Annons:

”Lack of success of ‘displacement-of-furniture-sensitivity’ provocation study may prove validity of real-life cell phone tests for electrohypersensitivity”

A recent provocation study using our ability to easily recognize displacement of furniture in our own home, but not in strangers' homes, points to that most similar experiments trying to prove electrohypersensitivity as real in a laboratory cell phone test setting were bound to fail. The big question is "was such failures deliberately constructed and designed?". The only way to overcome such failures is to stick to real-life cell phone tests, and not to artificial set-ups.

Uppdaterad 9 november 2017, Publicerad 8 november 2017
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 55 150,00 SEK 74% Mål: 75 000,00 SEK

Looking back at the controversy of how people perceive microwave radiation, it is worthwhile after 20 years of general use by the public to revisit the ways cell phones are tested and how electrohypersensitives perceive radiation in provocation studies.

For many years I have very often pondered the outcome of my own provocation study, Johansson O, "Elöverkänslighet samt överkänslighet mot mobiltelefoner: Resultat från en dubbel-blind provokationsstudie av metodstudiekaraktär" (=”Electrohypersensitivity and sensitivity to mobile telephones: Results from a double-blind provocation study of pilot character", in Swedish), Enheten för Experimentell Dermatologi, Karolinska Institutet, Stockholm, Rapport nr. 2, 1995, ISSN 1400-6111.

This was the first study on humans, it was very successful, and turned out highly productive and informative. Among it's results was the single test person who was entirely correct, both acutely as well as in the delayed reaction phase, when exposed - in a double-blind manner - to a mobile phone in stand-by mode.

Naturally, being a pilot study there is a number of things that may be discussed, but the interesting part is that the woman being 100% correct actually was the only person living at the place where the test was performed, i.e. it was her own home environment.

Annons:

It should be pointed out that human beings are not especially good in judging absolute numbers, such as the absolute weight of a pencil. However, we are very sensitive to differentiate between a test situation and a natural, well-known reference. To better understand the impact of this fact, I recently made a new provocation study, this time not using electrohypersensitive persons but subjects claiming the ability to recognize the displacement of furniture.

I took 60 test persons, all normal healthy volunteers, not on any on-going medication apart from birth control pills, all being non-smokers, 30-50 years of age, male (n=30) and female (n=30). They were introduced, one-by-one, into an ordinary family house, with three bedrooms, a living room and a kitchen, an attic and a basement, two bathrooms, a front porch, and a front and a back garden. The test persons were not allowed to meet each other before or after the test. In the house, before arriving to it, one piece of furniture (a 3-person sofa) had been displaced. Neither the test person or the technician overlooking the test knew which piece that had been displaced, so it was a genuine double-blind study. The order of the test persons was randomized using a random number table.

The results were quite discouraging, only one subject out of the 60 was able to spot the displaced sofa; the rest had not a clue in spite of all of them claiming the ability to recognize displacement of furniture.

Upon detailed analysis, and breaking the double-blind code, it was revealed that only the test person actually living in the house, i.e. it was her own home, was able to correctly identify the displacement; the rest of the subjects were completely lost. (Interestingly enough, if the house was changed to one of the other subjects homes, then the first correct person suddenly lost the ability to recognize the displaced piece of furniture, and only the person now living in the second house could properly and correctly identify the piece that had changed it's location.)

So going back to Johansson (1995) cited above, it may be argued that perhaps any electrohypersensitivity provocation study in a foreign laboratory located away from the subject's normal environment is firmly set to fail? Of course, the above displacement-of-furniture-sensitive persons, claiming this ability, would all have been dead right had they been allowed to judge the difference in their own home, i.e. in the natural background environment. In the foreign one they were as lost as a blinded animal on a road.

Many of my peers have heavily criticized me for using a real mobile phone in a real life situation instead of a ‘standardized exposure in a laboratory setting’. I now argue that my very use of a real mobile phone may have been the real key to my success with the provocation study [cf. Panagopoulos DJ, Johansson O, Carlo GL, "Real versus simulated mobile phone exposures in experimental studies", BioMed Res Internat 2015, Article ID 607053, http://dx.doi.org/10.1155/2015/607053]. Had we used any laboratory set-up, then most likely we would have – but not deliberately – primed the experiment to become a "no-finding", one. May this have been deliberately done in other projects failing to prove an association between exposure and symptoms, or were their mistakes just due to chance and/or bad judgment and scientific know-how...?

It should be noted that the successful test subject in our double-blind mobile phone-based provocation study initially used her allowed 30 minutes, but for each time got more and more secure in the test situation. The later half of the test meant that she - equally fast as any technical measurement equipment - immediately when the black box was introduced into the test room told the supervisor that either it was only carrying a non-active exact replica or that it contained a real mobile phone in stand-by mode. This is the same quick reactivity as we all utilize when coming into our homes, thus immediately spotting if our spouse has moved a piece of furniture out of it's frame of natural background reference.

This piece of the jig-saw puzzle should encourage the attitudes of microwave radiation researchers to revisit the work of those who found no evidence of association to exposure during provocation.

 

Olle Johansson

 

Also read this article: "Scientists call for cell phone tests to ‘get real’, claiming simulated results grossly misleading"

Olle Johansson, is a Ph.D., associate professor at the The Experimental Dermatology Unit, Department of Neuroscience, Karolinska Institute, Stockholm, Sweden.

He is a world-leading authority in the field of EMF radiation and health effects. Among many achievements he coined the term ”screen dermatitis” which later on was developed into the functional impairment electrohypersensitivity which recognition mainly is due to his work.

Read his full bio here

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Närhet till katten kopplas till bättre humör

Publicerad 21 oktober 2026 – av Jan Sundstedt
En vit och brunmönstrad katt med slutna ögon blir klappad under hakan av en hand.
I den lilla japanska studien hade kattägare som tillbringade mer tid nära sina katter oftare positiva känslor. Genrebild.

Kattägare som tillbringar mer tid nära sina katter har oftare en positiv sinnesstämning, visar en liten japansk studie. Forskarna kan dock bara belägga ett samband, inte att katten orsakar det bättre humöret.

Forskare vid Kyoto-universitetet följde 29 katter och deras 19 ägare under en månad. Deltagarna rekryterades via flygblad och sociala medier.

Närheten mättes med små Bluetooth-sändare, så kallade BLE-beacons, som fästes på kattens halsband. Ägarnas humör kartlades med enkäter och hormonerna med urinprov. Forskarna observerade också hur katterna betedde sig mot ägaren och mot okända personer.

Resultaten, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften iScience, visar att ägare som tillbringade mer tid fysiskt nära sin katt i vardagen rapporterade mer positiva känslor. Hur många år eller månader de hade varit kattägare visade däremot inget motsvarande samband i den här gruppen.

— Jag tror att många kattägare känner igen känslan av trygghet och lugn när katten klättrar upp i knät och söker närhet – man börjar klappa den och katten börjar spinna belåtet, säger Saho Takagi, studiens korresponderande författare.

Oxytocin och kortisol hos katt och ägare

Forskarna mätte också oxytocin, ett hormon som förknippas med sociala relationer, och kortisol, som förknippas med stress. Halterna av oxytocin i urinen korrelerade hos katt och ägare. Ägare vars katter hade högre oxytocin hade lägre kortisol och tenderade att rapportera färre negativa känslor.

Kattens oxytocinnivå hängde till och med starkare ihop med ägarens negativa känslor än ägarens egen oxytocinnivå gjorde. Det betyder inte att kattens hormon styr människans humör eller att hormonet förs över mellan dem.

Studien är liten och visar enbart samband, så orsakssambandet är oklart. Enligt universitetet kan resultaten ändå förklara varför tidigare undersökningar av kattägandets hälsoeffekter gett motstridiga svar: relationens kvalitet verkar väga tyngre än själva ägandet.

Forskargruppen vill nu undersöka närmare hur katter och människor påverkar varandra i vardagen.

— Våra resultat tyder på att den känslan delvis kan avspeglas i det hormonella sambandet mellan katter och deras ägare, särskilt genom oxytocin, ett hormon som är inblandat i bildandet av band mellan förälder och barn och i sociala relationer, säger Takagi om lugnet med katten i knät.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Färre barn kan leda till ännu färre – forskare pekar på social smitta

Demografiska krisen

Publicerad 9 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Föräldrar och barn tillsammans i en vardagsmiljö.

När färre skaffar barn kan föräldraskapet bli mindre självklart för nästa generation. Enligt en genomgång av flera studier riskerar nedgången i barnafödande att förstärka sig själv.

Camilla Cavendish, författare till boken Generation Maybe, har ägnat fem år åt frågan varför allt färre blir föräldrar. I Financial Times skriver hon att en sorts social smitta kan förklara varför barnafödandet faller på ett liknande sätt i mycket olika länder och kulturer.

Hennes poäng är enkel: att förbli barnlös blir lättare när alla runt omkring en gör samma val. I Europa har i dag hälften av familjerna med hemmavarande barn bara ett barn.

Utvecklingen är inte bara ett fritt val. I en studie av tio länder med lågt barnafödande, gjord av Ester Lazzari och Eva Beaujouan, önskade upp till hälften av män och kvinnor vid slutet av sina fruktsamma år att de hade fått fler barn.

En fälla från 2006

Tanken är inte ny. Redan 2006 lade demograferna Wolfgang Lutz, Vegard Skirbekk och Maria Rita Testa fram hypotesen om en "lågfertilitetsfälla" i Vienna Yearbook of Population Research.

Hypotesen bygger på tre mekanismer. Färre framtida mödrar ger färre födslar. Unga som ser små familjer omkring sig kan sänka sin egen bild av den ideala familjestorleken. Samtidigt kan förväntningarna på levnadsstandard stiga medan unga generationers förväntade inkomster sjunker, delvis på grund av den åldrande befolkningen.

Forskarna betonade att det rörde sig om en hypotes, men menade att regeringar borde agera tidigt om mekanismerna verkligen är i gång.

Kollegor och vänner påverkar

Flera studier pekar på att barn i omgivningen spelar roll. En svensk studie från 2010 visade att kvinnor på kontor oftare fick barn om en kollega på samma nivå just hade fått det. I en studie av 6 500 tyska företag ungefär fördubblades andelen kvinnor som blev gravida med sitt första barn efter att en kollega fått barn.

— Jämnårigas beteende signalerar vad människor som jag förväntas göra, och vid vilken tidpunkt i livet, säger Anna Rotkirch, forskningsprofessor vid Finlands befolkningsforskningsinstitut, till Cavendish.

Bilden är dock inte entydig. En norsk registerstudie av Sara Cools och Rannveig Kaldager Hart från 2017, med cirka 170 000 personer, fann inga konsekventa signifikanta orsakseffekter av syskons barnafödande. Forskarna kunde inte utesluta att likheterna mellan syskon beror på att de liknar varandra, men studien bevisar inte att nätverkseffekter saknas överallt.

Bostadspriser, ekonomisk otrygghet och att färre unga lever i parförhållanden pekas också ut som orsaker till att barnafödandet sjunker i takt med att det rasar i allt fler länder.

Bergsbyn som valde barnen

Cavendish lyfter den japanska bergsbyn Nagi som ett motexempel. När befolkningsminskningen hotade kommunens existens 2002 satsade borgmästaren på babybonus, generös barnomsorg och gratis sjukvård för barn, medan pensionärer hjälper till med barnpassningen.

I dag har 47 procent av hushållen i Nagi tre barn eller fler. I resten av Japan har hälften av familjerna bara ett barn.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Mauritius ger hopp i kampen mot diabetes

Diabetes

Publicerad 8 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Vy över Le Morne-halvön på Mauritius med en grönklädd bergstopp, ljusa sandstränder och turkost hav under en molnig blå himmel.
Förekomsten av typ 2-diabetes på Mauritius minskade mellan 2009 och 2021 efter årtionden av ökning.

Mauritius har lyckats vända utvecklingen för typ 2-diabetes efter årtionden av ökning. Önationen i Indiska oceanen är det första land som kan visa en minskning med den testmetod som WHO rekommenderar som guldstandard.

Andelen vuxna med typ 2-diabetes steg från 14,7 procent 1987 till 23,3 procent 2009. Vid den senaste mätningen, 2021, hade den sjunkit till 19,9 procent. Nedgången syns hos både kvinnor och män, i alla åldersgrupper och i landets olika folkgrupper.

Mellan 1987 och 2009 ökade förekomsten med 61 procent bland män och 56 procent bland kvinnor. Fram till 2021 minskade den i stället med 11 respektive 16 procent.

Förstadierna till diabetes föll ännu tydligare, från 24,9 procent 2009 till 15,6 procent 2021. Samtidigt krympte andelen diabetiker som upptäcktes först vid undersökningen, från 67 procent 1987 till 32,5 procent.

Resultaten bygger på sju befolkningsundersökningar bland 25–74-åringar mellan 1987 och 2021, med totalt 36 744 undersökningstillfällen och ett deltagande på över 85 procent varje gång. Studien, där bland andra Umeå universitet medverkar, publicerades i The Lancet Diabetes & Endocrinology.

Lagar, mobila kliniker och avgiftsfri vård

Forskarna pekar på ett brett folkhälsoarbete snarare än en enskild åtgärd. Mauritius har nationella handlingsplaner för kost, fysisk aktivitet och tobak, lagstiftning, screening med mobila kliniker och samarbete med lokalsamhällen. Den offentliga vården, inklusive viktiga läkemedel, är gratis.

— Mauritius har arbetat systematiskt för att förebygga och behandla typ 2-diabetes, både genom lagstiftning, policy och samverkan med lokalsamhällen. Tidigare erfarenheter har också visat att det är möjligt att vända en negativ utveckling på folkhälsoområdet, som man till exempel gjort med hjärt-kärlsjukdomar, säger Stefan Söderberg, professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.

Testet som hittar dolda fall

Mauritius sticker ut genom sin mätmetod. Landet är det enda i världen som systematiskt har följt sjukdomen med oralt glukostoleranstest, OGTT, ända sedan 1987.

Testpersonen fastar i minst åtta timmar och lämnar ett blodprov. Därefter dricker hon en lösning med en bestämd mängd glukos, och blodsockret mäts igen efter två timmar. Metoden fångar sjukdom som ännu inte ger symtom.

Enligt forskarna visar resultaten att det finns hopp för alla länder som brottas med de mänskliga och ekonomiska kostnaderna för typ 2-diabetes.

— I många länder använder man sig av tester som riskerar att missa fall av typ 2-diabetes och prediabetes där personerna inte upplever några symtom. Därför är det troligtvis många studier som underskattar den sanna förekomsten, säger Söderberg.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Vanligt ogräsmedel slog inte ut sjukhusbakterierna

Publicerad 5 oktober 2026 – av Markus Andersson
Person i gul skyddsrock besprutar ett fält med en ryggspruta.
Arkivbild från jordbruksbesprutning. Fotot visar inte den argentinska studien eller våtmarken.

Resistenta bakterier från argentinska sjukhus tålde ett glyfosatbaserat ogräsmedel. De klarade högre halter än bakterier från en skyddad våtmark.

Forskare vid universitetet i Buenos Aires och Karlsruheinstitutet för teknik jämförde bakterier från argentinska sjukhus med bakterier från en skyddad våtmark i landet. Resultaten, som publicerats i Frontiers in Microbiology, visar att sjukhusstammarna klarade betydligt högre halter av ogräsmedlet än våtmarksbakterierna.

Syftet var inte att pröva medlet som bakteriedödare, utan att undersöka så kallad samselektion: att medlet kan gynna bakterier som redan tål antibiotika. Forskarna jämförde hur bakterierna växte, vilka antibiotika de tålde och vilka gener som kunde förklara tåligheten.

De flesta sjukhusstammarna var resistenta mot flera sorters antibiotika. Medianvärdet för den lägsta halt som stoppade tillväxten var 80 milligram per milliliter för de 19 sjukhusisolaten och 20 för miljöbakterierna.

Tretton av sjukhusisolaten var resistenta mot karbapenemer, en grupp antibiotika. Ytterligare ett var en meticillinresistent stafylokock, men inte resistent mot karbapenemer.

— De vanligaste multiresistenta bakterierna från sjukhus är inte bara resistenta mot flera antibiotikaklasser, utan också mot höga halter av ogräsmedlet glyfosat, säger Daniela Centrón, en av de ansvariga forskarna, i ett pressmeddelande från tidskriften.

Tåliga utan besprutning

De 68 miljöstammarna hämtades 2018 och 2020 från bottensediment i Paranádeltat. Platsen är ett skyddat Ramsar-område, alltså en internationellt utpekad våtmark. Reservatet hade inte varit direkt utsatt för ogräsmedel.

Ändå tålde alla stammarna i någon grad både rent glyfosat och ett glyfosatbaserat ogräsmedel. Halten som stoppade tillväxten varierade från 2,5 till över 80 milligram per milliliter. Enterobacter tålde de högsta halterna, medan Bacillus var särskilt känsliga.

De tåligaste miljöbakterierna var genetiskt nära släkt med multiresistenta sjukhusstammar, särskilt inom bakteriesläktet Enterobacter.

Pumpar viktigare än enzymet

Bakterierna hade olika typer av enzymet som ogräsmedlet angriper. Enzymtypen förklarade bara en del av tåligheten. Större betydelse hade antalet pumpar som för ut ämnen ur bakteriecellen och gener som hjälper till att bryta ned ämnen. Författarna ser det som en möjlig förklaring till att glyfosat kan gynna redan antibiotikaresistenta bakterier.

Studien visar dock inte att glyfosat skapar antibiotikaresistens. När alla stammar räknades fanns inget samband mellan antibiotikaresistens och tålighet mot glyfosat.

Halterna i laboratoriet, mätta i milligram per milliliter, går inte att jämföra rakt av med tillverkarnas rekommendation för användning i fält: 10 milligram syraekvivalent per kilo. I brasiliansk skogsjord har 66,38 milligram per kilo uppmätts.

Vill se varningar på etiketten

— Om de här bakterierna når miljön via orenat avloppsvatten från sjukhus kan de fortsätta att trivas i jordbruksområden där glyfosat används, säger studiens försteförfattare Camila Knecht i samma pressmeddelande från tidskriften.

Centrón vill att bekämpningsmedel före godkännande ska testas för om de kan gynna bakterier som redan tål antibiotika. Hon vill också ha varningar på etiketterna om att resistensgener kan spridas mellan jord och sjukhus via orenat vatten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.