Resolutionen som antogs vid KKP:s senaste plenarsammanträde fastslår att Kina kommer fortsätta hjälpa till att bygga en gemensam framtid för mänskligheten. Detta, tillsammans med de fem principerna för fredlig samexistens, bör hädanefter utgöra kriteriet för internationella relationer, skriver Stephen Brawer, ordförande för BRIX Sweden.
publicerad 6 augusti 2024
Foto: Koke Cheng/pexels
Folkets stora hall (Great Hall of The People). I denna ikoniska byggnad i Peking äger många viktiga regeringsmöten rum, bland annat plenarmöten.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.
Världshistorien formas av processer och händelser som är större, djupare och mer komplexa än de flesta människor kan föreställa sig. En nylig sådan händelse var det tredje plenarsammanträdet med Kinas kommunistiska partis 20:e centralkommitté. I den resolution som antogs vid mötet klargörs att Kina kommer att fortsätta att genomföra handlingsplanen för vetenskaps- teknik- och innovationssamarbeten inom ramarna för Belt and Road-initiativet och utöka ansträngningarna för att utveckla multilaterala plattformar för samarbete inom grön utveckling, digital ekonomi, artificiell intelligens, energi, beskattning, finans, katastrofbegränsning och andra områden.
Det tredje plenumet utvecklade också hur KKP:s centralkommitté har utvärderat Kinas framgångar och prestationer under den nya eran, samt betonade behovet av att ytterligare fördjupa reformerna för att främja den kinesiska moderniseringen.
En ny riktning för den globala ekonomiska utvecklingen.
Sedan reformerna och öppnandet av ekonomin inleddes 1978 har Kina gjort enastående och anmärkningsvärda ekonomiska framsteg. Detta, tillsammans med Belt and Road-initiativet, har hjälpt landet att staka ut en ny riktning för den globala ekonomiska utvecklingen.
Initiativet föreslogs för övrigt 2013, samma år som den 18:e centralkommittén för Kinas kommunistiska partis tredje plenarmöte hölls.
I resolutionen från det tredje plenarmötet i 20:e KKP-centralkommitén står följande: ”Nutiden och den närmaste framtiden utgör en kritisk period för vår strävan att bygga ett framstående land och gå mot nationell vitalisering på alla fronter genom kinesisk modernisering … Vi måste målmedvetet ge reformen en mer framträdande plats och ytterligare fördjupa reformen på ett heltäckande sätt i syfte att främja den kinesiska moderniseringen för att hantera den komplexa utvecklingen både hemma och utomlands, anpassa oss till den nya vågen av vetenskaplig och teknisk revolution och industriell omvandling och leva upp till vårt folks nya förväntningar”.
Betoningen på behovet av att sträva efter nationell vitalisering och kinesisk modernisering och att utveckla socialism med kinesiska särdrag är en unik aspekt av kinesiskt beslutsfattande, där den senare har mer djupgående filosofiska aspekter, med hänvisning till Confucius. Den kinesiska civilisationen har en lång historia av ansträngningar för att upprätthålla social och politisk stabilitet och sträva efter en utveckling som bygger på principen om det gemensamma bästa.
Trots de många omvandlingarna av det kinesiska samhället under årtusenden har landet behållit sina framträdande socioekonomiska drag, vilket har gjort det möjligt för det att förbli ett stolt och kultiverat samhälle.
Den kinesiske toppledarens förslag att bygga ett måttligt välmående samhälle till 2020, som en del av hans ”fyra övergripande mål” för god samhällsstyrning, förverkligades i tid, vilket underlättade landets strävan efter nationell vitalisering och kinesisk modernisering. Å andra sidan är målet att bygga upp en socialistisk marknadsekonomi av hög standard till 2035 en relativt långsiktig strävan. Allt detta kommer att lägga en stabil grund för att bygga Kina till ett stort, modernt socialistiskt land 2049, då landet kommer att fira hundraårsjubileet av grundandet av Folkrepubliken Kina.
Dessutom framgår det tydligt av resolutionen från det tredje plenumet att Kina, i motsats till vad vissa västerländska medier och politiker hävdar, inte har för avsikt att stänga dörren till den globala ekonomin. Istället kommer landet att fortsätta öppna upp sin ekonomi för omvärlden.
Det är dags att västvärlden ändrar sin attityd och politik gentemot Kina för det globala gemensamma bästa.
Det internationella landskapet blir dock alltmer komplext, och USA, EU och vissa andra västekonomier använder sig av handelsprotektionism och avvisar samarbete med Kina. De föredrar att cyniskt ignorera vad Kina uppnått under de senaste mer än fyra decennierna och uppfattar Kina som ett hot.
Deras kortsiktighet och allmänna okunnighet präglas av Hobbes filosofiska tänkande, att vilja vara den dominerande kraften under vad som kan kallas djungelns lag. De vill dominera den globala ekonomin och det globala styrsystemet med brutalt våld eftersom de saknar den insikt och långsiktiga utvecklingspolitik som krävs för att uppnå en hållbar utveckling, utrota fattigdom och fortsätta skapa nya arbetstillfällen. Det är dags att västvärlden ändrar sin attityd och politik gentemot Kina för det globala gemensamma bästa.
Som det står i resolutionen från det tredje plenumet kommer Kina att fortsätta hjälpa till att bygga en gemenskap för en gemensam framtid för mänskligheten. Att bygga en gemenskap för en gemensam framtid för mänskligheten, tillsammans med de fem principerna för fredlig samexistens, bör hädanefter utgöra kriteriet för internationella relationer.
Stephen Brawer, ordförande för BRIX Sweden – Belt and Road-Institutet i Sverige
BRIX Sweden - Belt and Road-Institutet i Sverige, är en ideell förening som bildades av arrangörerna, talarna och deltagarna i ett seminarium i Stockholm den 30 maj 2018 om Belt and Road-Initiativet (BRI) och dess ekonomiska och strategiska betydelse för Europa och Sverige. Seminariet arrangerades gemensamt av Schillerinstitutet och China-Sweden Business Council.
BRIX medlemmar inkluderar entreprenörer, ekonomer och strategiska experter med ett brett spektrum av expertis inom svenska och kinesiska ekonomiska frågor. Deras gemensamma slutsats är att BRI inte bara är av betydelse för en god ekonomisk och politisk relation mellan Kina och Sverige, utan i grunden gynnsamt för ekonomisk utveckling och fred mellan alla länder.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Kinas president Xi Jinping har uppmanat till ett starkare samarbete med Indien och beskriver relationen som en ”Drake-Elefant-tango”.
Uttalandet gjordes i samband med 75-årsjubileet av ländernas diplomatiska band – som bedöms kunna vara en möjlig vändpunkt efter många år av spänningar.
Kina och Indien delar, som två av världens absolut äldsta kontinuerliga civilisationer, en lång historia som grannar och är idag som världens två folkrikaste länder centrala spelare i Brics-samarbetet. Relationerna har dock präglats av spänningar. År 2020 ledde en sammandrabbning i Galwan-dalen längs den omtvistade gränsen i Himalaya till att soldater från båda sidor dödades.
Efter omfattande förhandlingar meddelade Kina och Indien i oktober förra året dock en överenskommelse om att avveckla spänningarna i konfliktområdena och att arbeta för att normalisera relationerna. Xi signalerade i samband med detta även en uttalad ambition att lämna tidigare konflikter bakom sig.
– Det är det rätta valet för Kina och Indien att vara partner för ömsesidig framgång och förverkliga ’Drake-Elefant-tangon’, vilket helt och hållet tjänar båda ländernas och deras folks grundläggande intressen, framhöll Xi Jinping i sitt uttalande.
Ett tydligt närmande bedöms nu också drivas på av Trumps nya Tullar, där Indien öppnat för ökade handelsinflöden med Kina som en motåtgärd.
– Vi är villiga att arbeta med den indiska sidan för att stärka praktiskt samarbete inom handel och andra områden, och att importera fler indiska produkter som är väl lämpade för den kinesiska marknaden. Vi välkomnar också fler indiska företag att korsa Himalaya och söka samarbetsmöjligheter i Kina, sade Kinas ambassadör i Indien, Xu Feihong, till Global Times.
Great pleasure to join Foreign Secretary @VikramMisri and friends from all walks of life to commemorate the 75th anniversary of the establishment of #China-India diplomatic relations.
I firmly believe that under the strategic guidance of two leaders and with the joint efforts of… pic.twitter.com/mLaBUKqiim
Även Indiens president Droupadi Murmu understryker sin synpunkt att ett ”stabilt, förutsägbart och vänligt” bilateralt förhållande mellan de två nationerna skulle gynna båda länderna och världen.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
På bara några år besegrade El Salvador den brutala gängkriminalitet som hade plågat landet i decennier. Presidenten Nayib Bukele har av sina globalistiska motståndare anklagats för att vara "odemokratisk", men hos salvadoranerna själva har han i det närmaste uppnått folkhjältestatus och går nu i bräschen för en Bitcoin-revolution.
El Salvador, bokstavligen ”Frälsaren” eller med andra ord ”Frälsarens land”, blev formellt ett självständigt land år 1842. Frigörelsen för det latinamerikanska landet kom efter ett inbördeskrig i det relativt nybildade landet Centralamerikanska federationen som år 1823 hade frigjort sig från det mexikanska kejsardömet, ett Mexiko som bara två år tidigare, år 1821, hade utropat sig som självständigt från den spanska kronan.
Namnet till trots skulle den lilla nationen samtidigt få vänta tålmodigt på sin frälsning. El Salvador skulle komma att domineras av korrupta krafter och har i modern tid mer än något annat varit känt som en del av Centralamerikas så kallade ”bananrepubliker”, inte bara på grund av närvaro av USA-baserade företagsjättar där landet gick så långt som att anamma den amerikanska dollarn som sin egen valuta, utan även för att El Salvador under lång tid blivit känt som ett alldeles särskilt näste för brutala och bokstavligen djävulsdyrkande kriminella gäng, som MS-13 och Barrio 18 som fortfarande har en stark närvaro även i den organiserade kriminella världen.
Dessförinnan var landet främst förknippat med det utdragna inbördeskrig som härjade där under 13 långa år mellan 1979 och 1992 i en av Kalla krigets många proxykonflikter mellan pro-amerikanskt och pro-sovjetiskt inriktade krafter i landet.
Två år efter det salvadoranska inbördeskrigets utbrott föddes Nayib Bukele år 1981 i huvudstaden San Salvador. Fadern, Armando Bukele Kattán, var en framstående palestinskättad affärsman och muslimsk ledare som såg till att hans förstfödde son började studerade juridik vid Centralamerikanska universitetet i El Salvador. Nayib fullföljde dock aldrig sin examen, utan gav sig istället in i näringslivet. Enligt honom själv skulle denna erfarenhet låta honom utveckla två förmågor som han senare beskrivit som avgörande för sin politiska bana – att kommunicera och leda med tydlighet.
Bukeles politiska karriär började på allvar år 2012 när han valdes till borgmästare i Nuevo Cuscatlán, en liten kommun utanför huvudstaden San Salvador. Hans framgångar där – inklusive ekonomiska reformer och sociala program – ledde till att han 2015 blev borgmästare i huvudstaden San Salvador. Under denna tid profilerade han sig som en samtidigt pragmatisk, frispråkig och visionär ledare.
Trots de enorma risker som var förknippade med att utmana det politiska etablissemanget, som var fullständigt infesterat av gängkriminalitetens tentakler, kom Bukele att alltmer öppet kritisera dem för att ha förstört landet och för att ha förrått sina väljare.
Bukele möter folket.
2017 blev Bukele utesluten ur sitt dåvarande parti, FMLN, efter interna konflikter och grundade då sitt eget parti Nuevas Ideas, ”Nya Idéer”, som skulle bli plattformen för hans vågade kampanj att aspirera på presidentposten med budskap om att förnya och modernisera landet. Trots svåra hinder, som lades ut i vägen av politiska motståndare, lyckades Bukele till sist vinna valet 2019 med en historisk marginal, och blev så den förste presidenten sedan 1992 som inte tillhörde de två dominerande partierna, det socialistiskt inriktade FMLN eller det mer borgerligt-konservativt profilerade ARENA.
”De kunde döda vem som helst”
Svårigheterna var dock inte över trots valvinsten för den salvadoranske presidenten, där hans motståndare inte skydde några medel för att stoppa honom. Dessa kontrollerade fortfarande Högsta domstolen och 90 procent av den lagstiftande församlingen.
– Jag var tvungen att lägga in mitt veto mot allt, och de upphävde mina veton och godkände de lagar jag lagt in veto mot, förklarar Bukele om den första tiden i en intervju med den amerikanske journalisten Tucker Carlson.
Den enda lösningen Bukele såg var att även vinna en majoritet i landets kongress, något han också skulle komma att lyckas med. Idag är det bara valdomstolen som kontrolleras av den liberala oppositionen och som utan framgång försökte få presidenten åtalad och fängslad, något som enligt Bukeles egen bedömning misslyckades endast på grund av etablissemangets rädsla för en storskalig folklig revolt om han skulle avsättas.
Till Carlson berättar Bukele vidare att hans första prioritet var att fylla sitt vallöfte att en gång för alla ta itu med den organiserade brottsligheten.
– Man kan inte göra någonting om man inte har fred. När man väl har uppnått det kan man kämpa för de andra sakerna, som infrastruktur, välstånd, välbefinnande och livskvalitet. Men man måste börja med fred, och i fallet El Salvador var vi bokstavligen världens mordhuvudstad, konstaterar Bukele.
Bukele hälsar den salvadoranska armén.
En av de första åtgärderna han genomförde var att fördubbla antalet soldater i landets armé, förse dem med modern utrustning och sedan sätta in dem systematiskt för att bekämpa den organiserade brottsligheten med en bestämdhet som tidigare saknats. Gängen uppskattade av förklarliga skäl inte detta utan försökte slå tillbaka – bland annat i en mordvåg där man dödade 87 människor i det lilla landet på bara tre dagar.
– De kan döda vem som helst, och om staten ger sig på dem har staten inte för avsikt att döda eller skada någon annan än gängmedlemmarna. Så du har 70 000 mål, som var de 70 000 gängmedlemmarna, men de har 6 miljoner möjliga mål (landets befolkning). Så det var nästan en omöjlig uppgift, säger presidenten.
El Salvadors nya högsäkerhetsfängelse CECOT, Centro de Confinamiento del Terrorismo – eller ”terroristfängelset” på svenska, huserar de allra grövsta gängmedlemmarna med kapacitet för 40 000 fångar. Livet i fängelset är ytterst strängt, där den enda fritiden består av enkel motion och gudstjänster av präster.
Även oberoende analytiker pekar på att El Salvador idag är ett helt annat land än vid Bukeles tillträde och att det enligt landets officiella statistik kommit att bli det minst brottsdrabbade på de amerikanska kontinenterna, även inräknat Kanada och USA.
– Vi är säkrare än något annat land i västra hemisfären. Om jag hade sagt det för fem år sen hade de sagt att jag var galen, eller hur?
Bukele själv betonar att hans regering inte haft tillgång till några magiska recept, utan att man har kunnat lösa problemet med gängbrottsligheten för att man haft den politiska viljan och beslutsamheten att faktiskt göra det.
– Det kommer alltid att finnas brott, människor som bryter mot lagar, men våldsbrott, människor som mördar och våldtar varandra, är ett frivilligt beslut som en regering fattar. Varför skulle en regering välja att tillåta detta? frågar han sig.
Massivt stöd hos folket
Politiskt har Bukeles El Salvador även brutit mönstren vad gäller covidpolitiken, där man från statligt håll valde att uppmuntra sund kost och motion och heller inte påtvinga befolkningen de kontroversiella covidvaccinerna med några covidpass. Som ett av få länder erbjöd man även preparatet hydroxiklorokin som ett alternativ till behandling för covid, något som Bukele bland annat hänvisade till att de flesta världsledare själva använde sig av.
Fokus för Bukeles politik har i övrigt varit att driva på för ekonomiska reformer och han har som ett led i detta gjort El Salvador till det första landet i världen där Bitcoin accepteras som lagligt betalningsmedel – vilket gör att det ska accepteras som giltigt betalningsmedel för alla former av skulder och transaktioner. Entusiaster för den nya kryptoekonomin samlas nu i El Salvador, som av många bedöms kunna bli en ny ”tigerekonomi” i Amerika.
I västmedia har Bukele framförallt porträtterats som något av en ”diktator” som förkastat ”mänskliga rättigheter” i samband med massarresteringarna av misstänkta gängmedlemmar och perioder av långvarig militär övervakning av särskilda områden i landet. Både inhemska och internationella kritiker har riktat anklagelser mot presidenten för att försöka centralisera makten, bilda en polisstat och undergräva så kallade demokratiska institutioner och principer.
I samband med att han 2024 återvaldes med en spektakulär jordskredsseger, med hela 84,6 procent av rösterna, bemötte han denna kritik i det uppmärksammade tacktalet till befolkningen med att han satte deras rättigheter före organiserade kriminellas.
– Vi är det säkraste landet på den amerikanska kontinenten, och vad sa de till oss? ”Ni kränker mänskliga rättigheter.” Vems mänskliga rättigheter? De hederliga människornas rättigheter? Nej. Kanske har vi prioriterat de hederliga människornas rättigheter framför brottslingarnas rättigheter. Det är allt vi har gjort, och det är det ni säger är en kränkning av mänskliga rättigheter, deklarerade Bukele.
Bukele med sin hustru Gabriela Roberta Rodríguez de Bukele. Foto: Casa Presidencial El Salvador
I en ironisk replik till liknande epitet som riktats mot honom har han själv bland annat benämnt sig på Twitter/X som ”World’s coolest dictator” – ”världens coolaste diktator”. Presidenten har också i övrigt blivit känd för sitt flitiga användande av sociala medier, särskilt X, som han använder för att kommunicera direkt med folket, och ibland för att rådgöra med allmänheten i samband med sitt beslutsfattande.
Denna digitala närvaro har gjort honom mycket populär också bland yngre generationer som ofta betraktar honom som en modern ledare av en helt annan typ än det politiska etablissemang som tidigare styrde landet.
Varningen till Väst
Bukele uttrycker personlig kritik till den mjuka synen på brottslingar i Västvärlden, och som han själv betraktar El Salvador som varande en del av, där han pekar på att dessa ofta betraktas som individer med rättigheter som måste skyddas – även om de är våldsamma mördare och organiserade gängmedlemmar. Denna inställning leder enligt Bukele i slutändan till en punkt då själva civilisationen börjar raseras.
– Den västerländska civilisationen har nått sin topp. Vi kan alla vara överens om att vi är på väg ner och att det sker för att vi inte underhåller civilisationen på rätt sätt, säger han och förklarar att vi inte längre strävar efter att göra saker så bra och storslaget som möjligt.
– Demokratin fungerar, men om man inte underhåller den kommer den att falla sönder som en mur. Så vad vi har just nu är en enorm erosion av den västerländska civilisationen, sammanfattar Bukele.
Han pekar på att regeringar idag mest tycks vara intresserade av att blidka enskilda väljargrupper för att få deras röster – exempelvis genom att ge dem stora summor pengar eller andra frikostiga löften, och att man inte längre tycks bry sig om vad som är bra för nationen som helhet.
– Det kan inte fortsätta. Det är som om någon äter för mycket. Man kan vara lite fet, eller hur? Det är okej. Men om någon är sjukligt fet, kommer någon att komma och säga att du måste sluta, eller hur? Eftersom ditt hjärta inte klarar av det längre.
US taxpayers should know that their government is using their money to fund communist movements against a democratic elected (and with a 90% approval rating) government in El Salvador.
Ett fokusområde för den frispråkige presidenten, efter att gängen nu besegrats, är att attrahera investerare och turister till landet – snarare än att vara en fristad för mördare och våldsbrottslingar. ”Det finns tillräckligt med pengar så länge ingen stjäl dem” är ett av många liknande citat som sammanfattar Bukeles syn på landets framtid och gjort honom så populär bland den egna befolkningen.
Bukele publicerar ofta bilder som visar hur landets militär och polis bekämpar den organiserade brottsligheten. Foto: Nayib Bukele/FB
Många menar också att framgångarna är ett uttryck för vågen av en ny generation nationalpopulistiska ledare i en närmast global revolt mot det globalistiska ”regnbågsimperium” som präglats av genusideologi, demografiska omvälvningar, daltande med våldsbrottslingar samt ett enormt gap mellan det politiska etablissemanget och befolkningen i stort.
Den salvadoranske presidenten har heller inte varit blyg för att uttryckligen kritisera inflytelserika globalister som George Soros och andra som han menar drivit på för denna typ av utvecklingslinjer i Väst, och fortfarande har en alltför stor makt över politiken i många länder.
I sitt segertal till folket 2024 formulerade Bukele även vikten för små nationer att vara vakna för den globala politikens aktörer, där El Salvador bara är ett exempel på många nationer som fått lida i kölvattnet av olika falanger av globalistiskt inriktade aktörer och stormakter.
– Inbördeskriget i El Salvador, som officiellt dödade över 85.000 salvadoraner och tvingade över 1 miljon människor på flykt, sponsrades av två olika makter. Det fanns en konflikt mellan väst och Sovjetunionen, och de ville slåss, men inte på sin egen mark. De ville inte tillhandahålla kanonmat. Så de bestämde sig för att strida på andra platser runtom i världen, och en av de platser de valde att strida på var här i El Salvador. De lurade oss. De sa åt oss att döda varandra och vi gjorde som de sa.
Bukele avslutade med att tillägga sin uppfattning att det nu finns mäktiga spelare på den globala arenan som fruktar det exempel El Salvador redan har visat.
– Vi kommer att fortsätta att göra det omöjliga, och El Salvador kommer att fortsätta att sätta ett exempel för omvärlden.
Isac Boman
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Ivan Zuenko, senior forskningsledare vid MGIMO-universitetet, menar i en analys publicerad på RT att de två stormakterna i själva verket hyser stor respekt för varandras integritet och självständighet.
I vissa kretsar i Washington framstår Moskva som en potentiell ”juniorpartner” som kan dras bort från Pekings inflytande. Den västerländska diskursen har länge målat upp Ryssland som en underordnad partner – till och med som en vasallstat – i relation till Kina.
Under de senaste decennierna har banden mellan de två stormakterna stärkts markant, särskilt efter att västländerna med ambitionen att isolera Ryssland under Ukraina-konflikten skar av ekonomiska och kulturella kontakter. Som ett resultat har Pekings roll som både ekonomisk och politisk bundsförvant till Moskva ökat. Även om skillnader i befolkningsstorlek och ekonomisk kapacitet kan verka avgörande, går det inte att reducera den komplexa dynamiken mellan länderna till enbart statistik. Ryssland besitter nämligen betydande militära och strategiska fördelar, något som gör en underordnad position svår att föreställa sig.
Den amerikanska synen
Enligt amerikanska företrädare, däribland utrikesminister Marco Rubio, har Ryssland blivit alltmer beroende av Kina – ett beroende som enligt dem riskerar att underminera Moskvas strategiska självständighet. Vissa inom USA tolkar detta som ett tecken på att en framtida koalition mellan Moskva och Peking kan hota Washingtons intressen. Jämförelser dras då med Nixon-erans försök att utnyttja den geopolitiska situationen på 1970-talet, då ett amerikanskt initiativ bidrog till att öppna Kina mot väst och på så vis stärka USA:s position mot Sovjetunionen.
Den historiska parallellen är dock bristfällig: under 1970-talet befann sig Kina och Sovjetunionen redan i en skarp konfrontation, och dagens situation präglas av att varken Ryssland eller Kina är intresserade av att distansera sig från USA. Istället ser USA, genom sin ”dual containment”-strategi, både Kina och Ryssland som potentiella hot – en bild som många menar är mer ett resultat av amerikansk elitdiskurs än en objektiv verklighetsbedömning.
Kinas perspektiv
Kina vill undvika en bipolär världskonfrontation och anser att USA:s intensiva försök att hålla landet i schack är ett arv från en förlegad ”kallakrigsmentalitet”. För Peking handlar främst den nationella agendan om socioekonomisk utveckling, där utrikespolitiken ses som ett verktyg snarare än ett mål i sig. I detta sammanhang betraktas Ryssland inte som en undergiven partner, utan som en strategisk aktör med betydande militära och geopolitiska resurser.
Genom att utnyttja Rysslands energi- och transitmöjligheter kan Kina säkra viktiga råvaror samtidigt som man bibehåller goda relationer med andra globala aktörer, däribland USA och västländerna. En alltför nära sammansvetsning med Moskva skulle riskera att äventyra dessa relationer, vilket Kina är berett att undvika. Pekings strategi präglas därför av att hålla en balanserad relation med Ryssland – ett samarbete som bygger på ömsesidig nytta snarare än hierarkisk underordning.
Sammanfattning
Att reducera relationen mellan Ryssland och Kina till en enkel berättelse om västerländskt beroende och undergivenhet missar den komplexa verkligheten. Både Moskva och Peking värnar sin strategiska autonomi och föredrar ett pragmatiskt samarbete framför en relation präglad av hierarki. Den amerikanska rädslan för att Ryssland ska falla under Kinas inflytande speglar snarare en egen önskan att omdefiniera den globala maktbalansen.
Om USA kunde släppa sitt behov av att agera världens moralkompass, och istället fokusera på att höja levnadsstandarden för sina medborgare, skulle en mer nyanserad förståelse för internationella relationer kunna uppstå – en där stormakter samarbetar på lika villkor utan att tvinga på varandra roller som underordnade eller överordnade.
En längre analysartikel av Zuenko har publicerats på RT.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Den danske EU-parlamentarikern Anders Vistisen, Dansk Folkeparti, har gjort sig känd för sina frispråkiga uttalanden, inte minst genom sin hårda kritik mot Donald Trumps anspråk på Grönland.
I en intervju med ungerska Demokrata diskuterar han de nya geopolitiska spänningarna kring ön, Europas högerpolitiska rörelse och den förändrade dynamiken mellan EU och USA.
Dansk Folkepartis EU-parlamentariker Anders Vistisen blev internationellt uppmärksammad efter att ha riktat ett hårt budskap till USA:s dåvarande president Donald Trump i samband med hans anspråk på Grönland.
”Dear President Trump! Listen very carefully. Greenland has been part of the Danish Kingdom for 800 years. It’s an integrated part of our country. It is not for sale. Let me put it in words you might understand. Mr. Trump, f.ck off.”
Det fick Trump höra av den danske politikern Anders Vistisen nyligen i ett uppmärksammat utspel. I en längre intervju med den ungerska tidningen Demokrata utvecklar Vistisen sina reflektioner kring Trumps agerande, som han beskriver som ”oacceptabelt för en allierad”. Han betonar att USA:s intresse av Grönland borde ha förts via diplomatiska kanaler snarare än genom offentliga utspel, men riktigt samtidigt också kritik mot den danska och grönländska regeringen för deras passiva hållning.
– Vi har inte tagit försvaret av Grönland på allvar, och de grönländska politikerna pratar om självständighet, vilket är helt orealistiskt, fortsätter Vistisen.
Enligt Vistisen skulle Grönland, utan Danmarks stöd, riskera att hamna under inflytande av USA, Kina eller Ryssland. Han betonar också att Danmark subventionerar omkring 40 procent av den delvis autonoma önationens BNP, och att det inte är realistiskt att tro att USA skulle erbjuda ett bättre avtal.
Budapest Europas högerpolitiska nav
Vistisen betonar vidare för den ungerska tidningen att han ser Ungerns huvudstad som en central mötesplats för Europas nationellt inriktade rörelser.
– CPAC Hungary och dess tankesmedja har skapat en plattform där viktiga högerpolitiker från hela Europa och världen kan utbyta idéer på årlig basis. Budapest har blivit Europas högerpolitiska centrum idag, menar han.
Den danske politikern pekar särskilt ut Viktor Orbán som en strategiskt viktig ledare inom europeiska nationella rörelser, och lyfter fram Fidesz betydelse för utvecklingen av Identitet och Demokrati-gruppen i EU.
Trump och den europeiska högern
På frågan om hur relationen mellan EU och USA förändras med Donald Trumps återkomst som president, uttrycker Vistisen viss oro för att europeiska ledare saknar tillräcklig förståelse för den amerikanska MAGA-rörelse som omger honom.
– Jag tror Viktor Orbán var den ende som såg detta för sig tidigt efter att med Trump förlorade presidentposten, men även före detta fortsatte han faktiskt dialogen och höll kontakten med Trump-lägret.
De flesta EU-ledare ignorerade möjligheten att Trump kunde vinna igen, menar Vistisen, vilket han menar skapar en svår sits för Europa då relationerna mellan EU och den nya amerikanska administrationen redan sedan tidigare är ansträngda.
”Djupstaten starkare i Bryssel än i Washington”
När diskussionen glider in på Viktor Orbáns roll i Europas politiska framtid, beskriver Vistisen honom som en nyckelspelare i kampen mot EU:s byråkratiska etablissemang:
– Jag tror att detta också gäller i Bryssel, där valets förlorare fortsätter att styra, inte valets vinnare. Den djupa staten är förmodligen ännu djupare i Bryssel än i Washington DC, menar Vistisen.
Han anser att Orbán kan spela en viktig roll i att utmana den etablerade makten och stärka den nationalpatriotiska rörelsen i Europa.
Migrations- och energipolitiken skadar Europa
Vistisen riktar hård kritik mot EU:s migrationspolitik och menar att den nya migrationspakten är ineffektiv.
– De försökte övertyga folk om att problemet var löst, men i vi visste att pakten var värdelös, i värsta fall skadlig och öppnade för ännu mer migration.
Han anser att problemet främst ligger i migrationen från muslimska länder i Nordafrika och Mellanöstern.
– Man kan se det i all statistik i Danmark, oavsett om det gäller brottsstatistik, välfärdsstatistik eller arbetslöshetsstatistik.
När det gäller energifrågan ser han EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyens politik som skadlig för Europa och att den även saknar stöd i det europeiska valresultatet.
– Valresultatet var ett stort nej till olaglig migration och ett nej till Green Deal-politiken som dödar arbetstillfällen i Europa, men vi har sett kommissionens ordförande göra precis tvärtom.
Anders Primdahl Vistisen, född 1987, är en dansk politiker och ledamot av Europaparlamentet för Dansk Folkeparti (DF). Han har varit aktiv i politiken sedan han gick med i Dansk Folkepartis Ungdom (DFU) 2001 och var dess ordförande 2012-2015. Vistisen kom in i Europaparlamentet första gången 2014 och omvaldes i november 2022 efter en kort paus efter valet 2019.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
