Uppemot 27 personer ska ha skjutits ihjäl efter att en gärningsman öppnade eld inuti en baptistkyrka i Sutherland Springs, Texas.
Händelsen inträffade vid 11.30-tiden på söndagsförmiddagen lokal tid. 27 personer ska ha avlidit och 24 personer skadats efter masskjutningen, vars motiv hittills är okänt.
Det finns en stor risk att dödssiffran kommer stiga, uppger lokala myndigheter.
Gärningsmannen ska ha avlidit efter att ha försökt fly platsen. Det är oklart om han sköts ihjäl av polisen eller tog sitt eget liv.
Annons:
Masskjutningen ägde rum inuti First Baptist Church i Sutherland Springs, som är beläget cirka fem mil öst om miljonstaden San Antonio.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Minst 46 människor har omkommit sedan två passagerartåg kolliderade på höghastighetsbanan mellan Madrid och Sevilla. Dödssiffran är preliminär och kan stiga.
Olyckan inträffade strax före klockan 9 på onsdagsmorgonen mellan Los Yébenes och Urda i provinsen Toledo. Ett av tågen körde in i det andra bakifrån, uppger nyhetsbyrån Efe.
Siffran 46 kommer från lokala myndigheter. Tidningen El País räknar med minst 30 döda och skriver att antalet sannolikt ökar. Enligt officiella uppgifter fanns omkring 400 passagerare på det ena tåget och 150 på det andra, alltså cirka 550 totalt.
En stor räddningsinsats pågår vid olycksplatsen. Passageraren Jesús Jerónimo satt i en av de främre vagnarna på det påkörda tåget.
Annons:
— Jag kände en väldigt stark acceleration och flög in i sätet framför mig. Människor kastades av tåget, vi trodde att vi hade spårat ur, säger han till El País.
Premiärminister Pedro Sánchez skriver på X att han är "förskräckt" över olyckan och uttrycker medlidande med offren och deras familjer.
Källor till El País uppger att olyckan kan visa sig värre än tågolyckan nära Adamuz i januari, då två höghastighetståg spårade ur. Ett 40-tal människor omkom och över 150 skadades.
Svenska UD har i nuläget inga uppgifter om skadade eller omkomna svenskar, meddelar UD till skattefinansierade statskanalen SVT.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
USA har förvarnat flera arabiska Gulfstater om en kort men intensiv militär kampanj mot Iran efter mellanvalet den 3 november. Donald Trump har inte fattat något beslut, men lutar åt stora anfall mot iransk infrastruktur och kärntekniska anläggningar.
Beskeden har gått via diplomatiska och militära kanaler, uppger personer med insyn i samtalen till Wall Street Journal, som skriver att även Israel har tagit fram planer och mål för en ny attack.
På marken pågår redan förberedelserna. Det amerikanska försvaret flyttar in ett Patriot-system från Texas, drar tillbaka trupper från utsatta baser och fyller på ammunitionsförråden. Bombplan och jaktflyg görs redo för insats.
Nästa månad väntas dessutom ytterligare en hangarfartygsgrupp och en marin expeditionsstyrka ansluta till de omkring 20 krigsfartyg som redan finns i Mellanöstern.
Annons:
Trump: "en liten Epic Fury"
Trump har sagt att han inte anfaller före valet. På ett möte förra veckan lämnade han ändå en vink om vad som kan följa, med syftning på vårens massiva amerikansk-israeliska bombkampanj.
— Vi kanske gör en liten Epic Fury till. Eller så går de med på det, sade Trump.
Vita huset vill inte kommentera "känsliga militära planer som kanske existerar eller inte" och uppger att presidenten håller alla alternativ öppna. Premiärminister Benjamin Netanyahu driver enligt Journal på för nya anfall, med målet att försvaga Iran och i förlängningen störta regimen.
Förhandlingarna ligger nere. Medlare försöker återuppliva samtalen men har hittills fått lite gehör, eftersom USA kräver att kärnenergiprogrammet står på dagordningen och Teheran ställer hårda villkor.
Iran hotar med totalt krig
Teheran har varnat för att svara med hårda slag mot ekonomiska och civila mål i regionen. Inför kriget hotade Iran på samma sätt och träffade sedan amerikanska baser, diplomatiska anläggningar, energianläggningar och flygplatser i Gulfen. Utrikesminister Abbas Araghchi säger att USA riskerar "ett ännu större strategiskt misslyckande", och statliga Press TV citerar en högt uppsatt tjänsteman som säger att landet är berett på krig "utan några begränsningar".
Den tidigare israeliska militärunderrättelseofficeren Danny Citrinowicz kallar det ett misstag att tro att nya bombningar kan störta Irans ledning. Seth Jones vid tankesmedjan CSIS menar att Trump kunde använda en ny omgång anfall för att utropa seger och börja dra sig ur kriget, även om anfallen inte blir avgörande.
Internationella atomenergiorganet IAEA:s chef Rafael Grossi sade i FN:s säkerhetsråd på tisdagen att inspektörerna inte sett något tecken på återuppbyggnad av skadade anläggningar. Organisationen har dock inte haft tillträde för att kontrollera dem.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Saudiarabiens försvarsminister, Pakistans arméchef och Turkiets underrättelsechef satt under måndagen vid samma bord som Irans säkerhetsledning i Teheran, utan någon västlig företrädare. Mötet slutade med besked om fortsatt dialog om regional fred och säkerhet, inte med ett färdigt avtal.
Värd i Saadabadpalatset var Mohsen Rezaei, sekreterare i Irans högsta nationella säkerhetsråd. Saudiarabien representerades av försvarsminister Khalid bin Salman, Pakistan av arméchefen Asim Munir och Turkiet av underrättelsechefen Ibrahim Kalin.
Den gemensamma kommunikén, som den iranska nyhetsbyrån Mehr återger, kallar sammankomsten det första mötet mellan de fyra länderna.
Även president Masoud Pezeshkian och utrikesminister Abbas Araghchi deltog i mötena, rapporterar Reuters. Mötet var den första kontakten på hög nivå mellan Iran och de tre länderna sedan kriget, som inleddes med amerikanska och israeliska angrepp mot Iran, spred sig till Saudiarabien och Jemen.
Annons:
Från försvarspakt till samtal
Saudiarabien, Pakistan och Turkiet undertecknade den ömsesidiga Meckapakten i augusti. Vid ett krismöte i Riyadh den 5 oktober beslutade de tre att omedelbart genomföra det kollektiva försvaret och snabbt placera ut militära styrkor i Saudiarabien, uppger Turkiets utrikesdepartement.
Samtidigt fortsätter de Iranallierade huthierna att angripa saudiska flygplatser, hamnar och oljeanläggningar. Riyadh uppger att besöket i Teheran ska öppna förhandlingskanaler för att "förhindra att den militära eskaleringen återvänder".
Munir med Trumps klartecken
Irans UD-talesperson Esmaeil Baghaei har beskrivit mötet som ett möjligt första steg mot regionala säkerhetsmekanismer. Mötet föreslogs när Munir besökte Teheran förra veckan.
En högt uppsatt pakistansk säkerhetsföreträdare säger till Reuters att fokus låg på ett regionalt nätverk för icke-angrepp. På agendan stod också samtal mellan USA och Iran, huthiernas attacker, Hormuzsundet och den amerikanska blockaden av iranska hamnar.
Spänningen har skärpts sedan Trump i fredags sade att USA kan anfalla Iran igen.
En annan pakistansk företrädare uppger att Munir hade Trumps klartecken att pröva diplomati och lade fram en lösning som skulle ge både Washington och Teheran något. Meckapaktens länder och Qatar skulle kunna bli garanter om förslaget accepteras. Detaljerna har inte offentliggjorts.
Parsi: nödmöte om huthierna
Trita Parsi, medgrundare och vice chef för den amerikanska tankesmedjan Quincy Institute, skriver att ett iranskt inträde i pakten inte stod på agendan. Han beskriver i stället ett krismöte: de tre länderna bad Iran om hjälp att avsluta konflikten med Ansarallah, alltså huthirörelsen, som han menar hotar att destabilisera Saudiarabien.
Parsi återger också det iranska synsättet: Saudiarabien har begått samma misstag som Trump och startat ett krig som landet varken kan kontrollera eller avsluta.
En källa i Iran uppger för honom att Teheran är villigt att hjälpa till, men att huthiernas villkor ligger fast: Saudiarabien måste häva luftblockaden mot Jemen innan striderna upphör. Parsi tillägger att rörelsen fokuserar på luftblockaden, inte på sjöblockaden.
Han ser mötet som exempel på något större. När USA drar sig tillbaka militärt tar regionens stater, tvärtemot den rådande uppfattningen i Washington, själva större ansvar för sin säkerhet. Problemen löses inte därmed och konflikter kan uppstå, men då är det "deras konflikter, deras kaos och deras ansvar", inte USA:s.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Med sina kritiska analyser av det amerikanska imperiet och sitt försvar för en multipolär värld har den norske professorn Glenn Diesen nått en stor internationell publik. Hemma i Norge säger han att hans forskning "kriminaliseras", och nu vill han forska utomlands under 2027.
Diesen har sökt obetald tjänstledighet från den 11 januari 2027 till årets slut och vill dela tiden mellan Kina och Australien, rapporterar Khrono, som har tagit del av ansökan. Som arbetsplats anger han Renmin University i Kina.
Något beslut är ännu inte fattat. Universitetet i Sørøst-Norge (USN), där Diesen är professor, räknar med att avgöra ärendet i mitten av november.
Diesen forskar om eurasisk integration och det geoekonomiska samarbetet mellan Ryssland och Kina. I ett mejl till Khrono skriver han att utrymmet för sådan forskning i dagens Norge är mycket begränsat, eftersom akademiskt samarbete och forskning "kriminaliseras".
Annons:
"Jag använder egna pengar och semesterdagar till att forska utomlands för att undkomma smutskastningskampanjen i norska medier och pressen som sätts på universitetet", skriver han.
Pekar ut kritikerna
I ett längre inlägg på Substack beskriver Diesen hur det inte längre går att analysera rivaliserande makters politik utifrån deras säkerhetsintressen utan att stämplas som någon som "legitimerar" fienden.
Diesen beskriver konkreta följder: En tidning fick enligt honom ett evenemang i en kyrka där han skulle tala inställt, och för att delta i konferenser måste han ta ut semesterdagar.
Han pekar ut försvarsminister Tore O. Sandvik (Ap), som han uppger har anklagat honom för propaganda och kritiserat två poddare för att ha talat med honom. Enligt Dagbladet varnade Sandvik i januari för "rysk propaganda" i Norge utan att nämna Diesen vid namn. Kritiken riktades enligt Altinget mot poddvärdarna Wolfgang Wee och Danby Choi, som båda haft Diesen som gäst.
Norska Helsingforskommittén, en av hans mest aktiva kritiker, har enligt Diesen försökt få honom avskedad, arbetat för att stoppa hans föredrag och publicerat en bild av hans bostad i sociala medier. Kommittén anklagar honom för att sprida "rysk propaganda".
Hårdast går han åt NRK:s faktagranskning av hans framträdande i programmet "Debatten" inför stortingsvalet 2025, då han var förstanamn för partiet Fred og rettferdighet. Granskarna har enligt Diesen bemött påståenden han aldrig gjort och förbigått uppgifter som stöder hans analys av USA:s och Storbritanniens roll i fredsförhandlingarna i Istanbul 2022.
"Jag blir faktagranskad av krigspropagandister", skriver han.
Omöjligt att bli kvar
USN delar inte hans beskrivning. Institutionschefen Bjørn Hansen hänvisar till den lagstadgade akademiska friheten och uppger att inga forskningsprojekt som Diesen velat genomföra har avslagits.
Diesen står fast. I ett mejl till Dagbladet skriver han att det inte går att diskutera ryska säkerhetsbekymmer utan att bli anklagad för att "legitimera" aggression och sprida "rysk propaganda".
"Jag ser en brist på akademisk frihet eftersom argument inte debatteras. I stället trakasseras personen, och de sociala kostnaderna för att utmana statens krigsnarrativ gör det omöjligt att bli kvar här", skriver han.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
