Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar
Skönhetsfilter på sociala medier har blivit så normaliserade att unga kvinnor tränas att granska sitt eget utseende på mikronivå. Det visar en ny studie från Örebro universitet.
Forskarna analyserade 67 TikTok-videor i en studie publicerad i tidskriften Critical Studies in Media Communication, och fann att plattformarnas inbyggda filterverktyg driver en kultur där utseende granskas och jämförs i detalj.
— Filter är inte neutrala. De bygger på våra föreställningar om vad som är vackert och det påverkar hur vi ser på vad som är snyggt och vem som är snygg, säger Göran Eriksson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet.
Studien visar att filter förstärker självobjektifiering – genom att jämföra sina naturliga ansikten med filtrerade versioner börjar användare se sig själva utifrån, genom en bedömande blick. Forskarna kallar det en "digital-forensisk blick", där användare ständigt försöker avgöra vad som är äkta och vad som är filtrerat.
— Resultatet blir ökad självkritik och idealisering av det perfekta utseendet, säger Lame Kenalemang-Palm, universitetslektor i journalistik vid Stockholms universitet.
Studien belyser också hur motkampanjer mot filter, som Doves uppmärksammade #TurnYourBack, vid första anblick framstår som feministiska motstånd – men att de i grunden är kommersiella kampanjer. De ifrågasätter den digitala förvrängningen av utseendet, men lämnar de underliggande skönhetsnormerna intakta.
— Det innebär att autenticitet blir något som kan köpas och säljas. Kritiken kan därför ses som ett delvis motstånd. De ifrågasätter den digitala förvrängningen, men inte nödvändigtvis de bredare skönhetsnormer som ligger till grund för dem, säger Kenalemang-Palm.


