Både Läkemedelsverket och Livsmedelsverket har tidigare sagt nej. Nu har Högsta domstolen sagt sitt och slagit fast att CBD-olja skall klassas som narkotika, även om den är tillverkad av laglig industrihampa.
CBD-oljan som tillverkas av industrihampa och som döpts efter den farmakologiska ingrediensen cannabidiol klassades förra året som ett läkemedel varpå företag som sålt den smärtlindrande produkten stoppades från detta.
Nu har också Högsta domstolen slagit ned och anser att cannabisolja som innehåller THC ska klassas som narkotika, även om den är baserad på industrihampa. Man prövade saken sedan riksåklagaren överklagat en friande dom om narkotikabrott där den tilltalade innehaft fem flaskor med CBD-olja – som hade tillverkats av laglig hampa.
”Enligt Högsta domstolen är det klart att undantaget avseende industrihampa endast avser växter av släktet Cannabis. En beredning som innehåller THC träffas inte av undantaget och utgör därför narkotika. Den s.k. legalitetsprincipen ställer bl.a. krav på att straffrättslig reglering inte får vara för obestämd. Narkotikaregleringen och undantaget för industrihampa är enligt Högsta domstolen inte så otydlig att en tillämpning av bestämmelserna skulle strida mot legalitetsprincipen”, skriver man i ett pressmeddelande.
Annons:
Från Läkemedelsverkets sida ser man positivt på domen och menar att det blir tydligare vad som gäller fortsättningsvis. Man menar att "en av farorna med oljan är att patienter kan överge sina traditionella mediciner till förmån för cannabisoljan eftersom den har rykte om sig att kunna bota många sjukdomar".
– Preparat som inte är kontrollerade kan innehålla vilka föroreningar som helst eller så innehåller det inte alls det som påstås. I vissa fall kan man tänka sig att det inte är kontrollerad tillverkning enligt god tillverkningssed, säger Josefin Liljeteg, biträdande enchetschef på Läkemedelsverket till Omni.
Mer än hälften av USA:s delstater tillåter dock läkare att skriva ut cannabis på recept och medicinsk cannabis är på väg att bryta igenom på bred front i flera länder.
I dag är de främst två av de över 100 så kallade cannabinoider som finns i cannabisplantan som är intressanta inom den medicinska forskningen.
THC är den rusgivande huvudingrediensen. Den ökar aptit och minskar illamående. THC är också intressant för att minska smärta, inflammation och problem med muskelkontroll.
Cannabidiol, CBD, är inte psykoaktivt och ger i sig själv inget rus. Användningsområden skulle kunna vara att minska smärta och inflammation samt kontrollera epileptiska anfall. CBD har också visat sig kunna ha viss antipsykotisk effekt och skulle isolerat kunna användas för att hjälpa människor med psykiska sjukdomar. Många använder den också mot cancer.
Den etablerade forskningen haltar dock fortfarande inom området.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Danska forskare ville undersöka hur hepatit B-vaccinet vid födseln påverkar nyföddas totala hälsa. Nu har Guinea-Bissau stoppat studien som WHO dömt ut, trots att forskarna enligt egen uppgift byggt in just det skydd för barnen som WHO efterlyste.
Beskedet kom i onsdags. Huvudforskaren Frederik Schaltz-Buchholzer skriver på LinkedIn att studien "inte kommer att gå vidare" eftersom "vi inte fick det nödvändiga statliga godkännandet". Studien hade etiskt godkännande i både Guinea-Bissau och Danmark.
Landets ministerråd slog den 16 oktober fast att det inte accepterar studien, uppger forskarkollegan Christine Stabell Benn till Ars Technica. Tre dagar senare slog polisen till mot Bandim Health Projects lokaler och förseglade ett kylskåp med vaccin. Studien hade inte börjat och ingen dos hade getts.
Säkerhetsforskning blev "farlig"
Upplägget var enkelt. Omkring 14 000 nyfödda skulle delas i två grupper. Hälften skulle få hepatit B-vaccin direkt vid födseln, kontrollgruppen vid sex veckors ålder. Det reviderade protokollet innebar dock att riskutsatta nyfödda skulle vaccineras omedelbart även i kontrollgruppen, efter hepatit B-testning av mödrarna.
Annons:
Frågan gällde så kallade ospecifika effekter: hur ett vaccin påverkar den totala hälsan och dödligheten, utöver skyddet mot själva sjukdomen. Forskarna, bland dem Peter Aaby och Stabell Benn, misstänker att levande vaccin som BCG sänker dödligheten brett och att hepatit B-dosen vid födseln kan dämpa den effekten. Även hudbesvär och neuroutvecklingsstörningar skulle undersökas.
Ändå stämplades studien som farlig för kontrollgruppen. Där skulle barn utan påvisad risk vid födseln få BCG och poliovaccin enligt landets nuvarande schema. Guinea-Bissau inför födelsedosen först 2028. Inget av schemana är farligt för någon, påpekar Schaltz-Buchholzer, och samtliga vaccin är rekommenderade av WHO.
MAHA-pengarna blev ett brännmärke
Studien skulle finansieras med 1,6 miljoner dollar från den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC, som lyder under hälsominister Robert F. Kennedy Jr. Lika mycket skulle komma från privata stiftelser, bland dem miljardären Bill Ackmans Pershing Square Foundation och Bluebell Foundation, rapporterar The Guardian.
Ilskan tog fart när CDC i december tillkännagav anslaget. Att Kennedys myndighet ville betala för att granska ett vaccins säkerhet räckte för att engelskspråkiga medier skulle döpa projektet till "Kennedys studie". Felaktigt, enligt Schaltz-Buchholzer: idén kom från en forskare i Guinea-Bissau som ville veta vaccinets samlade hälsoeffekter innan det rullas ut i landet.
Skyddet WHO krävde
WHO kallade i februari studien oetisk. Organisationen skrev, utifrån de offentliga beskrivningar som då fanns, att studien bygger på "hypotetiska säkerhetsutfall" och att resursbrist inte kan motivera att vård undanhålls. Som saknat skydd pekade WHO på screening av gravida och vaccination av utsatta nyfödda.
Just det lades till. Protokollet kompletterades enligt Schaltz-Buchholzer med hepatit B-test av mödrarna och omedelbar vaccination av riskutsatta nyfödda, uttryckligen för att skydda kontrollgruppen. Mellan 17 000 och 29 000 mödrar skulle ha testats och 2 500 till 4 000 nyfödda vaccinerats direkt. Alla, även de som tackade nej, skulle få gratis läkarbesök och mediciner.
WHO:s landteam avrådde ändå den nationella vaccinrådgivande gruppen, NITAG, från studien, uppger Schaltz-Buchholzer. Enligt honom går det stick i stäv med WHO:s egen expertgrupp SAGE, som 2014 efterlyste randomiserade studier av just ospecifika effekter, och med en WHO-panels slutsats att en kontrollgrupp utan vaccin kan vara etiskt acceptabel när ett befintligt vaccin utvärderas före lokal introduktion.
"Vaccinexperten" vill vaccinera – inte undersöka
Den amerikanske "vaccinexperten" Paul Offit vid Children's Hospital of Philadelphia, som dömt ut studien som oetisk, har ett eget förslag på vad forskningspengarna borde gå till.
— Lösningen är tydlig här: ta pengarna och vaccinera så många barn som du kan, säger han till The Guardian.
Forskarnas hypotes avfärdar Offit som "fantasifull". Om födelsedosen vore problematisk skulle det redan vara känt, menar han, och hänvisar till miljontals, möjligen hundratals miljoner, barn som fått eller inte fått den.
Offits argument förutsätter alltså svaret på den fråga som aldrig har ställts ordentligt. Födelsedosens ospecifika effekter har enligt Schaltz-Buchholzer aldrig prövats stringent i randomiserade studier. Nu blir det inte heller av, och Bandim planerar inte att flytta studien.
Schaltz-Buchholzer har en egen förklaring till varför studien ansågs "farlig" och måste stoppas: den "utmanade rådande medicinska antaganden, som att födelsedosen inte har ospecifika effekter".
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
De som äter mycket ultraprocessade livsmedel löper större risk att drabbas av depression, visar en ny större studie vid University of Sao Paulo i Brasilien. Den grupp som åt mest ultraprocessad mat hade 42 procent större risk att utveckla depressiva symptom jämfört med gruppen som åt minst.
Ultraprocessad mat innebär att man till stor del har bearbetat den, men också lagt till flera kemiska tillsatser. “Vanlig” processad mat är ofta närmare sin ursprungliga form och innehåller färre tillsatser, medan ultraprocessad mat har gått igenom fler steg i fabriken och huvudsakligen är av industriellt ursprung, det vill säga onaturlig.
Tidigare studier har visat att sådan mat kan ge näringsbrist och även öka risken att dö av hjärt- och kärlsjukdomar, något vissa forskare menar är så pass allvarligt att maten bör komma med varningstexter.
I den här studien, där resultaten publicerats i Clinical Nutrition, har forskare använt data från ett större forskningsprojekt i landet, NutriNet Brasil-kohorten, som utformats för att undersöka kostmönster och kroniska sjukdomar. Sammanlagt deltog 15 960 vuxna personer från alla regioner i Brasilien.
Annons:
Deltagarna fick fylla i information gällande bland annat tobaks- och alkoholanvändning och fysisk aktivitet, kostvanor samt hälsotillstånd. Vidare använde sig forskarna av verktyget Nova24h, som är ett system för att klassificera livsmedel, där man kunde göra skillnad på minimalt processade livsmedel, processade livsmedel samt ultraprocessade livsmedel. Varje deltagares kostintag mättes två gånger, efter sex månader och efter 12 månader.
Forskarna analyserade också deltagares depressiva symptom med hjälp av frågeformuläret PHQ-2 (Patient Health Questionnaire) vid uppföljningen efter 14 månader. Sedan jämförde man uppgifterna för att undersöka förhållanden mellan hur stor del ultraprocessad mat deltagarna åt, och utvecklingen av depression.
Tydligt samband
Ett tydligt samband mellan ultraprocessad mat och depression upptäcktes också. Deltagarna med det högsta intaget ultraprocessade livsmedel löpte större risk att utveckla depressiva symtom jämfört med dem med det lägsta intaget.
– De viktigaste resultaten var att den grupp deltagare som konsumerade mest ultraprocessade livsmedel hade en 42 procent högre risk att utveckla depressiva symtom över tid jämfört med den grupp som hade lägst konsumtion, säger André de Oliveira Werneck, doktorand vid Center for Epidemiological Research in Nutrition and Health vid University of São Paulo, till Psypost och fortsätter:
– Dessutom var en 10-procentig ökning av konsumtionen av ultraprocessade livsmedel förknippad med en 10-procentig ökning av risken för att utveckla depressiva symptom.
Fler studier visar samma sak
Vidare beslutade även forskarna sig för att göra en metaanalys av andra studier, inklusive sin egen, för att granska ett bredare sammanhang för resultaten. Efter att ha analyserat sex studier, inklusive sin egen, såg man att alla resultat pekade mot samma sak – ultraprocessad mat kan kopplas till ökad risk för depression.
I en sammanställning av de sex studierna kom man fram till att det fanns åtminstone 32 procent högre risk att utveckla depressiva symtom för personer med det högsta intaget ultraprocessade livsmedel jämfört med dem med det lägsta intaget. Sambandet kvarstod också även när man justerade för kostens näringsprofil och hälsosamma livsmedel, exempelvis fiberinnehåll, mättat fett, tillsatt socker, frukt och grönsaker. Detta menar forskarna tyder på att den högre risken inte enbart är förknippad med matens sämre näringsinnehåll.
– Det faktum att ultraprocessade livsmedel är associerade med depression även efter justeringar för näringssammansättning, liksom samstämmigheten i alla studier som ingår i den systematiska översikten som visar ett samband mellan konsumtion av ultraprocessade livsmedel och depressiva utfall, belyser vikten av strategier som fokuserar på att minska konsumtionen av dessa livsmedel.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Solens vitamin kallas det, men det finns också andra sätt att få i sig det minst sagt livsnödvändiga vitaminet. Brist på D-vitamin är kopplat till cancer, hjärtproblem och psykiska sjukdomar, men mängden man behöver är omdebatterad. Det finns också studier som visar på att det kan vara hjälpsamt mot covid-19.
D-vitaminet upptäcktes i fiskleverolja av amerikanen Elmer V. McCollum när han försökte bota barn mot engelska sjukan (rakitis) 1922, enligt en artikel i Populär Historia. I samma veva höll den tyske läkaren Kurt Huldschinsky på med diverse metoder för att bota sjukdomen och fann att solens strålar botade dem. Det uppstod därför en konflikt mellan de två forskarna och man gjorde en forskningsstudie på barnen och kom fram till att båda hade rätt. 1924 kunde amerikanerna Harry Steenbock och Archie Black förklara att det berodde på att D-vitamin finns i vissa livsmedel och tillverkas i kroppen när den utsätts för solens strålar.
D-vitamin är ett hormon som förekommer i två former: D2 (ergocalciferol) och D3 (kolekalciferol). Det är fettlösligt och kan lagras i både lever och fettvävnad. Forskning kring vitaminet har förekommit ända sedan McCollum upptäckte det och även om forskare idag är oense, angående bland annat hur mycket D-vitamin man faktiskt behöver, kan man fastställa att det är livsviktigt att få i sig.
Solen är viktigast
Det är från solen man främst får D-vitamin. När huden exponeras för solljus bildas vitaminet i kroppen där det sedan lagras. Hudens möjlighet att omvandla solens strålar till D-vitamin är kopplad till bland annat breddgrad, årstid, solexponering och hudtyp. I Sverige är det dock främst mellan maj och september som solens strålar är som effektivast och då särskilt i juni och juli. Det räcker att exponera huden i 15–30 minuter några dagar i veckan under solens starkaste perioder, enligt Kry. Det innebär inte att man måste ligga och steka på en strand, utan det räcker att vistas i solen i kortärmat. Ska man vistas i solen under längre perioder kan man dock få solskador och bör använda solskydd. Under vinterhalvåret är dock inte solens strålar lika starka i Sverige och då använder kroppen det den lagrat under sommaren.
Annons:
Foto: Eva Holm/CC BY-NC-ND 2.0
D-vitamin i mat
Även om inget överträffar solen finns det D-vitamin i viss mat och då absorberas vitaminet istället genom tarmen. Kantareller innehåller mycket D-vitamin men det finns också en hel del i både fet och mager fisk som exempelvis lax. Det finns även en del i ägg och kyckling, samt en liten andel i vissa köttprodukter. I Sverige är det även krav på att berika vissa livsmedel med D-vitamin. Det gäller främst vissa mjölkprodukter samt även vegetabiliska alternativ. Exempelvis berikar man viss mjölk, margarin, yoghurt samt motsvarande veganska alternativ.
Tillskott
I kosttillskott med D-vitamin använder man främst lanolin, det vill säga fettet ur fårull, i tillverkningen. Lanolin tas från ullen efter att fåren klippts. Det finns även veganska alternativ och då används ofta lav som ska innehålla en hel del av vitaminet. På marknaden finns åtskilliga märken med olika ingredienser och även mängd D-vitamin. Något som alltid är viktigt oavsett vilket kosttillskott man köper är att titta på innehållslistan. I många fall kan man undvika onödiga ingredienser som exempelvis socker eller sötningsmedel.
Mängden debatterad
Vissa riskgrupper rekommenderas av Livsmedelsverket att ta tillskott av D-vitamin. Bland dem finns barn under 2 år och personer över 75 år, de som inte äter fisk eller vitaminberikade livsmedel, samt de som inte exponerar sig särskilt mycket för solljus. Det råder en pågående debatt angående hur mycket D-vitamin man faktiskt behöver. Enligt Livsmedelsverket klarar man sig på ungefär en daglig tillförsel av 10 µg (400 ie), vilket solens exponering klarar av om man vistas i solen 2–3 dagar i veckan under sommaren. Vistas man mindre i solen kan man dock behöva tillskott.
Det går inte att få i sig för mycket D-vitamin via solen eller maten, däremot kan man få i sig för mycket via tillskott och då drabbas av hög kalciumnivå i blodet (hyperkalcemi), hjärtarytmier, kalciuminlagring i njurarna och njursvikt. Enligt den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, Efsa, är övre gräns för intag (Tolerable Upper Intake Level, UL) av D-vitamin 100 µg (4000 ie) per dag för vuxna, något som också Livsmedelsverket vill införa i Sverige då man nyligen gick ut med en varning angående vitaminet. Dock menar bland annat den ideella föreningen Nordic Nutrition Council (NNC) att myndighetens förslag om maxgräns är "otidsenligt och gränsar till det absurda" och hänvisar till forskningsrapporter.
Enligt en kommentarsartikel i Läkartidningen från 2015 menar man att studier bland annat visar att nordbor inte har lägre nivåer än exempelvis människor i Sydeuropa och att tillämpning av kosttillskott kan göra mer skada än nytta.
En finsk studie menar dock att mängden D-vitamin kan variera väldigt mycket hos olika individer. På grund av skillnader i genuttryck hos olika människor är det högst individuellt vad en optimal dos är och det är i nuläget svårt att mäta. Däremot menar Carsten Carlberg, som är professor i biokemi vid Östra Finlands universitet och som lett studien, i en tysk intervju under 2021, att nordbor bör ta en dos på 100 µg per dag. Han poängterade dock att alla hans kollegor inte höll med honom om det.
Brist kan öka risken för cancer
I en koreansk studie från 2015 jämförde man D-vitaminnivåerna på 3634 koreanska bröstcancerpatienter med 17133 friska kontrollpersoner, där fann forskare att kvinnor med brist på vitamin D hade 27 procent ökad risk att utveckla bröstcancer jämfört med de kvinnor som hade tillräckliga nivåer. Enligt en italiensk studie från 2016 finns det också kopplingar till att en högre halt av D-vitamin kan innebära en längre överlevnad för patienter med cancer i tjocktarm och ändtarm. Där såg man att genomsnittsöverlevnadstiden var 65 månader om patientens D-vitaminnivå var över 20 ng/ml jämfört med 34 månader om patientens D-vitaminnivå var 20 ng/ml eller lägre. Studien poängterar dock att mer forskning behövs.
Hjärnan behöver D-vitamin
Har man brist på D-vitamin finns det en större risk att utveckla demens och Alzheimers, konstaterar en studie publicerad i tidskriften Neurology från 2014. Andra studier har också kunnat fastställa att det finns en högre risk att utveckla demens om man bor längre norrut, något man sett i både Sverige och Finland. Det kan finnas flera orsaker till det, men med tanke på att man tidigare kopplat D-vitaminbrist med demens kan det vara en förklaring eftersom det är mindre solljus i norr än söder.
Det finns också ett samband mellan låga D-vitaminnivåer och schizofreni. Forskare har kommit fram till att patienter som insjuknar i schizofreni ofta har lägre halter av vitaminet och att man ofta får svårare symptom jämfört med patienter med normala nivåer. En senare studie visar också att nyfödda med D-vitaminbrist löper 44 procent större risk att utveckla schizofreni senare i livet än de som har tillräckligt med vitaminet.
I en studie deltog 158 kvinnor i åldern 15–21 år som upplevde svåra PMS-relaterade symptom som samtidigt också hade väldigt låga D-vitaminnivåer. Kvinnorna delades sedan i grupper där vissa fick D-vitamintillskott och vissa placebo. Kvinnorna som fick tillskott blev av med sin D-vitaminbrist och upplevde mindre känslostormar och ångest. Flera angav även att deras relationer blivit bättre.
Foto: Garon Piceli/Pexels
Bra för luftvägarna
Redan 2013 forskade man vid bland annat Karolinska institutet om D-vitaminets effekt på luftvägsinfektioner. Samma svenska forskargrupp fortsatte med detta och 2017 kom man fram till att ett dagligt intag av D-vitamin gav lindrigare luftvägsinfektioner och lägre antibiotikaanvändning hos en känslig patientgrupp. År 2021 släppte även samma forskargrupp vid Karolinska institutet tillsammans med Harvard Medical School och Queen Mary University of London ett kompletterat material med ytterligare 18 studier och nya analyser där man kan bekräfta tidigare fynd.
Brist på D-vitamin kan också öka risken för astma. I en studie från 2017 visas att man kan halvera sina astmaanfall med hjälp av en kombination av astmamedicin tillsammans med tillskott av D-vitamin. Forskarna fann också att det blev en 30 procents minskning av graden av astmaanfall som krävde behandling med binjurebarktabletter eller injektioner. Tillskott av D-vitamin fungerade allra bäst på de som hade låga nivåer.
Forskningen inom covid-19 och D-vitamin är av förklarliga skäl relativt ny och mycket är ännu outforskat. Däremot finns det indikationer på att D-vitamin kan hjälpa mot sjukdomar och även att just brist på vitaminet kan bidra till en sämre prognos, enligt nuvarande forskning.
Viktigt för skelett och hjärta
D-vitamin behövs för att kroppen ska kunna ta upp kalcium och får man brist kan det leda till bland annat benskörhet. Barn med brist på D-vitamin kan drabbas av rakit, även kallat engelska sjukan, vilket bland annat innebär att skelettet blir mjukare. Sjukdomen är dock ovanlig i Sverige, men vanlig i fattigare länder.
Det finns också en koppling mellan D-vitamin och hjärt- och kärlproblem. Forskare har studerat sambandet under många år och i studier har man tidigare kommit fram till att det finns en ökad risk för hjärtproblem vid brist på vitaminet. I en kinesisk studie från 2019 har man även konstaterat att brist på D-vitamin ökar risken för hjärtflimmer.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Vad vi äter kan ha betydelse för hur vi mår psykiskt. Flera studier visar att förändrade matvanor kan lindra depressiva symptom, men hur stor hjälpen är och vilka som har nytta av den är fortfarande osäkert.
Forskningen om mat och psyke handlar ofta om matvanor som helhet snarare än om enskilda livsmedel. En del forskare undersöker också om maten kan påverka hjärnan via tarmfloran och inflammation. Samtidigt är det skillnad på att stötta den som redan är deprimerad och att skydda friska från att bli sjuka.
Ett konkret exempel kommer från Australien, där forskare lät vuxna med depression och dåliga matvanor få hjälp att ändra sin kost.
Studien, kallad SMILES, publicerades 2017 i BMC Medicine. Där lottades 67 vuxna med medelsvår till svår depression till två grupper. Under tolv veckor fick den ena gruppen sju enskilda möten med en klinisk dietist, medan den andra träffade personal lika ofta för att prata om neutrala ämnen som sport, nyheter eller musik.
Annons:
Kostförändringen prövades som ett tillägg till den behandling deltagarna redan hade, inte som en ersättning för den. Av de 67 gick 55 i psykoterapi, tog läkemedel eller både och.
Det gick inte att följa upp alla deltagare efter tolv veckor, så resultat finns för 31 personer i kostgruppen och 25 i gruppen som fick socialt stöd. I kostgruppen hade 10 av de 31 då så få depressiva symptom att de låg under studiens gräns för låga symptomnivåer. I stödgruppen gällde det 2 av 25.
I kostgruppen fanns dessutom ett samband mellan hur mycket deltagarna förbättrade sin kost och hur mycket symptomen minskade.
Ett kostmönster, ingen mirakelråvara
I samma studie utgick dietisterna från en anpassad medelhavskost. Deltagarna uppmuntrades att äta fullkorn och olivolja, omkring sex portioner grönsaker och tre frukter om dagen, en portion osaltade nötter dagligen, baljväxter tre till fyra gånger i veckan och fisk minst två gånger i veckan. Samtidigt skulle de dra ner på godis, snabbmat, friterat, chark och söta drycker. Som hjälp på vägen fick de en matkasse, recept och måltidsplaner.
Kosten byggde inte enbart på växter och fisk, utan rymde också osötade magra mejeriprodukter, ägg, kyckling och magert rött kött. Det var heller ingen bantningsdiet – deltagarna fick äta så mycket de ville.
I vardagen kan sådan mat se ganska vanlig ut. Frukosten kan vara havregrynsgröt eller naturell yoghurt med frukt och osaltade nötter. Till lunch kan det bli en soppa eller gryta på bönor, linser eller kikärter, med en skiva fullkornsbröd. Middagen kan vara fisk med grönsaker och fullkornspasta, eller kyckling eller ägg med en sallad ringlad med olivolja. Det är exempel på hur livsmedelsgrupperna kan kombineras, inte menyer från studien.
Det som prövades var alltså helheten och stödet att genomföra den, inte en enskild råvara. Forskarna kallar själva resultaten preliminära: studien fick betydligt färre deltagare än planerat, och deltagarna visste att den handlade om mat.
Den samlade forskningen
SMILES är inte ensam. En systematisk översikt i Nutrition Reviews vägde samman fem randomiserade studier, där deltagarna slumpvis fördelats mellan grupper, med totalt 1 507 deltagare. Insatser för att få deltagarna att äta medelhavskost gav en måttlig minskning av depressiva symptom jämfört med kontrollgrupperna, men författarna bedömde säkerheten i underlaget som låg och fann stora skillnader mellan studierna.
En bredare genomgång från 2025 omfattade 21 randomiserade studier och 92 kohortstudier, där stora grupper följs över tid, med sammanlagt över 700 000 deltagare. Studierna som prövade kost som behandling gav visst stöd för att kostinsatser förbättrar depression, men de var svaga i sitt upplägg.
Sammantaget bedömde författarna styrkan i beläggen för att kostkvalitet påverkar depression som mycket låg. Skälen var bland annat omvänd kausalitet, alltså att depressionen i sig kan förändra vad man äter, och låg validitet, det vill säga brister i hur studierna var upplagda och i vad de faktiskt mätte.
Att äta medelhavskost hängde i samma genomgång ihop med färre symptom som deltagarna själva rapporterade, men inte med diagnostiserad depression.
Behandling är inte förebyggande
Att lindra en depression som redan finns är en sak, att hindra att den uppstår en annan. För det senare är stödet svagt: i genomgången från 2025 talade de förebyggande studierna starkt emot att kostinsatser skyddar mot depression.
Ett stort försök är det europeiska MooDFOOD, där 1 025 vuxna med övervikt i fyra länder deltog. De hade lätta depressiva symptom men ingen pågående depression.
Deltagarna lottades till att ta antingen kosttillskott med omega-3, D-vitamin, folsyra och selen eller overksamma placebopiller, och hälften fick dessutom samtalsstöd för att ändra sina matvanor. Efter ett år hade varken tillskotten eller samtalsstödet minskat antalet som insjuknade i depression. De som tog tillskotten hade något högre skattade symptomnivåer än de som fick placebo.
Tarmfloran är ett eget spår
Forskare vid Örebro universitet undersöker om bakterierna i tarmen, den så kallade tarmfloran, kan påverka hur vi mår psykiskt. En av dem är Julia Rode, som skriver att tarmflorans sammansättning kan vara rubbad vid depression och att den påverkas av hur vi sover, rör oss och äter.
Själv forskar Rode på probiotika, det vill säga levande mikroorganismer, oftast bakterier, som kan ge hälsonytta om man regelbundet får i sig tillräckligt av dem. I forskargruppens försök fick friska deltagare utan tecken på ångest eller depression ta probiotika under en period. De blev bättre på att hantera negativa känslor, och hjärnavbildning tydde på att deras hjärnor arbetade mer effektivt än hos dem som fått placebo.
Rode lyfter också fram fermenterad mat som ett möjligt sätt att påverka tarmfloran, även om sådan mat inte är detsamma som preparaten i försöken. Två vardagliga exempel är kefir, en syrlig fermenterad mjölkdryck som passar till frukostgröten, och surkål, mjölksyrad kål som fungerar som tillbehör till grytor och smörgåsar.
Kostråd för den enskilda
Forskarna bakom SMILES efterlyser större studier som kan visa vad som skiljer dem som svarar på en kostförändring från dem som inte gör det.
Även Rode skriver att effekterna av kost skiljer sig mellan människor. Hon hoppas att forskare framöver ska kunna avgöra vem som har mest nytta av en viss kost och ge kostråd anpassade efter individen.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
