de berörda ländernas politiska ledningar. Den officiella förklaringen stavas hela tiden arbetstillfällen och skatteintäkter. Det har till och med gått så långt att dessa globala affärsintressen officiellt krävt att nationell lagstiftning skall underställas en global rätt för stora företag att kunna strunta i nationella lagar och regelverk. Allt för att kunna lägga under sig en total och dominerande marknadsställning. Den här utvecklingen har pågått under många årtionden, men inte varit så känd för allmänheten. I synnerhet inte för den svenska allmänheten som fortfarande tycks tro att allt i Sverige går rätt till.

Men, så kom det en ny amerikansk president som själv varit en del av detta spel. Som mark- och fastighetsspekulant i USA kunde Donald Trump spelet bättre än många andra och blev därför ganska snabbt ett veritabelt hot mot den djupa statens etablissemang, men framför allt för de mäktiga globala intressen som endast var några år ifrån att totalt kunna styra och ställa den globala utvecklingen.

Jeff Bezos, huvudägaren av Amazon, hade för att kunna påverka opinionen, det vill säga politiker och allmänhet, insett att en stor och välkänd medial plattform är ett av de viktigaste sätten att påverka. Bezos äger The Washington Post och har också insett att Donald Trump inte går att köpa för pengar, med en egen förmögenhet av dignitet som gör honom svårköpt. Bezos har därför tillsammans med andra oligarker ur den globalistiska rörelsens mörker gått i bräschen för att misskreditera Donald Trump via olika medieplattformar där de själva är stora ägare.

I högt spel är underskattning ofta en orsak till varför man kan förlora stora insatser. Globalisterna underskattade grovt Donald Trumps narcissistiska läggning och det amerikanska folkets frustration över en allt mer påver framtid rent ekonomiskt. Mainstream-media har genom sin agendastyrda journalistik och sina veritabla smutskastningskampanjer blivit ett rött skynke för Trump, och Washington Post är en av de mediekanaler Donald Trump ofta pekar ut som fake news. Bezos och andra har naivt trott att man skulle kunna mobba ut Donald Trump, men när inte det lyckades så ökades ansträngningarna för att via sina köpta politiker i kongressen försöka ställa Trump inför riksrätt.

Donald Trump kan detta fulspel till fulländning och slog därför tillbaka mot Amazon i denna upphandling av så kallade molntjänster på ett sätt som sannolikt sänder chockvågor till globalisternas alla olika tankesmedjor. Framför allt polariserar Trump medvetet kriget mellan falska nyhetsmedia och hans administration. Jeff Bezos och andra globalister har fått något att tänka på inför valet 2020.

Det paradoxala och något pikanta i just denna upphandling är att det samtidigt är en annan korrupt global gigant, Microsoft, som vunnit upphandlingen. Deras track records är minsann inte heller något man vill lägga ut i skyltfönstret.

 

Jan Norberg

Om skribenten:

Jan Norberg är pensionerad konsult med en bakgrund inom svensk industri. Han är sedan några år bosatt i Portugal. Jan är en engagerad samhällsdebattör.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Svensk kollektivtrafik monteras ner av privatiseringar”

Kollektivtrafiken bör drivas i medborgarnas intresse, inte marknadens, skriver bussföraren Peter Sellen.

publicerad 14 juni 2025

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

64 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Den svenska modellen har historiskt kännetecknats av ett offentligt ansvar för grundläggande samhällsfunktioner, där välfärdstjänster och infrastruktur har finansierats gemensamt och drivits i offentlig regi. Syftet har varit att säkerställa jämlik tillgång, hög kvalitet och demokratisk kontroll över verksamheter av avgörande betydelse för samhällsutvecklingen.

Under de senaste decennierna har denna modell successivt förändrats genom en långtgående marknadsanpassning, privatiseringar och konkurrensutsättning. Kollektivtrafiken utgör ett tydligt exempel på denna utveckling. Sedan 1990-talet har driften av kollektivtrafiken i Sverige i stor utsträckning organiserats genom upphandlingar, där privata aktörer konkurrerar om trafikavtal. Denna förändring har inneburit att samhällsviktiga funktioner underställts marknadslogik, där lägsta pris och vinstmarginaler ofta tillåts väga tyngre än långsiktiga samhällsintressen. Resultatet har blivit en fragmentiserad trafikverksamhet, där den offentliga huvudmannens direkta inflytande över genomförandet av kollektivtrafiken försvagats.

Forskning om marknadsstyrning i offentlig sektor har visat att detta skapar problem för såväl kvalitet, kontinuitet som personalförhållanden. Arbetsmiljön för förare och personal har försämrats till följd av korta anställningar, splittrade arbetsgivare och återkommande anbudsprocesser. Bussförarbristen har under senare år förvärrats och blivit ett strukturellt problem, där många förare lämnar yrket på grund av hög arbetsbelastning, osäkra scheman och bristande arbetsvillkor. Detta påverkar i sin tur trafikutbudet negativt, särskilt i glesbygd och mindre lönsamma områden samt säkerheten. Den negativa spiralen hotar både tillgänglighet och samhällsekonomisk effektivitet.

Samtidigt är det viktigt att klargöra att dagens lagstiftning ger regioner och kommuner möjlighet att driva kollektivtrafik i egen regi, under förutsättning att politisk majoritet och organisatoriska förutsättningar finns. Det är således inte juridiska hinder som omöjliggör egenregidrift, utan i hög grad politiska beslut och ideologiska ställningstaganden. Ansvaret för kollektivtrafikens organisering och de konsekvenser som följer av valda modeller vilar ytterst på de folkvalda. Enligt 1 kap. 1 § regeringsformen åligger det allmänna att verka för att ”trygga den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd”. Det innebär att situationen med försämrad trafik, skenande förarbrist och undermålig arbetsmiljö för kollektivtrafikens personal är en direkt politisk fråga och ett ansvar för regionernas beslutsfattare.

Det har inget med politiskt mod att göra. Det är politikernas direkta ansvar. Mot denna bakgrund bör kollektivtrafikens organisering och styrning aktualiseras som en central del i diskussionen om välfärdens framtida utformning. Ett konkret politiskt krav bör vara att regioner aktivt utreder och återinför egenregidrift där så är möjligt och lämpligt, i syfte att stärka den demokratiska kontrollen, förbättra arbetsvillkoren och säkerställa ett robust och jämlikt kollektivtrafiksystem i enlighet med regeringsformens krav på det allmännas ansvar för medborgarnas välfärd.

Ett sådant initiativ skulle utgöra ett nödvändigt steg för att åter stärka den svenska modellen och säkerställa att kollektivtrafiken drivs i medborgarnas, snarare än marknadens, intresse.

 

Peter Sellen, Bussförare Stockholm

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Bygg vidare på andan från upprättandet av de kinesiska diplomatiska relationerna – för en bättre framtid”

Sedan Kina och Sverige upprättade diplomatiska förbindelser för 75 år sedan har samarbetet länderna emellan utvecklats stadigt och lett till många positiva resultat. Det skriver Kinas Sverigeambassadör Cui Aimin.

publicerad 29 maj 2025

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

64 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Den 9 maj uppmärksammas årsdagen av upprättandet av diplomatiska förbindelser mellan Kina och Sverige. Sverige var ett av de första europeiska länderna att erkänna Folkrepubliken Kina. Under de 75 år som har gått sedan dess har relationen mellan våra länder överlag varit stabil, med ett ständigt växande samarbete inom många områden. Tillsammans har vi skrivit ett betydelsefullt kapitel av ömsesidigt utbyte och gemensam utveckling mellan två länder med olika civilisationer, samhällssystem och utvecklingsnivåer.

Tillbakablicken på dessa 75 år visar att principerna om oberoende, ömsesidig respekt och ömsesidig nytta utgör en värdefull grund som fortsatt driver våra relationer framåt.

En långvarig vänskap som består genom tiderna

Redan för över 280 år sedan upprättades genom Göteborg–Kantonrutten en bro av vänskap mellan våra två folk. Svenska handelsresor, representerade av Ostindiefararen Götheborg, trafikerade haven mellan våra länder och medförde svenska varor som blyerts och ylle till Kina, samtidigt som de återvände med te, siden och porslin till Sverige. Denna tidiga kontakt lade grunden till ett långt vänskapligt utbyte. Sedan våra länder upprättade diplomatiska förbindelser år 1950 har våra ömsesidiga relationer och det givande samarbetet utvecklats stadigt och lett till många positiva resultat.

Pragmatiskt samarbete för gemensam utveckling

Kina och Sverige har en stark och mångsidig handelsrelation. Vi har länge varit varandras största handelspartner i respektive region – Kina i Asien för Sverige, och Sverige i Norden för Kina.

Sedan förra året har flera högnivåbesök ägt rum, bland annat mellan Sveriges utrikeshandelsminister och Kinas vice handelsminister. Viktiga möten som det sjunde mötet i den gemensamma kommittén för vetenskapligt och tekniskt samarbete, samt det tjugoförsta mötet i den gemensamma kommittén för ekonomiskt, industriellt och tekniskt samarbete, har hållits. Dessutom har en arbetsgrupp för investeringar i grön omställning etablerats, vilket gett samarbetet ytterligare ny energi. År 2024 har den bilaterala handeln fortsatt att växa, och investeringarna ökar åt båda håll – med kinesiska investeringar i Sverige som ökar med omkring 70 procent. Svenska företag som IKEA, Ericsson och Volvo har fortsatt att fördjupa sin närvaro i Kina, samtidigt som kinesiska teknikföretag bidrar till Sveriges ekonomiska tillväxt och gröna omställning. Samarbetet inom naturvetenskap, teknik och artificiell intelligens är livligt och präglas av stark innovationskraft.

Utbyte och dialog för bättre förståelse

Samarbetet inom vetenskap, kultur och utbildning är intensivt, vilket främjar ömsesidig förståelse mellan öst och väst. Sverige är populärt bland kinesiska studenter och turister, medan det finns ett växande intresse i Sverige för kinesisk kultur och historia. Kinesiska konstutställningar och scenkonstföreställningar i Sverige har fått ett varmt mottagande av den svenska allmänheten. Dessa visar att det kulturella utbytet mellan våra länder är mycket livfullt och dynamiskt.

Kinas och Sveriges näringsliv kompletterar varandra väl, och potentialen för framtida samarbete är stor. Kina driver på för högkvalitativ utveckling och en högre grad av öppenhet mot omvärlden – något som kommer att ge nya möjligheter för hela världen, inklusive Sverige. Vid denna nya historiska milstolpe bör våra länder fortsätta att värna om de grundläggande principerna för våra diplomatiska förbindelser – oberoende och självbestämmande, ömsesidig respekt, samt samarbete för ömsesidig nytta. Genom att stärka det politiska förtroendet, fördjupa det praktiska samarbetet och främja mänskliga utbyten kan vi tillsammans teckna en ny bild av det kinesisk-svenska partnerskapet. Därigenom kan vi även bidra till utvecklingen av Kina–EU-relationerna, till fred och utveckling i världen samt en gemensam och vackrare framtid för mänskligheten.

 

Cui Aimin

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Hälsorisker med strålning behöver granskas objektivt”

Kritiserade 5G-utbyggnaden

Strålskyddsfrågan berör hela svenska folket, inte bara ur ett folkhälsoperspektiv utan även ur ett demokratiskt och människorättsligt perspektiv. Det skriver Mona Nilsson från Strålskyddsstiftelsen tillsammans med Lennart Hardell vid Forskningsstiftelsen Miljö och Cancer.

publicerad 20 maj 2025
Ulrika Heie (mitten) fick orättfärdig kritik för sina motioner gällande skydd mot strålning, skriver debattörerna.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

64 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Ofta påstås i media att det inte skulle finnas hälsorisker med strålning från trådlös teknik och elektromagnetiska fält så länge gällande referensvärden från Strålsäkerhetsmyndigheten inte överskrids. I en artikel i Aftonbladet den 14 april 2025 anklagades Ulrika Heie (C) för att ”sprida galna idéer om elöverkänslighet” efter att hon i en motion inlämnad för flera år sedan föreslagit att människor som drabbas av ohälsosymptom till följd av exponering för elektromagnetisk strålning borde skyddas bättre. Kritik mot Ulrika Heie för samma motion framfördes även i Expressen samma dag och i DN i en ledare den 17 april 2025.

Emellertid stämmer inte det som ensidigt gjorts gällande i ovanstående artiklar med tillgänglig forskning och forskarvärldens bedömning. Omfattande forskning har visat skadliga effekter under referensvärdet, inklusive skadlig påverkan på hjärnan och på cellers DNA, i form av oxidativ stress samt försämrad fertilitet. En klar majoritet av forskarna inom området konstaterar att människor bör skyddas bättre samt informeras om riskerna.

Vi ställer oss frågande varför Heie samtidigt i rikstäckande media kritiseras för ett par motioner, bland tusentals andra, som gör förslag som borde betraktas som bra: att stärka skyddet för särskilt känsliga människor, i linje med vad en majoritet av forskarna inom området begärt i EMF Scientist Appeal sedan 2015. Kravet har nu signerats av 267 forskare inom området från 45 länder. Dessutom har två olika WHO-analyser nyligen konstaterat att det finns starka bevis för att mobilstrålning orsakar cancer och försämrar fertiliteten i djurförsök.

Vi efterlyser en mer objektiv och saklig debatt i en fråga som berör hela svenska folket. Alla är exponerade i kraftigt ökande grad för denna form av strålning genom utbyggnaden av det trådlösa samhället.

Vi har publicerat de första studierna hittills i världen om hälsoeffekter av exponering för 5G. Resultaten visar att strålningen i människors bostäder ökat mycket kraftigt efter utbyggnaden av 5G och att de som bor nära mobilmaster kan drabbas av ohälsa.

Vi efterlyser en mer objektiv och saklig debatt i en fråga som berör hela svenska folket

Det saknas idag forskning som visar att 5G inte skadar hälsa och miljö. Telekombolagen har inte behövt visa att 5G inte är skadligt innan myndigheter gett grönt ljus för utbyggnaden, som medför ökad påtvingad exponering i människors egna hem, arbetsmiljö och offentliga platser utan informerat samtycke. Detta förhållande borde diskuteras mer i media, inte bara ur ett folkhälsoperspektiv utan även ur ett demokratiskt och människorättsligt perspektiv.

I stället för att anklaga politiker, som vill skydda människan (barn och vuxna) mot risken för skadlig påverkan på hälsan, och upprepa det felaktiga påståendet om att det saknas hälsorisker, bör saklig och objektiv rapportering av frågan göras.

 

Mona Nilsson, Strålskyddsstiftelsen

Lennart Hardell, Forskningsstiftelsen Miljö och Cancer
Tidigare professor, överläkare, Onkologiska kliniken, USÖ

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Kritikens arbetsfält är saken, inte individen”

Totalitära samhällsutvecklingen

Kritik i dess sunda form är ett verktyg ämnat för att klargöra och förstå grunden för olika uppfattningar och synsätt - inte ett vapen för att strypa diskussion. Det skriver Kostas Elefteriadis, fysioterapeut.

publicerad 11 april 2025
Betydelsen av kritik enligt dess grekiska rötter syftar på att bedöma, avgöra och syna.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

64 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Definitionen av kritik och frihet missbrukas ofta av ordfjäskare, ordförvrängare, och ordbroderare i syfte att rättfärdiga och diktera deras egen definition på vad som är rätt och fel, sant och falskt, orsak och verkan eller person och sak. När den rätta definitionen av kritik och frihet missbrukas på grund av okunnighet, eller av medveten förvrängning, omvandlas dessa fantastiska begrepp istället till hotfulla vapen som hindrar utvecklingen av en kreativ diskussionsatmosfär som underlättar förståelsen bakom olika uppfattningar och formandet av problemlösningar.

Definition av kritik och frihetslagen

Ordet ”kritik” kommer av det grekiska verbet krino som kan översättas med att bedöma, avgöra, syna. Kritik är ett tekniskt verktyg som man skall använda för att skapa en atmosfär för fruktbar diskussion och därmed underlätta och effektivisera meningsutbytet, klargöra, begripa, förstå grunden för olika uppfattningar och synsätt, vilket inte nödvändigtvis behöver leda till åsikternas sammanjämkning eller till konsensus (samsyn). Kritiken skall man i detta fall använda som en övervakare för att motverka kränkning av frihetslagen. Kritikens arbetsfält är saken, icke individen. Kritiken är opartisk, har inget intresse av att klandra, kränka eller döma den enskilde.

Om några personer känner sig kränkta av kritikens arbetssätt, vittnar det om feltolkning av vad kritiken är och vad den avser. Kritiken kan inte ändra sitt definitionsmässiga omfång, sitt arbetsområde, bara därför att några personer anser kritiken icke ge dem rätt i sina resonemang och attityder och känner sig personligt angripna av kritik som icke riktas mot någon enskild person utan på en sak, en företeelse, ett handlande, ett förfarande. Då rör det sig i deras fall om en felaktig tolkning av kritiken, ty inga saker, inga företeelser, inga handlingar, inga förfaranden är så heliga att de inte får tåla att kritiskt granskas. När kritiken icke avser personen utan riktar sig uteslutande mot saken, är varje tal om personlig kränkning betydelselöst för den vidare sakliga diskussionen och bör avvisas ur denna.

Frihets lag

Det är viktigt att understryka frihetslagen, som i sin oavvislighet är grunden för en hållbar livsåskådning syftande till enhet. Mänskligheten på vår planet utgör en enhet. Människan tillhör den mänskliga familjen. Även om mänskligheten är uppdelad i olika länders folk där dessa folk talar olika språk samt att folken och andra grupper av människor i länderna har sina kollektiva drivkrafter, sin speciella konsensus, sin speciella uppfattning om verkligheten och livet, sin världs- och livsåskådning, har varje människa som finns på planeten rätt att existera. Människan har rätt att förändras, rätt att utvecklas, att tro och att tvivla, att uttrycka denna tro och denna tvivel i tal och skrift, att känna och att tänka, att handla, att försvara frihet och rätt, allt detta så länge denna människa inte inkräktar på andras lika rätt till detsamma.

Detta är definitionen av frihetslagen. Det är nödvändigt att skilja mellan person och sak. Den rätt frihetslagen ger varje människa att uttrycka sin åsikt medför inget som helst tvång för andra människor att acceptera hennes åsikt såsom riktig eller sann. Alldeles tvärtom: frihetslagen gäller lika för alla, och den frihet som en människa brukar, måste hon medge även alla andra. Med andra ord har dessa andra samma rätt att tro eller tvivla, att ifrågasätta, att utreda, att analysera och syntetisera utgående från egen övertygelse om vad som är rätt och sant. Och för dem alla gäller denna frihet på villkor att de inte inkräktar på andras lika rätt till detsamma.

Tyvärr respekteras inte frihetslagen; olika grupper i den mänskliga familjen vill på manipulativa sätt göra sina ståndpunkter till de enda sanna och giltiga och tvinga dem som tänker annorlunda till tystnad. När grupper eller enskilda påtvingar andra sina åsikter, därför att de anser att deras uppfattning av verkligheten måste gälla mot andras uppfattningar och genom politisk lobbyism skaffar sig makt att genom lagändringar hindra oliktänkande att uttrycka sina ståndpunkter och att straffa dem för dessa, kränker de frihetslagen. De vill inte medge andra den rätt de kräver för sig själva. Detta är översittarens, tyrannens eller diktatorns logik och psykologi.

I frihetslagens anda kan man i den lugna dialogens form, fri från allt tvång och kränkning av människans rätt, skapa en kreativ atmosfär genom att använda kritiskt analytiskt resonemang. Avsikten är att ge och ta emot olika ståndpunkter, därmed berika diskussionen och förhoppningsvis nå en djupare förståelse av de olika uppfattningarnas ursprung, verklighetsvärde och ändamålsenlighet.

 

Kostas Elefteriadis, fysioterapeut Veidos 

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.