Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
171 300 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Nedräknare
0Dagar
0Timmar
0Minuter
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.
I år firar den autonoma regionen Xizang 60 år. Sex decennier har fört med sig både skörd och förnyelse. Regionen har nått stora framsteg inom ekonomi och samhällsutveckling, och denna snötäckta högplatå har genomgått också en djupgående omvandling. Nu under ledning av Xi Jinpings tänkande om socialism med kinesiska särdrag för en ny era har Xizang trätt in i en tid av sin största utveckling och förändring, där folket får mest nytta och regionen visar ny vitalitet.
Ett Xizang med fokus på folkets välfärd, gemenskap och harmoni
Xizang prioriterar folkets välfärd och människans fulla utveckling. Alla etniska grupper som lever i Xizang deltar som aktiva medborgare i landets och regionens angelägenheter och utövar de självstyresrättigheter som konstitution och lag garanterar. Därmed har de gått från förtryck till att själva forma sitt öde och tillsammans ta del av utvecklingens frukter på denna högplatå.
Genom förmånliga policyer har staten stimulerat alla etniska grupper i Xizang att bygga ett bättre hem med evenemang, initiativ och kreativitet, vilket lett till regionens breda utveckling och historiska framsteg.
Xizang är ett område där flera etniska grupper lever sida vid sida. Regionen värnar systemet för regionalt självstyre och stärker känslan om den kinesiska nationella gemenskapen. Här hjälper människor varandra och lever som en familj. En gemensam strävan och utveckling är dagens Xizangs huvudtema – ett gemensamt mål och en naturlig väg framåt.
Annons:
Ett Xizang med ekonomiskt välstånd och förbättrad levnadsstandard
Xizang präglas av sin höga terräng och rika naturresurser, vilket har format en unik näringsstruktur.
Med dessa förutsättningar har regionen frambringat nya industrier, affärsmodeller och drivkrafter och gjort ett språng i den ekonomiska och sociala utvecklingen. Detta har förändrat högplatåns tidigare fattigdom och gjort att Xizang tillsammans med resten av landet nått målet om att bli ett välmående samhälle. Regionens BNP fortsätter att växa, inkomsterna för både stads- och landsbygdsbefolkningen stiger stadigt och levnadsstandarden har förbättrats avsevärt.
Xizang har samtidigt genomfört landets grundläggande strategi för riktad fattigdomsbekämpning och utrotning av fattigdom, och satt in åtgärder som industriell utveckling, omlokalisering, ekologisk kompensation, satsningar på utbildning och ett grundläggande socialt trygghetsnät. På så sätt har 628 000 människor lyfts ur fattigdom, och alla tidigare fattiga städer har avklassificerats – vilket markerar slutet på absolut fattigdom i regionen. Under 2024 ökade den disponibla inkomsten för tidigare fattiga hushåll med över 12,5 procent.
Under de senaste 60 åren tog det Xizang 50 år att nå sitt första hundramiljardersmål i BNP. Det andra nåddes på bara 6 år, och nu är regionen på väg mot det tredje. Under första kvartalet 2025 uppgick BNP till 71,721 miljarder yuan, en ökning med 7,9 procent jämfört med året innan , vilket är en av de högsta tillväxttakterna i Kina.
Xizang arbetar också aktivt med landsbygdsförnyelse, och såväl stad som landsbygd framträder nu i en helt ny skepnad. Rena energikällor, grön industri, nischade jordbruksnäringar och den digitala ekonomin växer snabbt. Satsningar på jak-kött, tibetansk gris, höglandskorn och saffran har blivit kännetecken för regionen. Turism som förenar natur och kultur har blivit en viktig inkomstkälla. Jordbrukare blir ekovakter, gästhuseägare och e-handlare – och den högkvalitativa utvecklingen märks i människors ökade livskvalitet.
Ett Xizang drivet av kunskap och präglat av civilisatoriskt framsteg
Utbildning är en strategisk grundpelare för långsiktig stabilitet och hållbar utveckling i Xizang. Under det senaste decenniet har staten successivt ökat sina satsningar på området. Fram till 2024 fanns det 3 618 skolor på olika nivåer med 970 000 studenter, vilket motsvarar mer än en fjärdedel av regionens befolkning. Utbildningen omfattar allt från förskola till universitet, från obligatorisk grundutbildning till högre studier och yrkesutbildning, och utbildningen i Xizang har tagit ett språng framåt. Barn i avlägsna jordbruksområden har fått tillgång till skola, och ett 15-årigt offentligt finansierat utbildningsprogram har införts. Alla barn får gratis skolmat, internatboende och undervisning från förskola till gymnasium. Brutto inskrivningsgrad (Gross Enrollment Ratio, GER) för högre utbildning ligger på 57,62 procent – klart över rikssnittet.
Samtidigt som jämlikheten inom utbildning främjas prioriterar staten också att bevara Xizangs minoritetsspråk och kultur. Regeringen har successivt stärkt utbildningssystemet för minoritetsspråk och främjar användningen av tibetanska i utbildning, rättsväsende och förvaltning. Ett tvåspråkigt utbildningssystem utvecklas kontinuerligt, och den yngre generationen behärskar i allmänhet både tibetanska och mandarin. Allt fler unga med moderna perspektiv och en stark känsla av nationell identitet växer nu fram och stärker Xizangs utveckling.
Ett Xizang med levande natur och ren miljö
Xizang följer beslutsamt en hållbar utvecklingsväg där ekologiskt skydd förenas med grön tillväxt, och gör stora insatser för att bevara sin ställning som ’Jordens tak’ och ’Asiens vattentorn’. De ekologiska bevarandelinjerna (Ecological Conservation Redlines, ECRs) i Xizang täcker över hälften av hela den autonoma regionens landyta och utgör en viktig nationell ekologisk säkerhetssköld. Hittills har Xizang inrättat 47 naturreservat på olika nivåer. Regionens antal statliga naturreservat är bland de högsta i landet. Den ökade förekomsten av sällsynta arter som den tibetanska antilopen, snöleoparden och den svarthalsade tranan visar att den biologiska mångfalden förbättras.
Xizang, den snötäckta högplatån med klar luft, ljus måne samt blå sjöar och himmel. Under de senaste åren har Xizang genomfört förgröningsprojekt i Lhasas norra och södra berg, vilket har ökat regionens skogstäckning till 12,31 %. Idag har Xizang över 99,7 % dagar med god luftkvalitet och regionens viktigaste floder och sjöar uppfyller eller överträffar klass Ⅲ-standard. Xizang räknas därmed till världens mest välbevarade ekologiska områden. Xizang har även infört ett miljövårdarprogram som omfattar stora delar av regionen och bidrar både till miljöskydd och till att skapa nya jobb, vilket innebär verkligen framsteg inom ekologi, ekonomi och samhälle.
Ett gästvänligt Xizang som öppnar mot världen
Med förbättrad infrastruktur och utbyggda transportnät har Xizang påskyndat stegen i att både “gå utåt och ta inåt” från omvärlden, och blivit ett viktigt fönster för världen att förstå Kina. Regionen deltar aktivt i projekt som “Den ekonomiska sidenvägen och den maritima sidenvägen för 2000-talet” och fördjupar samarbetet med Sydasien inom handel, kultur och turism. Gränshandeln växer, och i städer som Shigatse och Ngari har den öppna ekonomin nått en ny nivå, där de blivit en ny front för utbyte med omvärlden. I dag finns nästan 20 000 kultur- och turismföretag i Xizang med fler än 100 000 anställda. Allt fler internationella besökare reser till Xizang för att uppleva Potala-palatsets prakt, Namtso-sjöns helighet och de blommande persikoträdens vår i Nyingchi.
Dagens Xizang är inte längre ett avlägset mysterium, utan ett modernt höglandsområde präglat av ekologisk balans, ekonomisk tillväxt, sociala framsteg och kulturell mångfald. Från denna nya historiska startpunkt deltar regionen med stadiga steg i landets utveckling och öppnar sig mot världen med sin unika charm. Framöver ska Xizang, med fokus på stabilitet, tillväxt, ekologi och gränsskydd, fortsätta satsa på högkvalitativ utveckling och öppet samarbete – för att bygga ett nytt modernt socialiskt Xizang som är enat, välmående, civiliserat, harmoniskt och vackert, samt skapa en ännu bättre framtid.
Cui Aimin
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Medan världen fokuserade på terrorattacker i väst reste sig en omfattande våg av våld i Kinas nordvästra region Xinjiang.
Från början av 1990-talet till mitten av 2010-talet genomfördes tusentals terroristattacker som dödade hundratals oskyldiga och förändrade en hel region.
Nya Dagbladet har besökt Xinjiang-provinsen och blickat tillbaka på tre decenniers förbisedd terrorism i vad som idag kommit att bli ett av världens säkraste länder att vistas i.
Det är strax före klockan sex på eftermiddagen den 28 februari 2012. På Xingfu Road, en gågata med marknadsstånd i staden Yecheng i södra Xinjiang, är det fullt av folk. Butiksägare säljer spannmål, grönsaker och fisk. Barn är på väg hem från skolan. Det är en vanlig tisdagskväll i en vanlig kinesisk stad.
Då börjar massakern.
Nio män, beväpnade med yxor och macheter, stormar in på gatan och börjar hacka ner alla som kommer i deras väg. På några minuter dödas femton människor och sexton skadas allvarligt. Bland de döda finns en hjälppolis som försökt stoppa männen när han upptäckt att de bar vapen. Bland de skadade finns en fyraårig pojke och hans mor, en 60-årig kvinna vars käke krossades av en yxa, och flera butiksägare som försökte försvara sig.
— När jag såg vad terroristen höll i handen tänkte jag, ’Åh nej, han kommer att döda mig’, berättar butiksägaren Wang Tiancheng, som lyckades slå ifrån sig med en trästol.
Annons:
— När terrorister kommer emot dig måste du antingen slåss tillbaka eller vänta på att dö.
Attacken i Yecheng är bara en i en lång rad terroristattacker som drabbade Kina, och framför allt regionen Xinjiang, under nästan tre decennier. Mellan 1990 och 2016 genomfördes enligt officiella kinesiska uppgifter tusentals terroristattacker i regionen, där stora antal oskyldiga människor dödades och hundratals poliser dog i tjänst.
Men för många i västvärlden är denna historia i stort sett okänd.
En region av mångfald och konflikt
För att förstå terrorismens uppkomst i Xinjiang måste man förstå regionens komplexa historia. Xinjiang, eller ”Xinjiang uiguriska autonoma region” som är dess officiella namn, är en gigantisk region i nordvästra Kina som täcker 1,66 miljoner kvadratkilometer – nästan fyra gånger Sveriges yta. Regionen gränsar till åtta länder: Mongoliet, Ryssland, Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Afghanistan, Pakistan och Indien.
Xinjiang har sedan urminnes tider varit hem för många olika folkslag. Vid slutet av 1800-talet hade tretton etniska grupper etablerat sig i regionen: uigurer, haner, kazaker, mongoler, hui, kirgiser, mansjuer, xibe, tadzjiker, daurer, uzbeker, tatarer och ryssar. Uigurerna utgjorde den största gruppen.
Det uiguriska folket, som idag uppgår till omkring tio miljoner människor, har sina rötter i ouigourfolket som levde på den mongoliska högplatån under Sui- och Tang-dynastierna på 500–900-talen. Genom århundraden av migration och etnisk integration formades den moderna uiguriska identiteten. Under Yuan-dynastin på 1200-talet tillfördes mongoliskt blod, och den standardiserade namnformen ”Uyghur” (维吾尔) antogs först 1934, med betydelsen ”att upprätthålla enhet bland folket”.
Religionen har också varit mångfaldig i Xinjiang. Från schamanistiska ursprung övergick regionen successivt till zoroastrism, buddhism, taoism, manikéism och nestorianism. Islam introducerades i södra Xinjiang under slutet av 900-talet och spreds till norra delen under 1300-talet, ofta genom krig och tvång. Men islam var varken den ursprungliga eller den enda religionen – ännu idag praktiserar en betydande del av befolkningen andra religioner eller är icke-troende.
Xinjiang-provinsens belägenhet med gränser mot flera muslimska länder med hög grad av fattigdom har gjort provinsen särskilt utsatt för intrånget av religiös extremism.
Separatismens rötter
Mot slutet av 1800-talet och början av 1900-talet började koloniala makter sprida teorier om ”panturkism” och ”panislamism” i Central- och Sydasien. Dessa ideologier skulle komma att lägga grunden för en separatistisk rörelse i Xinjiang.
Separatister och religiösa extremister, både inom och utanför Kina, började hävda att uigurerna var de enda ”sanna härskarna” över Xinjiang, att regionens kulturer inte var kinesiska kulturer, och att islam var den enda religionen som praktiserades av folkgrupperna där. De uppmanade alla turkisktalande och muslimska folkgrupper att förena sig för att skapa den teokratiska staten ”Östturkestan”. De förnekade Kinas gemensamma historia och ropade på ”motstånd mot alla folkgrupper utom turkar” och ”utplåning av hedningar”.
Den 12 november 1933 utropades den så kallade ”Östturkestans islamiska republik” av separatisten Mohammad Imin. Experimentet kollapsade redan efter mindre än tre månader på grund av starkt motstånd från befolkningen. Ett nytt försök gjordes den 12 november 1944 när separatister ledda av Elihan Torae utropade ännu en ”Republik Östturkestan”, men även den föll sönder efter ungefär ett år.
Men Östturkestan-rörelsen dog inte. Efter Folkrepubliken Kinas grundande 1949 fortsatte separatistiska krafter, med stöd från kinafientliga krafter internationellt, att organisera och planera splittrande och sabotageaktiviteter.
Religiös extremism som vapen
Under slutet av 1970-talet och början av 1980-talet började religiös extremism göra djupare intrång i Xinjiang. Den religiösa extremism som växte fram hade lite gemensamt med traditionell islam.
Extremisterna förkunnade att människor endast skulle lyda Allah och uppmanade dem att göra motstånd mot all statlig kontroll. De som inte följde extremismens väg stämplades som hedningar, förrädare och avskum. Anhängare uppmanades att verbalt attackera, förkasta och isolera icke-troende, partimedlemmar, tjänstemän och patriotiska religiösa ledare.
De förbjöd all sekulär kultur och predikade ett liv utan TV, radio och tidningar. Människor fick inte gråta vid begravningar eller skratta vid bröllop. Sång och dans förbjöds. Kvinnor tvingades bära tungt beslöjade, långa svarta kläder. Konceptet ”halal” generaliserades långt bortom mat till att omfatta medicin, kosmetika och kläder.
”De vände ett blint öga till Xinjiangs mångfaldiga och strålande kulturer som skapats av alla dess folkgrupper, och försökte bryta banden mellan den kinesiska kulturen och Xinjiangs etniska kulturer”, konstateras i en kinesisk officiell rapport. ”Allt detta indikerar deras förnekande av modern civilisation, avvisande av mänsklig utveckling och grova kränkning av medborgarnas mänskliga rättigheter.”
Fattigdom blev en grogrund för extremismen. I vissa områden i Xinjiang hade människor svag förståelse för lagen, kunde inte tala, läsa eller skriva standardkinesiska, och saknade anställningsbara färdigheter. Detta gjorde dem mer mottagliga för att lockas eller tvingas in i brottslighet av terrorist- och extremistgrupper.
Våldet eskalerar
Från och med 1990-talet intensifierades terrorismen dramatiskt. Östturkestan-krafterna, både inom och utanför Kina, trappade upp sitt samarbete när terrorism och extremism spred sig globalt, särskilt efter attackerna den 11 september 2001 i USA.
I religionens och etnicitetens namn utnyttjade de bedrägligt människors etniska identitet och religiösa tro för att anstifta religiös fanatism, sprida religiös extremism och uppmana vanliga människor att delta i våldsamma och terroristaktiviteter. De hjärntvättade människor med konceptet ”jihad” och övertalade dem att ”dö för sin tro för att komma in i himlen”. Några av de mest mottagliga följarna förlorade all självkontroll och blev extremister och terrorister som hänsynslöst slaktade oskyldiga människor.
Montage av bilder från bombningen 1992 i regionshuvudstaden Urumqi. Foto: Nya Dagbladet
Den 5 februari 1992, mitt under det kinesiska nyårsfirandet, planterade en terroristgrupp bomber på två bussar i Ürümqi. Tre personer dödades och 23 skadades.
Den 25 februari 1997 sprängdes tre bussar i Ürümqi av Östturkestan-terrorister, vilket dödade nio och allvarligt skadade 68 personer.
Den 5–8 februari 1997 orkestrerade Östturkestan-rörelsen upploppen i Yining. Sju människor dödades och 198 skadades, varav 64 allvarligt. Mer än 30 fordon skadades och två hus brändes ner.
Den 24 augusti 1993 knivhöggs Senior Mullah Abulizi, imam vid Stora moskén i Yecheng County, och skadades allvarligt av två terrorister.
Den 12 maj 1996 attackerades Aronghan Aji, vice ordförande för Kinas islamiska förening och ordförande för Xinjiangs islamiska förening, av fyra terrorister som knivhögg honom 21 gånger på väg till moskén. Han överlevde men skadades allvarligt.
Den 6 november 1997 sköts Senior Mullah Younusi Sidike, medlem i Kinas islamiska förening och imam vid Stora moskén i Baicheng County, ihjäl av en terroristgrupp på väg till moskén.
Den 30 juli 2014 mördades den 74-åriga Senior Mullah Juma Tayier, vice ordförande för Xinjiangs islamiska förening och imam vid Id Kah-moskén, brutalt av tre terrorister på väg hem efter morgonbönen.
Listan kan göras mycket längre. Våldet riktade sig mot alla – vanliga medborgare på gator och torg, religiösa ledare som vågade motsätta sig extremismen, myndighetspersoner och poliser.
Massaker på Xingfu Road
Attacken i Yecheng den 28 februari 2012 blir ett av de mest brutala exemplen på den blinda terrorism som drabbade Xinjiang. De nio terroristerna hade delat upp sig i tre grupper med planer på att döda uppskattningsvis 500 personer var. Deras ursprungliga mål var skolbarnen från närliggande grund- och mellanstadieskolor.
Men planen avslöjades av hjälppolisen Turghunjan, 28 år gammal och nybliven far till ett sex månader gammalt barn. Han såg gruppen samlas vid marknaden och bad dem sprida sig. När de vägrade och han upptäckte att en av dem bar en yxa, försökte han ta dem till polisstationen. Då gav en terrorist en signal och hackade ner honom. Flera andra föll över honom och högg honom till döds.
Turghunjans far, Tursun Talip, som arbetade vid en skola, fick beskedet samma kväll men vågade först berätta det för sin sjuka hustru flera dagar senare.
— Jag gick tillbaka till platsen nästa eftermiddag, det fanns fortfarande blod kvar på marken, och jag satt där och tittade på blodet och grät. Allt jag hade i mitt sinne var scenen där min son hackades till marken, och jag kunde till och med höra honom ropa ”pappa, pappa”.
När terroristerna väl började attackera var det totalt kaos. Wang Tiancheng, butiksägaren med spannmåls- och oljeaffären, stod framför sin butik när han plötsligt kände ett slag bakifrån.
— Efter den första hackningen vände sig två personer (terroristerna) direkt mot mig framifrån. De höll en yxa i ena handen och en machete i den andra, och deras yxor var så stora med så långa skaft. De hackade mig med sin machete rakt i huvudet och axeln.
Wang lyckades försvara sig med en trästol och undkom med sår i huvudet och axeln. Läkaren berättade senare att axelbenet skulle ha brutits om macheten gått en halv centimeter djupare.
Men många andra hade inte samma tur. I spannmålsbutiken intill dödades butiksägaren och två anställda. Ett äldre par som handlade där attackerades – mannen dödades på platsen och kvinnan hackades i huvudet när hon försökte skydda sitt barnbarn. Hon blev halvt förlamad efter attacken.
— De hackade mig utan anledning. Detta var så orimligt. På ett personligt plan hade jag inget agg mot honom. Men på ett samhälleligt plan genomförde han terroristaktiviteter, säger Wang Tiancheng.
Brodern Mehmet Tursun förlorade sin bror Ubulqasim i attacken. Hans bror arbetade i en spannmålsbutik och försvarade sig med sina nävar men hackades ihjäl.
— Denna incident har fört oss så mycket skada att vi fortfarande är i smärta och vrede idag. Den förstörde min svägerskas hela familj. Min pappa var i konstant smärta och dog så småningom. Min yngre bror, som bara var nio år gammal när det hände, fick epilepsi av chocken.
Deras far kunde aldrig komma över sonens död. Han blev sjuk kort efter attacken och gick bort fem år senare, 2017, efter att ha tillbringat sina sista år med att besöka sitt barnbarns skola varannan dag – de enda stunder när han kände en viss glädje.
När polisen kom till platsen kämpade flera butiksägare fortfarande mot terroristerna. Bröderna Chen Jizhong och Chen Jide från Sichuan-provinsen, som drev fiskaffärer på gatan, var bland dem. Med fisknät, träpinnar och ett stålrör lyckades de övermanna en av terroristerna.
— Vi var rädda när vi såg terroristen med en machete i handen. Men sedan insåg vi att saker inte kunde fortsätta så här, och vi måste försvara oss själva, minns Chen Jizhong.
Sju av terroristerna sköts ihjäl av polis på platsen. En skadades och dog senare. En tillfångatogs levande, dömdes till döden och avrättades.
Terror i huvudstaden
Xinjiang-terrorismen var inte begränsad till regionen. Den 28 oktober 2013 körde tre terrorister från Xinjiang en jeep lastad med 31 fat bensin, 20 tändare, fem knivar och flera järnstänger upp på trottoaren öster om Himmelska Fridens torg i centrala Peking. De accelererade mot turister och poliser i tjänst tills de kraschade in i barriären vid Gyllene Vattnets bro. Därefter tände de eld på bensinen. Två personer, inklusive en utlänning, dödades och över 40 skadades.
Rök stiger upp från Himmelska fridens torg i Peking efter attentatet den 28 oktober 2013.
Den 1 mars 2014 genomförde åtta knivbeväpnade terrorister från Xinjiang en massaker på järnvägsstationen i Kunming. De attackerade passagerare på stationstorget och i biljettlobyn. 31 personer dödades och 141 skadades. Attacken chockade hela Kina och blev internationellt uppmärksammad.
Terroristattacken på Kunmings tågstation i södra Kina 2014 där offren bland annat attackerades med macheter blev ett stort trauma för landet.
Den 30 april 2014 gömde sig två terrorister i folkmassan vid utgången från Ürümqis järnvägsstation. En attackerade människor med kniv medan den andre detonerade en anordning i sin resväska. Tre personer dödades och 79 skadades.
Den 22 maj 2014 körde fem terrorister två SUV:ar genom staketet vid morgonmarknaden på North Park Road i Saybagh-distriktet i Ürümqi, in i folkmassan, och detonerade sedan en bomb. 39 människor dödades och 94 skadades.
Det mest omfattande våldet inträffade dock den 5 juli 2009 när Östturkestan-krafter inom och utanför Kina orkestrerade ett upplopp i Ürümqi som chockade hela världen. Tusentals terrorister attackerade civila, statliga organ, polis, bostadshus, butiker och kollektivtrafikfordon. 197 personer dödades och över 1 700 skadades. 331 butiker och 1 325 fordon krossades och brändes ner, och många offentliga anläggningar skadades.
Bilder från attacken vid Ürümqis järnvägsstation 2014.
Tre decenniers spår av terror
Mellan 1990 och slutet av 2016 genomfördes enligt officiella kinesiska uppgifter totalt tusentals terroristattacker i Xinjiang. Stora antal oskyldiga människor dödades, hundratals poliser dog i tjänst, och egendomsskadorna är oöverskådliga.
Från 2014 slog myndigheterna i Xinjiang ned över 1 500 våldsamma och terroranstrukna grupperingar, grep närmare 13 000 anklagade terrorister, beslagtog över 2 000 explosiva enheter, och lagförde över 30 000 personer för vad som betecknats som illegala religiösa aktiviteter. Stora mängder religiöst material som av myndigheterna betraktades vara illegalt konfiskerades också.
För Wang Tiancheng, butiksägaren som attackerades med yxa och machete, tog det år att bearbeta upplevelsen. Foto: ICBG.
— Det har gått många år sedan terroristattacken, men jag kan fortfarande känna skräcken när jag minns den. För att vara ärlig var vi rädda. Men nu när attacken hade inträffat var det första vi borde göra att hålla oss lugna och vara modiga och försöka slåss tillbaka. Det är den inställning jag alltid upprätthåller. Vi får inte frukta terrorism.
För familjer som Tursun Talips, vars son Turghunjan dödades när han försökte stoppa terroristerna, blev smärtan omätbar men även förenad med en viss stolthet berättar han till forskningsinstitutet Institute for Communication and Borderland Governance (ICBG) vid Jinan University.
— Även om vår familj var djupt bedrövad över min äldste son Turghunjans offer, känner jag mig stolt över min son från djupet av mitt hjärta. Vi berättade för min yngste son att hans bror räddade livet på många barn, och vi hoppades också att min yngste son skulle bli polis och kämpa mot terrorism.
Turghunjans yngre bror blev polis 2014, fyra år efter broderns död.
Den antika staden Kashi, även känd som Kashgar, är en mycket gammal stad i Xinjiang-regionen, med en historia som sträcker sig över 2000 år. Staden är belägen i den västligaste delen av Kina och känt för att vara en historisk mötesplats längs Sidenvägen och har en stadsdel, Kashgar Old City, som är känd för sina labyrintlika kvarter präglade av islamisk kultur och representerar stadens gamla historia och nuvarande kulturliv. Foto: Nya Dagbladet
Polisen Semet, som var bland de första på platsen i Yecheng 2012 och såg sin chef skjuta ner två terrorister på nära håll, har aldrig velat sluta som polis trots upplevelsen.
— Jag växte upp med en dröm om att bli polis. Många av oss ville bli poliser när vi fortfarande var pojkar. Jag älskar detta jobb. Jag ser det som ett mycket heligt kall.
De nära tre decennier långa terrorn har lämnat djupa ärr i Xinjiang, men också märkt det övriga Kina. Familjer splittrades, samhällen förändrades, och rädslan präglade vardagen för miljontals människor.
Sedan 2016 har Kina dock i stort sett varit helt befriat från terrordåd efter folkrepublikens omfattande åtgärder och kontraterrorismprogram. Idag är landet ett av världens säkraste länder att vistas i med mycket få våldsbrott.
Hur har Kina lyckats bekämpa terrorismen, återställa ordning och säkerhet och vad stämmer egentligen kring situationen i Xinjiang och relationen med landets etniska minoriteter?
Nya Dagbladet granskar ämnet och den internationella rapporteringen som omgett utvecklingen i en uppföljande artikel.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Tang Renjian, Kinas före detta minister för jordbruk och landsbygdsfrågor, har dömts till dödsstraff med två års uppskov efter att ha tagit emot mutor till ett värde av närmare 400 miljoner kronor.
Domen föll på söndagen i mellaninstansdomstolen i Changchun i Jilin-provinsen. 63-åringen fråntogs också sina politiska rättigheter på livstid, alla hans personliga tillgångar konfiskerades och samtliga olagliga vinster ska överlämnas till statskassan.
I Kina omvandlas ett uppskjutet dödsstraff vanligtvis till livstids fängelse om den dömde inte begår några nya brott under den tvååriga prövotiden. Straffet kan sedan i vissa fall reduceras ytterligare vid gott uppförande.
Domstolen slog fast att Tang mellan 2007 och 2024 utnyttjade sina positioner – bland annat som guvernör i Gansu-provinsen och minister för jordbruk och landsbygdsfrågor – för att hjälpa individer och avdelningar i frågor som rörde affärsverksamhet, projektkontrakt och tjänstetillsättningar.
Annons:
Som motprestation tog Tang emot mutor till ett värde av 268 miljoner yuan (motsvarande cirka 390 miljoner kronor).
”Tang ska dömas för mutbrott och dömas till döden eftersom summan av mutorna var extremt stor och orsakade enorma förluster för landet och folket”, står det i domstolens utslag.
Slapp omedelbar avrättning
Domstolen valde att ge honom dödsstraff med uppskov istället för omedelbar avrättning, eftersom Tang erkände och frivilligt rapporterade mutor som utredarna inte kände till samt gick med på att återlämna sina olagliga inkomster.
Den 63-årige Tang Renjian beskrivs som en erfaren politiker som arbetat inom jordbrukssektorn sedan 1980-talet och varit medlem i Kinas kommunistparti sedan 1991. Hans fall kom upp i maj 2024 när han ställdes under utredning för grova brott.
I november samma år sparkades han från både partiet och alla offentliga uppdrag, följt av åtal för mutbrott i april och en offentlig rättegång i juli som nu avslutats med söndagens dödsdom.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Den kinesiska staten har presenterat en ambitiös tioårsplan där artificiell intelligens redan 2035 ska genomsyra alla samhällssektorer och bli ”huvudmotor för ekonomisk tillväxt”.
Kinas statsråd har offentliggjort en omfattande plan som syftar till att göra landet till världens första helt AI-drivna ekonomi inom elva år. Enligt det regeringsdokument som presenterades i slutet av augusti ska artificiell intelligens till 2035 ha omformat det kinesiska samhället och blivit grunden för vad som beskrivs som ”en ny fas av utveckling inom intelligent ekonomi och intelligent samhälle”.
Planen, som sträcker sig över tio år, omfattar sex centrala samhällspelare som ska genomsyras av AI-teknik redan till 2027. Dessa inkluderar vetenskap och teknik, medborgarnas välfärd, industriell utveckling, konsumentvaror, styrning och internationella relationer.
Målet: 90 procents användning till 2030
Enligt tidsplanen ska AI-tekniken redan till 2030 ha uppnått en användningsgrad på 90 procent och i praktiken ha blivit en ny typ av infrastruktur. Vid denna tidpunkt förväntas tekniken ha utvecklats till en ”betydande tillväxtmotor för Kinas ekonomi”.
Annons:
Strategin påminner om landets tidigare ”internet plus”-satsning, som framgångsrikt integrerade internet som en central komponent i den kinesiska ekonomin.
Till 2035 ska AI enligt planen ha ”fullständigt omarbetat det kinesiska samhället” och implementerat en ny fas av ekonomisk och social produktion. Det är ett ambitiöst mål med betydande konsekvenser, inte bara för Folkrepubliken utan för hela världen.
Internationellt samarbete i fokus
Statsrådet betonar att AI bör behandlas som en ”internationell allmännytta som gynnar mänskligheten”. Planen lyfter fram vikten av utveckling av öppen källkod för AI, stöd till utvecklingsländer för att bygga upp sina egna tekniksektorer, samt FN:s roll som ledare inom AI-reglering.
Även om Kinas AI-industri växer snabbt, vilket exemplifierades av den öppna AI-plattformen DeepSeeks framgångar tidigare i år, ligger kinesiska modeller fortfarande några månader efter amerikanska motsvarigheter vad gäller prestanda i genomsnitt. Detta beror till stor del på begränsningar och hinder som västländer har infört.
Gapet minskar dock stadigt. I slutet av 2023 presterade amerikanska AI-modeller bättre än kinesiska i 13 procent av allmänna resonemangstester. Vid samma tid 2024 hade denna siffra sjunkit till 8,1 procent. Inom vissa AI-applikationer är Kina redan världsledande och har satsat mycket på att erbjuda sina tjänster till lågt pris och i många fall även helt gratis som öppen källkod.
Statsrådets tioårsplan syftar till att ytterligare minska försprånget genom att stärka nyckelområden som grundläggande modellprestanda, säkerhetsåtgärder, datatillgång och energihantering.
Huruvida Beijing kan leverera på sina massiva mål med hjälp av den ibland opålitliga tekniken återstår att se. Om andra nationellt koordinerade planer är någon indikation kan landet dock stå inför en omfattande omställning.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
För första gången på 66 år samlades ledarna för Kina, Ryssland och Nordkorea i Peking.
Den omfattande militärparaden markerade 80-årsjubileet av andra världskrigets slut med över 100 nya inhemskt producerade vapensystem – däribland kärnvapenmissiler, hypersoniska vapen och obemannade farkoster.
Kina genomförde på onsdagen sin andra militärparad någonsin för att markera segerdagen – 80 år efter slutet av andra världskriget. Den massiva uppvisningen på Himmelska fridens torg i Peking blev en maktdemonstration där president Xi Jinping tog emot 26 världsledare, däribland Rysslands president Vladimir Putin och Nordkoreas ledare Kim Jong Un.
Paraden, som bevittnades av 50 000 åskådare och 10 000 deltagande soldater från Folkets befrielsearmé, flottan och flygvapnet, blev första gången på 66 år som ledarna för Kina, Ryssland och Nordkorea samlades i Peking. Senast detta skedde var 1959, under det kalla krigets kanske mest spända period.
Annons:
Klädd i grå Mao-kostym talade Xi Jinping från Himmelska fridens port. Han fokuserade på Kinas seger över den ”japanska aggressionen” i vad han kallade det ”världsomfattande antifascistiska kriget”, men valde att inte alls nämna USA vid namn trots landets avgörande roll i krigets slutskede.
— Mänskligheten står återigen inför ett val mellan fred eller krig, dialog eller konfrontation, och ömsesidiga vinster eller nollsummespel, förklarade Xi och fortsatte:
— Det kinesiska folket kommer att stå fast på historiens rätta sida och på sidan av mänskligt framsteg, hålla fast vid vägen för fredlig utveckling och gå hand i hand med resten av världen för att bygga en gemenskap med en delad framtid för mänskligheten.
Foto: Kreml/CC BY 4.0
Kärnvapenarsenal i fokus
Al Jazeeras korrespondent Katrina Yu betonade talets historiska betydelse från Peking:
— Det är verkligen svårt att underskatta hur mycket detta är en del av den nationella psyket, kommunistpartiets psyke att Kina under de föregående 100 åren förtrycktes, invaderades och förödmjukades av utländska styrkor. Jag tror att Xi Jinping gör en poäng här att detta aldrig kommer att hända igen.
Över 100 typer av inhemskt producerade vapen rullades fram längs Chang’an-avenyn. Särskild uppmärksamhet fick de nya kärnvapenkapabla missilerna. För första gången visades också ubåtsbaserade JL-3 upp, vars förlängda räckvidd gör att hela det amerikanska fastlandet i teorin kan nås från Sydkinesiska havet utan att ubåtarna behöver avancera ut i Stilla havet.
Den nya interkontinentala ballistiska missilen DF-61 gjorde också debut. Den uppskattas vara över 20 meter lång med räckvidd över 12 000 kilometer. Dessutom presenterades DF-5C som kan ha räckvidd över 20 000 kilometer, bära tio kärnstridsspetsar och nå hastigheter över Mach 10.
Den hypersoniska missilen YJ-21, kallad ”hangarfartygsdödare”, presenterades också. Vapnet uppges kunna slå till mot hangarfartyg med Mach 10 – tio gånger ljudets hastighet – på 2 000 kilometers avstånd.
Trumps syrliga reaktion
USA:s president Donald Trump reagerade på paraden med ett spydigt inlägg på Truth Social:
”Den stora frågan som ska besvaras är huruvida president Xi i Kina kommer att nämna den enorma mängd stöd och ’blod’ som Amerikas förenta stater gav till Kina för att hjälpa det att säkra sin FRIHET från en mycket ovänlig utländsk inkräktare”, skrev han och fortsatte:
”Många amerikaner dog i Kinas strävan efter Seger och Ära… Må president Xi och Kinas underbara folk ha en stor och bestående dag av firande. Var vänlig och framför mina varmaste hälsningar till Vladimir Putin och Kim Jong Un, när ni konspirerar mot Amerikas förenta stater”.
Foto: faksimil/Trump/Truth Social
Kreml kommenterade senare Trumps utspel och förklarade kort att ”ingen ens hade detta i sina tankar”.
Ny krigsteknologi presenterades
Under paraden visade Kina upp sin satsning på modern krigsteknik. Obemannade ytfartyg (USV), undervattensdrönare och obemannade flygfarkoster presenterades tillsammans med det nya lasersystemet LY-1 för nedskjutning av drönare och missiler. Enligt Kina kan det nya luftförsvarssystemet HQ-29 försvara mot hypersoniska missiler – ett påstående som ännu inte kunnat verifieras.
— För Xi är poängen att förstärka intrycket att Folkrepubliken Kina har klivit fram som en stormakt under hans ledarskap. En annan aspekt är mängden ledare vid paraden, vilket antyder att Kina inte kan isoleras och är orädd för press och mobbning, särskilt från USA, kommenterar Ian Chong, statsvetare vid National University of Singapore.
Ovanför paraden genomförde flygvapnet överflygningar med helikoptrar som bar banderoller med budskap som ”Rättvisan kommer att segra”, ”Freden kommer att segra” och ”Folket kommer att vinna”.
USA placerar ut missilsystem
Kina förklarade att samtliga drygt 100 vapentyper som visades upp var inhemskt producerade. Trots att den kinesiska ekonomin bromsat in har landets försvarsutgifter ökat med mer än 7 procent under fyra år i rad och uppgår nu till cirka 4,2 gånger Japans försvarsbudget. Den militära balansen i regionen har därmed förskjutits markant och Kina får ett allt större militärt inflytande.
Obemannade vattenfarkoster visas upp. Foto: Xinhua
Parallellt med denna utveckling genomför USA och Japan omfattande militära övningar tillsammans. Den amerikanska armén kommer för första gången utplacera sitt medeldistansmissilsystem Typhon i Japan under övningen Resolute Dragon 25 som äger rum 11-25 september. Typhon kan avfyra både Tomahawk- och SM-6-missiler från land.
I juli placerade USA två nya vapensystem på sin bas i Okinawa: luftvärnssystemet MADIS och robotsystemet NMESIS som kan bekämpa fartyg. Båda systemen ska också användas på Ishigaki-ön under den japansk-amerikanska övningen och de militära aktiviteterna i regionen förväntas intensifieras under kommande år.
Modi deltog inte
Militärparader på segerdagen är ett relativt nytt fenomen under Xi Jinpings era – den första hölls 2015 för att markera 70-årsjubileet, och årets parad var således bara den andra i sitt slag.
Trots vänskapliga möten med Xi Jinping och Putin unde SCO-toppmötet valde Indiens premiärminister Narendra Modi att lämna Kina före militärparaden.
Enligt bedömare handlade det dels om att inte såra Japan, men också om att signalera att New Delhi förvisso har strategiska alternativ till USA men samtidigt är fortsatt måna om att behålla sina västerländska partnerskap och samarbeten.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
