Annons:

Alliance for Peace and Freedom – farliga högerextremister eller nationalistiska fredsaktivister?

De senaste veckorna har det paneuropeiska partiet Alliance for Peace and Freedom (APF) rönt mycket uppmärksamhet i medier och politiska debatter. Framträdande politiker vill att deras finansiering ska dras in och organisationen har kallats för både farlig och extrem, men vad står APF egentligen för och vilken politik vill de bedriva?

Uppdaterad 18 maj 2016, Publicerad 16 maj 2016
En delegation från APF möter Mohammad Jihad al-Laham, talman för det syriska parlamentet.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 61 800,00 SEK 82% Mål: 75 000,00 SEK

Den 4 februari 2015 grundades officiellt det europeiska partiet Alliance for Peace and Freedom. APF är ett så kallat politiskt parti på europeisk nivå och består av flera partier och enskilda företrädare från olika europeiska länder.

Styrelsen utgörs bland annat av företrädare från italienska Forza Nuova (FN), tyska Nationaldemokratische Partei Deutschlands (NPD), grekiska Gyllene gryning, spanska Democracia Nacional (DN) och danska Danskernes parti (DP). Dessutom är svensken Stefan Jacobsson, tidigare partiledare för nedlagda Svenskarnas parti generalsekreterare för APF och partier från Belgien, Tjeckien, Slovakien och Storbritannien är också medlemmar. Många av de framträdande företrädarna i partiet har en mångårig bakgrund i olika nationalistiska eller högerradikala organisationer. Ordförande för APF är för nävarande Forza Nuovas Roberto Fiore.

APF är EU-kritiska och eftersträvar enligt sitt eget program ett Europa med suveräna nationer men där de självstyrande länderna gemensamt arbetar för att bevara de kristna värden och det europeiska kulturella arv som man menar är hotat. Man menar också att strukturerna inom EU idag är odemokratiska och eftersträvar mer folkligt inflytande i beslutsfattandet.

Vidare är APF motståndare till massinvandring och man anser att varje lands regering har en skyldighet att skydda sin befolkning och sitt kulturarv från exploatering orsakad av kapitalism, politiker och andra makthavare.

Annons:

APF är också starkt kritiska till hur Ryssland behandlas av massmedia och politiker inom EU och vill bevara freden mellan Ryssland och EU och skapa goda relationer. Man menar att eventuella konflikter bör lösas genom förhandling och kompromisser snarare än hetsande som kan förvärra relationerna ytterligare och där främmande intressen kan tvinga fram ett krig.

APF har kontakter med såväl ryska konservativa grupperingar som den sittande syriska regimen och har uttryckt sitt stöd för Vladimir Putin i samband med konflikten i Ukraina. Man är uttalade motståndare till sanktioner mot något av länderna.

Partiet är även starkt negativt inställda till vad man kallar för neokonservativ imperialism och sionistisk aggression i andra folks länder. Man vill att väst ska sluta destabilisera Mellanöstern och är också negativt inställda till ett ökat islamiskt inflytande i Europa.

I västeuropeisk massmedia och politiska debatter har kritiken mot APF inte handlat så mycket om sakfrågorna utan snarare om att APF skulle vara nazister, rasister och högerextremister och därmed antidemokratiska och att organisationen därför inte ska få något EU-stöd eller verka på samma villkor som övriga europeiska partier. Man har också anklagats för att ensidigt ta Rysslands parti i olika frågor och vara allt för ryssvänliga.

Partiets ordförande Roberto Fiore har dessutom anklagats för att vara en terrorist av flera svenska och utländska medier. Detta trots att Fiore inte bara friats från alla sådana anklagelser utan även tilldömts kompensation för den skada som anklagelserna orsakat honom.

EU-parlamentarikern Marita Ulvskog (S) sade exempelvis till Expo att det är ”otäckt” att APF får ta del av EU-medel:

– Jag tycker att det är fruktansvärt pinsamt och jag tycker att det är otäckt att vi är med och finansierar den här typen av verksamhet.

Efter att hon dragit igång en kampanj tillsammans med flera tidningar så ska utbetalningarna till APF ses över samtidigt som man ska granska organisationens verksamhet och program eftersom man menar att partiet eventuellt bryter mot EU:s ”grundläggande värderingar”, specifikt paragrafen om demokrati och mänskliga rättigheter.

APF själva välkomnar granskningen och menar att om den genomförs sakligt och rättvist så kommer granskarna att komma fram till att APF följer alla uppsatta regler och europeiska principer. Dessutom hoppas man att en granskning slutligen kan stoppa det förtal och den oärliga rapportering som man menar att massmedia har utsatt partiet för.

När Nya Dagbladet får tag i generalsekreterare Stefan Jacobsson så är han inte direkt förvånad över den politiska och massmediala kampanj som APF är utsatt för:

– Det är föga förvånande och bara ett av många exempel på hur massmedia försöker att demonisera nationalister och patrioter. Detta är något som har pågått i många år och det står utom allt rimligt tvivel att massmedia har en egen politisk agenda och inte alls är intresserade av objektiv journalistik.

Kommer den här kampanjen att påverka APF på något allvarligt sätt?
– Vad som än sker med den här så kallade utredningen som EU-parlamentet skall göra så kommer vi att fortsätta vår verksamhet, men det är för tidigt att utröna hur detta potentiellt kommer att påverka. Vi är dock övertygade om att vi arbetar och står upp för europeiska värderingar och vi kommer inte att ge upp vår strävan.

Har massmedia rätt när de säger att ni inhyser terrorister och nynazister i APF och att ni är att betrakta som extremister och en farlig organisation?
– Massmedia har försökt att smutskasta och baktala nationalister i åratal, så det är ingen överraskning att de försöker med samma metoder mot APF och våra representanter. Vi håller nu på att se över vilka juridiska möjligheter vi har att gå vidare med dessa falska påståenden och våra advokater har redan påbörjat ett par fall i Europa om förtal.

Som tidigare nämnts så har APF fått utstå mycket kritik från västerländsk massmedia och det politiska etablissemanget. Vilka värden och principer står egentligen APF för som inte står att finna i de andra EU-grupperna och som gör er till en behövlig kraft i europeisk politik idag?
– Vi är det enda europeiska parti som har sökt dialog med den syriska regeringen och rest dit för att få en klarare bild över konflikten och hur den ska kunna lösas. Detta borde vara en självklarhet för varje seriöst politiskt parti, men det är uppenbart att de allra flesta hellre går USA:s och deras allierades ärenden än att faktiskt få ett slut på krisen. Vi arbetar aktivt för att skapa dialog och förbättra relationerna med våra grannar i öst – i motsats mot det europeiska etablissemanget som verkar föredra ett nytt kalla krig.

– Vi är de enda som står upp för yttrandefriheten och protesterar mot det politiska förtryck och förföljelse som drabbar den nationalistiska oppositionen – detta sammantaget gör oss till en måltavla av såväl massmedia som den politiska eliten – men också till något fullständigt nödvändiga i europeisk politik.

 

Nya Dagbladet har också försökt nå Marita Ulvskog för en kommentar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Minst 46 döda i tågkollision i Spanien

Publicerad Igår 14:03 – av Redaktionen
Skadade tågvagnar bakom träd och buskar, med stora mängder vrakdelar i förgrunden.
Omkring 550 passagerare fanns ombord på tågen som kolliderade på höghastighetsbanan mellan Madrid och Sevilla under onsdagsmorgonen.

Minst 46 människor har omkommit sedan två passagerartåg kolliderade på höghastighetsbanan mellan Madrid och Sevilla. Dödssiffran är preliminär och kan stiga.

Olyckan inträffade strax före klockan 9 på onsdagsmorgonen mellan Los Yébenes och Urda i provinsen Toledo. Ett av tågen körde in i det andra bakifrån, uppger nyhetsbyrån Efe.

Siffran 46 kommer från lokala myndigheter. Tidningen El País räknar med minst 30 döda och skriver att antalet sannolikt ökar. Enligt officiella uppgifter fanns omkring 400 passagerare på det ena tåget och 150 på det andra, alltså cirka 550 totalt.

En stor räddningsinsats pågår vid olycksplatsen. Passageraren Jesús Jerónimo satt i en av de främre vagnarna på det påkörda tåget.

— Jag kände en väldigt stark acceleration och flög in i sätet framför mig. Människor kastades av tåget, vi trodde att vi hade spårat ur, säger han till El País.

Premiärminister Pedro Sánchez skriver på X att han är "förskräckt" över olyckan och uttrycker medlidande med offren och deras familjer.

Källor till El País uppger att olyckan kan visa sig värre än tågolyckan nära Adamuz i januari, då två höghastighetståg spårade ur. Ett 40-tal människor omkom och över 150 skadades.

Svenska UD har i nuläget inga uppgifter om skadade eller omkomna svenskar, meddelar UD till skattefinansierade statskanalen SVT.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA rustar för nya Irananfall – Gulfstater förvarnas

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad Igår 10:09 – av Emil Fjellstedt
Splitmontage med Donald Trumps porträtt till vänster och flygplan på USS George Washingtons flygdäck till höger, med hav och
USA förbereder möjliga nya anfall mot Iran efter mellanvalet den 3 november. Trump har ännu inte fattat beslut. Arkivbilder.

USA har förvarnat flera arabiska Gulfstater om en kort men intensiv militär kampanj mot Iran efter mellanvalet den 3 november. Donald Trump har inte fattat något beslut, men lutar åt stora anfall mot iransk infrastruktur och kärntekniska anläggningar.

Beskeden har gått via diplomatiska och militära kanaler, uppger personer med insyn i samtalen till Wall Street Journal, som skriver att även Israel har tagit fram planer och mål för en ny attack.

På marken pågår redan förberedelserna. Det amerikanska försvaret flyttar in ett Patriot-system från Texas, drar tillbaka trupper från utsatta baser och fyller på ammunitionsförråden. Bombplan och jaktflyg görs redo för insats.

Nästa månad väntas dessutom ytterligare en hangarfartygsgrupp och en marin expeditionsstyrka ansluta till de omkring 20 krigsfartyg som redan finns i Mellanöstern.

Trump: "en liten Epic Fury"

Trump har sagt att han inte anfaller före valet. På ett möte förra veckan lämnade han ändå en vink om vad som kan följa, med syftning på vårens massiva amerikansk-israeliska bombkampanj.

— Vi kanske gör en liten Epic Fury till. Eller så går de med på det, sade Trump.

Vita huset vill inte kommentera "känsliga militära planer som kanske existerar eller inte" och uppger att presidenten håller alla alternativ öppna. Premiärminister Benjamin Netanyahu driver enligt Journal på för nya anfall, med målet att försvaga Iran och i förlängningen störta regimen.

Förhandlingarna ligger nere. Medlare försöker återuppliva samtalen men har hittills fått lite gehör, eftersom USA kräver att kärnenergiprogrammet står på dagordningen och Teheran ställer hårda villkor.

Iran hotar med totalt krig

Teheran har varnat för att svara med hårda slag mot ekonomiska och civila mål i regionen. Inför kriget hotade Iran på samma sätt och träffade sedan amerikanska baser, diplomatiska anläggningar, energianläggningar och flygplatser i Gulfen. Utrikesminister Abbas Araghchi säger att USA riskerar "ett ännu större strategiskt misslyckande", och statliga Press TV citerar en högt uppsatt tjänsteman som säger att landet är berett på krig "utan några begränsningar".

Den tidigare israeliska militärunderrättelseofficeren Danny Citrinowicz kallar det ett misstag att tro att nya bombningar kan störta Irans ledning. Seth Jones vid tankesmedjan CSIS menar att Trump kunde använda en ny omgång anfall för att utropa seger och börja dra sig ur kriget, även om anfallen inte blir avgörande.

Internationella atomenergiorganet IAEA:s chef Rafael Grossi sade i FN:s säkerhetsråd på tisdagen att inspektörerna inte sett något tecken på återuppbyggnad av skadade anläggningar. Organisationen har dock inte haft tillträde för att kontrollera dem.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Iran möter tre regionala makter om säkerheten i Mellanöstern

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad 27 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Deltagare samlade inomhus i samband med mötet i Teheran, flera i kostym, andra i saudisk klädsel och en i grön militäruniform
Iran, Saudiarabien, Pakistan och Turkiet enades om fortsatta samtal om regional fred och säkerhet efter mötet i Teheran under måndagen.

Saudiarabiens försvarsminister, Pakistans arméchef och Turkiets underrättelsechef satt under måndagen vid samma bord som Irans säkerhetsledning i Teheran, utan någon västlig företrädare. Mötet slutade med besked om fortsatt dialog om regional fred och säkerhet, inte med ett färdigt avtal.

Värd i Saadabadpalatset var Mohsen Rezaei, sekreterare i Irans högsta nationella säkerhetsråd. Saudiarabien representerades av försvarsminister Khalid bin Salman, Pakistan av arméchefen Asim Munir och Turkiet av underrättelsechefen Ibrahim Kalin.

Den gemensamma kommunikén, som den iranska nyhetsbyrån Mehr återger, kallar sammankomsten det första mötet mellan de fyra länderna.

Även president Masoud Pezeshkian och utrikesminister Abbas Araghchi deltog i mötena, rapporterar Reuters. Mötet var den första kontakten på hög nivå mellan Iran och de tre länderna sedan kriget, som inleddes med amerikanska och israeliska angrepp mot Iran, spred sig till Saudiarabien och Jemen.

Från försvarspakt till samtal

Saudiarabien, Pakistan och Turkiet undertecknade den ömsesidiga Meckapakten i augusti. Vid ett krismöte i Riyadh den 5 oktober beslutade de tre att omedelbart genomföra det kollektiva försvaret och snabbt placera ut militära styrkor i Saudiarabien, uppger Turkiets utrikesdepartement.

Samtidigt fortsätter de Iranallierade huthierna att angripa saudiska flygplatser, hamnar och oljeanläggningar. Riyadh uppger att besöket i Teheran ska öppna förhandlingskanaler för att "förhindra att den militära eskaleringen återvänder".

Munir med Trumps klartecken

Irans UD-talesperson Esmaeil Baghaei har beskrivit mötet som ett möjligt första steg mot regionala säkerhetsmekanismer. Mötet föreslogs när Munir besökte Teheran förra veckan.

En högt uppsatt pakistansk säkerhetsföreträdare säger till Reuters att fokus låg på ett regionalt nätverk för icke-angrepp. På agendan stod också samtal mellan USA och Iran, huthiernas attacker, Hormuzsundet och den amerikanska blockaden av iranska hamnar.

Spänningen har skärpts sedan Trump i fredags sade att USA kan anfalla Iran igen.

En annan pakistansk företrädare uppger att Munir hade Trumps klartecken att pröva diplomati och lade fram en lösning som skulle ge både Washington och Teheran något. Meckapaktens länder och Qatar skulle kunna bli garanter om förslaget accepteras. Detaljerna har inte offentliggjorts.

Parsi: nödmöte om huthierna

Trita Parsi, medgrundare och vice chef för den amerikanska tankesmedjan Quincy Institute, skriver att ett iranskt inträde i pakten inte stod på agendan. Han beskriver i stället ett krismöte: de tre länderna bad Iran om hjälp att avsluta konflikten med Ansarallah, alltså huthirörelsen, som han menar hotar att destabilisera Saudiarabien.

Parsi återger också det iranska synsättet: Saudiarabien har begått samma misstag som Trump och startat ett krig som landet varken kan kontrollera eller avsluta.

En källa i Iran uppger för honom att Teheran är villigt att hjälpa till, men att huthiernas villkor ligger fast: Saudiarabien måste häva luftblockaden mot Jemen innan striderna upphör. Parsi tillägger att rörelsen fokuserar på luftblockaden, inte på sjöblockaden.

Han ser mötet som exempel på något större. När USA drar sig tillbaka militärt tar regionens stater, tvärtemot den rådande uppfattningen i Washington, själva större ansvar för sin säkerhet. Problemen löses inte därmed och konflikter kan uppstå, men då är det "deras konflikter, deras kaos och deras ansvar", inte USA:s.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Diesen vill lämna Norge – pekar på smutskastning och påtryckningar

Hotet mot yttrandefriheten

Publicerad 27 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Diesen vill forska utomlands: "Min forskning kriminaliseras"
Glenn Diesen har sökt obetald tjänstledighet för forskning i Kina och Australien under 2027. Arkivbild från en intervju med Wolfgang Wee 2022.

Med sina kritiska analyser av det amerikanska imperiet och sitt försvar för en multipolär värld har den norske professorn Glenn Diesen nått en stor internationell publik. Hemma i Norge säger han att hans forskning "kriminaliseras", och nu vill han forska utomlands under 2027.

Diesen har sökt obetald tjänstledighet från den 11 januari 2027 till årets slut och vill dela tiden mellan Kina och Australien, rapporterar Khrono, som har tagit del av ansökan. Som arbetsplats anger han Renmin University i Kina.

Något beslut är ännu inte fattat. Universitetet i Sørøst-Norge (USN), där Diesen är professor, räknar med att avgöra ärendet i mitten av november.

Diesen forskar om eurasisk integration och det geoekonomiska samarbetet mellan Ryssland och Kina. I ett mejl till Khrono skriver han att utrymmet för sådan forskning i dagens Norge är mycket begränsat, eftersom akademiskt samarbete och forskning "kriminaliseras".

"Jag använder egna pengar och semesterdagar till att forska utomlands för att undkomma smutskastningskampanjen i norska medier och pressen som sätts på universitetet", skriver han.

Pekar ut kritikerna

I ett längre inlägg på Substack beskriver Diesen hur det inte längre går att analysera rivaliserande makters politik utifrån deras säkerhetsintressen utan att stämplas som någon som "legitimerar" fienden.

Diesen beskriver konkreta följder: En tidning fick enligt honom ett evenemang i en kyrka där han skulle tala inställt, och för att delta i konferenser måste han ta ut semesterdagar.

Han pekar ut försvarsminister Tore O. Sandvik (Ap), som han uppger har anklagat honom för propaganda och kritiserat två poddare för att ha talat med honom. Enligt Dagbladet varnade Sandvik i januari för "rysk propaganda" i Norge utan att nämna Diesen vid namn. Kritiken riktades enligt Altinget mot poddvärdarna Wolfgang Wee och Danby Choi, som båda haft Diesen som gäst.

Norska Helsingforskommittén, en av hans mest aktiva kritiker, har enligt Diesen försökt få honom avskedad, arbetat för att stoppa hans föredrag och publicerat en bild av hans bostad i sociala medier. Kommittén anklagar honom för att sprida "rysk propaganda".

Hårdast går han åt NRK:s faktagranskning av hans framträdande i programmet "Debatten" inför stortingsvalet 2025, då han var förstanamn för partiet Fred og rettferdighet. Granskarna har enligt Diesen bemött påståenden han aldrig gjort och förbigått uppgifter som stöder hans analys av USA:s och Storbritanniens roll i fredsförhandlingarna i Istanbul 2022.

"Jag blir faktagranskad av krigspropagandister", skriver han.

Omöjligt att bli kvar

USN delar inte hans beskrivning. Institutionschefen Bjørn Hansen hänvisar till den lagstadgade akademiska friheten och uppger att inga forskningsprojekt som Diesen velat genomföra har avslagits.

Diesen står fast. I ett mejl till Dagbladet skriver han att det inte går att diskutera ryska säkerhetsbekymmer utan att bli anklagad för att "legitimera" aggression och sprida "rysk propaganda".

"Jag ser en brist på akademisk frihet eftersom argument inte debatteras. I stället trakasseras personen, och de sociala kostnaderna för att utmana statens krigsnarrativ gör det omöjligt att bli kvar här", skriver han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.