Annons:

Irsa sökte sanningen om hälsan

Efter sin ovanliga resa genom världens medicinska traditioner hjälper hon nu andra med hälsoproblem med akupunkturen som bas. Möt en av Sveriges mest unika läkekonstnärinnor.

Publicerad 18 juli 2025 – av Redaktionen
Irsa behandlar en klient på sin mysiga mottagning i Stockholm.

Några år efter gymnasiet avsåg Irsa att ge sig i kast med journalistiken. Drivkraften var att söka och förmedla sanningen – något hon dock snabbt kom underfund med att hon var ganska ensam om på Södertörns högskola.

– Jag ville gräva och lägga näsan i blöt där den inte skulle vara, åtminstone enligt vad vi fick lära oss där, berättar Irsa.

Hon insåg att journalistiken som den såg ut inte var en miljö där hon skulle hitta något som var sant och äkta överhuvudtaget. Hon beslöt sig därför att hoppa av.

– Jag stod inte ut med skolan, det var förljuget rakt igenom, fortsätter hon.

Annons:

Den långa hälsoresan

Irsa fick samtidigt allt allvarligare hälsoproblem som hade fört henne in och ut på sjukhus sedan hon var barn. Anemi, kroniskt trötthetssyndrom, migrän och sköldkörtelproblem anhopade sig. 2009 var det så allvarligt att hon blev förlamad av smärta och sängliggande under ett helt år. Läkare efter läkare gjorde sina bedömningar men fann ingen lösning, tills hon en dag fick diagnosen fibromyalgi. Domen var att hon aldrig skulle kunna ha ett normalt liv igen, och Irsa förvisades till smärtstillande och antidepressiva läkemedel för att kunna härda ut.

Detta var dock inget som Irsa accepterade. Istället blev det en vändpunkt, där hon använde sitt journalistiska sinnelag till att börja forska ihärdigt om sin situation i ett försök att komma på fötter igen. Diagnosen hon själv inledningsvis ställde var att nervsystemet kollapsat och att detta kan ske bland annat på grund av förekomst av tungmetaller och toxiner i kroppen samt näringsbrist.

Metodiskt började hon rensa sin kropp, tillförde näringsämnen och kom sakta på fötter igen. Under resans gång märkte hon samtidigt att det inte räckte med rent fysiologisk rensning för att uppnå full hälsa utan att det även var helt nödvändigt att ta itu med emotionella låsningar för att bli helt frisk.

Inte bara blev Irsa frisk. Hennes överraskande förvandling väckte nyfikenhet och metoderna hon utvecklat efterfrågades i hennes närhet och hon började hjälpa andra på samma sätt.

Unik metodik

Med utgångspunkten i kinesisk medicin och akupunktur har hon idag dedikerat de senaste 13 åren till att fortsätta utveckla sin metodik och implementera det bästa även från västerländsk läkekonst - med influenser från hela världen i en unik syntes som tar hela människan i beaktande, inifrån och ut. Under en period studerade Irsa även traditionell sydamerikansk plantmedicin hos Shipibo-indianerna, ett exempel på ett inslag som lagt den breda grunden där näring och örter nyttjas som verktyg i läkeprocessen.

– Vi tror på att man bör bemöta, läka och sedan utveckla alla pusselbitar av sig själv för att kunna bli sitt bästa – och egentliga – jag, säger Irsa själv om den grundläggande filosofin.

Hennes behandlingar på kliniken i Stockholm är svåra att placera i ett specifikt fack, men följer samtidigt en mycket utarbetad metodik som varierar mellan en form av samtal och coachning till kostrådgivning och riktad akupunktur för att balansera allt från fysiska, emotionella, spirituella och även sexuella aspekter av människan. I sin enkelhet beskriver hon det som att metodiken framförallt är fokuserad på att spåra verkliga rotorsaker till disharmoni som uppstått hos oss kroppsligen och själsligen.

– Hälsa är olika pusselbitar, därför behöver man gå igenom alla delar för att uppnå varaktig läkning, förklarar Irsa.

– Om man ska koka ner allt i sin enkelhet handlar det om att bemöta och läka trauman – emotionella skador som i längden tar sig uttryck i våra organismer, sammanfattar hon.

Hon betonar även vikten av att läka ”det inre barnet” och frigöra stagnerade känslor och emotionella låsningar som ytterst utgör grunden till all sjukdom. För att komma åt dessa blockeringar används även ett antal kompletterande och helt avgörande verktyg som exempelvis de-armoreringsmassage, energirensning och shamanistiska verktyg så som rapé.

Irsa sitter vid sitt skrivbord med olika sorter av rapé i förgrunden. Rapé är ett kompletterande verktyg hon använder i behandlingen som härrör från sydamerikansk medicinsk tradition.

"Så obeskrivligt tacksam"

Patienter beskriver Irsa som typen som verkar ha sett allt, att hon är ”på riktigt”. En annan återkommande beskrivning av behandlingen är att de känner sig trygga i hennes breda kunskap och det faktum att hon inte ryggar för någonting.

– Irsa har hjälpt mig att släppa smärtor och trauman som ingen annan terapeut har kunnat göra. Hon är personlig, autentisk och hängiven till just dig så länge som det behövs. Det finns inte många helare på denna jord och ingen som Irsa, säger patienten Sari.

Metodiken beskrivs också som mjuk, varsam och medmänsklig.

– Efter alla år som jag snubblat omkring och sökt efter svar eller försökt förstå men slagit knut efter knut på mig själv. Så kommer Irsa. Envis, bestämd och oerhört kärleksfull när hon lotsar sig fram genom djungeln av känslor inuti mig. För första gången är jag helt trygg i att kapitulera, motiverad att på riktigt börja leva, berättar patienten Hanna.

Efter att ha prövat hennes behandling är det lätt att känna igen sig i den beskrivning andra som fått hjälp förmedlat.

– Mötet med Irsa har förändrat mitt liv totalt till det bättre. Hon är så varm och omtänksam och hennes kunskap är helt fantastisk. Äntligen fick jag svar, klarhet och underbar hjälp med de hälsoproblem jag haft så länge men aldrig fått hjälp med på annat håll, säger patienten Karolina.

– Äntligen kan jag känna ett hopp igen och att orken och energin kan återvända igen. Jag är så oerhört, obeskrivligt tacksam för Irsas fina hjälp, tillägger hon.

 


Så bokar du en tid

Om du vill ta del av Irsas behandling börjar du med att välja "Första samtalet" - titta här för att se vilka tider som finns. Du kan också boka en telefontid för en första konsultation.

På hennes hemsida Evolveme.se kan du även ta del av Irsas noggrant utvalda hälsoprodukter av särskilda tillskott, anpassade vitaminer och enzymer som är garanterat framställda av högsta kvalitet.

Annons:

Äta för att må bättre – vad säger forskningen?

Publicerad Igår 08:57 – av Markus Andersson
Montage med en kvinna som äter till vänster och en tallrik med fisk, grönsaker, kikärter och citron till höger, åtskilda av e
Förändrade matvanor har prövats som komplement till behandling vid depression, men resultaten gäller hela kostupplägg snarare än enskilda råvaror.

Vad vi äter kan ha betydelse för hur vi mår psykiskt. Flera studier visar att förändrade matvanor kan lindra depressiva symptom, men hur stor hjälpen är och vilka som har nytta av den är fortfarande osäkert.

Forskningen om mat och psyke handlar ofta om matvanor som helhet snarare än om enskilda livsmedel. En del forskare undersöker också om maten kan påverka hjärnan via tarmfloran och inflammation. Samtidigt är det skillnad på att stötta den som redan är deprimerad och att skydda friska från att bli sjuka.

Ett konkret exempel kommer från Australien, där forskare lät vuxna med depression och dåliga matvanor få hjälp att ändra sin kost.

Studien, kallad SMILES, publicerades 2017 i BMC Medicine. Där lottades 67 vuxna med medelsvår till svår depression till två grupper. Under tolv veckor fick den ena gruppen sju enskilda möten med en klinisk dietist, medan den andra träffade personal lika ofta för att prata om neutrala ämnen som sport, nyheter eller musik.

Kostförändringen prövades som ett tillägg till den behandling deltagarna redan hade, inte som en ersättning för den. Av de 67 gick 55 i psykoterapi, tog läkemedel eller både och.

Det gick inte att följa upp alla deltagare efter tolv veckor, så resultat finns för 31 personer i kostgruppen och 25 i gruppen som fick socialt stöd. I kostgruppen hade 10 av de 31 då så få depressiva symptom att de låg under studiens gräns för låga symptomnivåer. I stödgruppen gällde det 2 av 25.

I kostgruppen fanns dessutom ett samband mellan hur mycket deltagarna förbättrade sin kost och hur mycket symptomen minskade.

Ett kostmönster, ingen mirakelråvara

I samma studie utgick dietisterna från en anpassad medelhavskost. Deltagarna uppmuntrades att äta fullkorn och olivolja, omkring sex portioner grönsaker och tre frukter om dagen, en portion osaltade nötter dagligen, baljväxter tre till fyra gånger i veckan och fisk minst två gånger i veckan. Samtidigt skulle de dra ner på godis, snabbmat, friterat, chark och söta drycker. Som hjälp på vägen fick de en matkasse, recept och måltidsplaner.

Kosten byggde inte enbart på växter och fisk, utan rymde också osötade magra mejeriprodukter, ägg, kyckling och magert rött kött. Det var heller ingen bantningsdiet – deltagarna fick äta så mycket de ville.

I vardagen kan sådan mat se ganska vanlig ut. Frukosten kan vara havregrynsgröt eller naturell yoghurt med frukt och osaltade nötter. Till lunch kan det bli en soppa eller gryta på bönor, linser eller kikärter, med en skiva fullkornsbröd. Middagen kan vara fisk med grönsaker och fullkornspasta, eller kyckling eller ägg med en sallad ringlad med olivolja. Det är exempel på hur livsmedelsgrupperna kan kombineras, inte menyer från studien.

Det som prövades var alltså helheten och stödet att genomföra den, inte en enskild råvara. Forskarna kallar själva resultaten preliminära: studien fick betydligt färre deltagare än planerat, och deltagarna visste att den handlade om mat.

Den samlade forskningen

SMILES är inte ensam. En systematisk översikt i Nutrition Reviews vägde samman fem randomiserade studier, där deltagarna slumpvis fördelats mellan grupper, med totalt 1 507 deltagare. Insatser för att få deltagarna att äta medelhavskost gav en måttlig minskning av depressiva symptom jämfört med kontrollgrupperna, men författarna bedömde säkerheten i underlaget som låg och fann stora skillnader mellan studierna.

En bredare genomgång från 2025 omfattade 21 randomiserade studier och 92 kohortstudier, där stora grupper följs över tid, med sammanlagt över 700 000 deltagare. Studierna som prövade kost som behandling gav visst stöd för att kostinsatser förbättrar depression, men de var svaga i sitt upplägg.

Sammantaget bedömde författarna styrkan i beläggen för att kostkvalitet påverkar depression som mycket låg. Skälen var bland annat omvänd kausalitet, alltså att depressionen i sig kan förändra vad man äter, och låg validitet, det vill säga brister i hur studierna var upplagda och i vad de faktiskt mätte.

Att äta medelhavskost hängde i samma genomgång ihop med färre symptom som deltagarna själva rapporterade, men inte med diagnostiserad depression.

Behandling är inte förebyggande

Att lindra en depression som redan finns är en sak, att hindra att den uppstår en annan. För det senare är stödet svagt: i genomgången från 2025 talade de förebyggande studierna starkt emot att kostinsatser skyddar mot depression.

Ett stort försök är det europeiska MooDFOOD, där 1 025 vuxna med övervikt i fyra länder deltog. De hade lätta depressiva symptom men ingen pågående depression.

Deltagarna lottades till att ta antingen kosttillskott med omega-3, D-vitamin, folsyra och selen eller overksamma placebopiller, och hälften fick dessutom samtalsstöd för att ändra sina matvanor. Efter ett år hade varken tillskotten eller samtalsstödet minskat antalet som insjuknade i depression. De som tog tillskotten hade något högre skattade symptomnivåer än de som fick placebo.

Tarmfloran är ett eget spår

Forskare vid Örebro universitet undersöker om bakterierna i tarmen, den så kallade tarmfloran, kan påverka hur vi mår psykiskt. En av dem är Julia Rode, som skriver att tarmflorans sammansättning kan vara rubbad vid depression och att den påverkas av hur vi sover, rör oss och äter.

Själv forskar Rode på probiotika, det vill säga levande mikroorganismer, oftast bakterier, som kan ge hälsonytta om man regelbundet får i sig tillräckligt av dem. I forskargruppens försök fick friska deltagare utan tecken på ångest eller depression ta probiotika under en period. De blev bättre på att hantera negativa känslor, och hjärnavbildning tydde på att deras hjärnor arbetade mer effektivt än hos dem som fått placebo.

Rode lyfter också fram fermenterad mat som ett möjligt sätt att påverka tarmfloran, även om sådan mat inte är detsamma som preparaten i försöken. Två vardagliga exempel är kefir, en syrlig fermenterad mjölkdryck som passar till frukostgröten, och surkål, mjölksyrad kål som fungerar som tillbehör till grytor och smörgåsar.

Kostråd för den enskilda

Forskarna bakom SMILES efterlyser större studier som kan visa vad som skiljer dem som svarar på en kostförändring från dem som inte gör det.

Även Rode skriver att effekterna av kost skiljer sig mellan människor. Hon hoppas att forskare framöver ska kunna avgöra vem som har mest nytta av en viss kost och ge kostråd anpassade efter individen.

Hur du sitter kan påverka mer än ryggen

Publicerad 20 oktober 2026 – av Markus Andersson
En man i vit skjorta sitter hopsjunken i en kontorsstol med överkroppen framåtlutad och armarna vilande på skrivbordet framfö

Forskare vid McGill University i Kanada har undersökt hur sittställningen påverkar känslor och risktagande. De som satt upprätt tog större risker än de som satt hopsjunkna.

Forskarna, som redovisar studien i tidskriften British Journal of Psychology, rekryterade nästan 200 personer ur universitetets krets. Deltagarna fick veta att de skulle testa en mobilapp på surfplatta, men forskarna undersökte i själva verket hur sittställningen påverkade dem.

Hos en grupp stod plattan på ett ställ på ett justerbart bord, vilket drog upp ryggen. Hos en annan låg den platt på ett lägre skrivbord, och deltagarna kröp ihop över skärmen. Ingen sade åt dem hur de skulle sitta, och i intervjuer efteråt uppgav de flesta att de inte förstått att hållningen styrts. Nackvinkeln mättes med videoprogram.

Ballongen som sprack

Uppgiften var ett riskspel med en virtuell ballong. Varje pumpning gjorde ballongen större och ökade den möjliga belöningen. Sprack ballongen gick belöningen för den omgången förlorad.

Varje ny pumpning blev alltså en avvägning mellan en större vinst och risken att förlora det som redan byggts upp. I just den avvägningen skilde sig grupperna: den upprätta gruppen tog större risker i spelet och tenderade att få större belöning.

Forskarna läser det inte som slarv. Seniorförfattaren Jorge Armony, professor i psykiatri och psykologi, tolkar resultatet så här:

— Det tyder på att de inte agerade mer impulsivt utan i stället tog effektivare risker, förklarar Armony.

I enkäten efteråt uppgav den upprätta gruppen dessutom statistiskt signifikant mer stolthet. Enligt studiens sammanfattning höll sig resultaten även när man tog hänsyn till deltagarnas obehag och medvetenhet om manipulationen.

Att deltagarna inte fick veta vad som undersöktes var avsiktligt, så att vetskapen inte skulle styra hur de betedde sig.

Skillnaderna var små och försöket gjordes i ett laboratorium, skriver universitetet. Resultaten visar inte att en rak rygg ger bättre beslut i vardagen, och Armony betonar att hållningen knappast förändrar ett liv. Enligt honom väcker studien i stället frågan om vardagsmiljöer, som arbetsplatsens utformning, kan påverka humör och beteende även utanför labbet.

När vardagen behöver en strandkant

Publicerad 16 oktober 2026 – av Redaktionen
Kvinna sedd bakifrån sitter på sanden framför en brytande havsvåg.
En kort promenad vid vatten kan ge bättre självrapporterat välbefinnande, men det är inte samma sak som behandling av psykisk ohälsa. Genrebild.

En bänk vid ån, en runda längs stranden eller några minuter med utsikt över sjön på väg hem. Korta pauser vid vattnet kan ge välbefinnandet ett lyft, och ingen behöver prestera något för att prova.

Blå miljöer kallas de platser där vattnet tar stor plats: hav, sjöar, åar och floder. Intresset för dem som en plats för återhämtning har vuxit, både i forskningen och bland organisationer som använder vattnet i sin verksamhet.

Många söker sig dit när de behöver rensa tankarna. Ytan står sällan helt still, ljudet av vågor eller strömmande vatten fyller ut tystnaden och blicken kan vandra långt utan att fastna på något som kräver svar. Man behöver inte gå fort eller långt, och det går lika bra att bara sitta en stund.

Strandrundan slog stadsrundan

Frågan är om det är vattnet som gör skillnad, eller om vilken promenad som helst hade gett samma lyft. Spanska forskare prövade just det när de lät 59 friska kontorsanställda gå 20 minuter längs stranden, 20 minuter bland gatorna intill eller vila lika länge i ett rum.

Direkt efter strandpromenaderna rapporterade deltagarna bättre välbefinnande och humör än efter både stadsrundan och vilan. Blodtryck och hjärtrytm visade däremot ingen fördel för havet, och studien säger inget om någon behandlingsdos eller effekt på lång sikt.

Segling och surfing som komplement

Vattnet används också i mer organiserad form, där segling och surfing blir en del av ett återhämtningsprogram. Ett exempel är Waves of Recovery, som grundades 2022 och verkar i Kalifornien i samarbete med behandlingsverksamheter.

Organisationen beskriver program som kombinerar surfing med professionellt samtalsstöd och kamratstöd för människor som återhämtar sig från beroende eller psykisk ohälsa.

Hur mycket vattnet i sig betyder är svårare att säga. I en randomiserad amerikansk studie fick 96 aktiva militärer med diagnostiserad depression gå antingen ett sex veckor långt surfprogram eller ett lika långt vandringsprogram. Symptomen minskade i båda grupperna, och de flesta gick samtidigt i vanlig behandling.

Studien jämförde alltså två aktivitetsprogram, inte surfing mot ingen insats alls. Varje program rymde dessutom mycket mer än själva miljön, och studien var inte upplagd för att visa hur stor del av förbättringen som berodde på just vattnet.

Forskningen om vattenbaserade insatser är fortfarande begränsad, och det behövs bättre studier för att skilja miljön från aktiviteten och stödet runt omkring.

Varför vattnet har hamnat efter har geografen Catherine Kelly en förklaring till. Hon ger råd kring statliga initiativ om blå miljöer i Storbritannien och tar social förskrivning som exempel, alltså när människor får aktiviteter som naturvistelser på ordination i stället för, eller vid sidan av, mer traditionell behandling.

— Forskningen börjar först nu få finansiering, eftersom alla var fokuserade på grönområden i åratal. Om du är beslutsfattare och försöker finansiera social förskrivning, till exempel, är det mycket säkrare att skicka människor till en terapeutisk insats i en skog, en trädgård, en park eller en nationalpark än att skicka ut dem i vattnet, säger Catherine Kelly till The Guardian.

Du behöver inte bada

Den som vill prova behöver alltså varken våtdräkt eller doppa en tå. Anna María Pálsdóttir, universitetslektor vid SLU som forskar om hälsofrämjande utomhusmiljöer, har ett enkelt råd.

— Hitta en plats där du kan titta ut över vattnet, oavsett om det är en sjö eller strand. Där du känner dig trygg, där du kan slappna av och sitta bekvämt. Och låt bara tankarna och blicken vandra, säger hon till MåBra.

Det kan vara bryggan i grannskapet, en parkbänk vid ån eller en runda längs stranden. Gå om det känns bra, sitt om det passar bättre. Ta med en termos kaffe eller ingenting alls, och låt det vara okej om tankarna drar iväg till inköpslistan.

Grönare bostadsmiljö kopplas till friskare hjärna

Publicerad 15 oktober 2026 – av Redaktionen

Äldre stockholmare med mycket grönska runt bostaden drabbades mer sällan av demens. Tydligast var sambandet för växtligheten inom 100 meter från hemmet.

Forskare vid Stockholms universitet och Karolinska institutet har undersökt hur grönskan runt hemmet hänger ihop med demensrisken hos 2 993 äldre på Kungsholmen i Stockholm.

Deltagarna var 60 år eller äldre och utan demens vid starten och följdes i upp till 16 år. Under den tiden fick 477 av dem en demensdiagnos, visar studien i tidskriften Alzheimer's & Dementia.

Grönskan mättes med satellitbilder inom 100, 250 och 500 meter från bostäderna. Forskarna tog hänsyn till ålder, utbildning, socioekonomi, levnadsvanor, luftföroreningar, trafikbuller och närhet till vatten.

Ett standardiserat steg uppåt i grönska inom 100 meter, motsvarande den vanliga spridningen mellan deltagarna, hörde ihop med ungefär 20 procent lägre relativ risk att få demens. Vid större avstånd blev sambandet svagare.

— Det pekar på att den omedelbara miljön precis runt bostaden är viktig i arbetet med att skapa goda förutsättningar för hjärnhälsa och hälsosamt åldrande, säger Cecilia Stenfors, docent i psykologi och forskningsledare vid Stockholms universitet, i ett pressmeddelande.

Hjärnhälsa i stadsplaneringen

Forskarna menar att resultaten ger stöd för att bevara och förbättra grönskan närmast bostäderna. Enligt universitetets pressmeddelande kan träd, bostadsgårdar, parker och vegetation längs gator ge nytta även när större naturområden är svåra att nå.

Studien är en observationsstudie och visar inte att grönskan orsakar den lägre risken. Deltagarna kommer från ett relativt välbärgat område i Stockholm, så resultaten gäller inte nödvändigtvis andra miljöer.

— Hjärnhälsa behöver finnas med när vi planerar och utvecklar våra städer och bostadsmiljöer. Bostadsnära grönska kan vara en gemensam resurs för folkhälsa, klimatanpassning och biologisk mångfald. Det handlar både om att värna befintlig vegetation och om att skapa gröna miljöer som är tillgängliga och användbara för människor med olika förutsättningar, säger Stenfors.