Annons:

Trumphatande säkerhetschef för röstmaskinsföretag i vågmästarstater

Uppdaterad november 20, 2020, Publicerad november 20, 2020 – av Isac Boman
Eric Coomer, vice vd på Dominion och tillika säkerhetsansvarig.

Företaget Dominions röstmaskiner används i viktiga vågmästarstater i USA men kritiseras hårt av experter för sina säkerhetsbrister och konstateras bland annat kunna ändra rösterna i efterhand. En av Dominions högsta chefer pekas samtidigt också ut som en hängiven politisk extremist som öppet hatar sittande presidenten Donald Trump och stödjer grupper som vill ta till våld mot samhället om han inte avgår.

– En dyr röstmaskin med väldiga allvarliga säkerhetsbrister köps just nu in runt om i USA, sammanfattar Lulu Friesdat, kommunikationsdirektör på Smart Elections i en granskning från 2019 om Dominions röstmaskin.

Röstmaskinen heter Image Cast Evolution (eller ICE) och har fått massiv kritik för att vara osäker och för att vara enkel att manipulera för den som har kunskapen.

– Den här maskinen har den fysiska förmågan att markera röster på valsedeln även efter att väljarna inte längre ser valsedeln, och det är en katastrof, konstaterar Andrew Appel, professor i datavetenskap vid universitet Princeton.

Annons:

Han förklarar vidare att om maskinen hackas så kan hackarna installera mjukvara i maskinen som markerar röster på valsedeln efter det att väljaren inte längre ser valsedeln, och teoretiskt alltså ändra vilken kandidat rösten hamnar på. Appel menar att hela röstprocessen komprometteras med dessa allvarliga brister.

Det är inte bara Dominions maskiner som har dessa brister enligt Appe. Samma inbyggda dysfunktionalitet finns också i ExpressVote som tillverkas av företaget ESS.

Enligt experter har sex delstater köpt in röstmaskinerna som har dessa allvarliga säkerhetsfel och som kan manipuleras och ”ändra” väljarens röst till en annan kandidat - bland annat vågmästarstaterna Florida, Ohio, Pennsylvania och Wisconsin.

– Alla röstmaskiner kan hackas, konstaterar Andrew Appel och menar att allt som krävs är att en anställd råkar klicka på fel e-postmeddelande för att obehöriga ska få tillgång till systemet och sedan installera skadlig mjukvara där.

Han menar också att den här typen av röstmaskiner både är dyrare och har större säkerhetsbrister än om delstaterna bara hade köpt en vanlig optisk skanner och en vanlig rösträkningsmaskin som inte kan markera valsedlarna i efterhand och att det därför inte heller handlar om någon ekonomisk besparing.

Försvararna av de kontroversiella röstmaskinerna hävdar att dessa inte kan hackas eftersom de inte har någon direktkoppling till internet – ett direkt felaktigt påstående enligt professor Rich Demillo.

– Det sker många attacker mot datasystem som inte har någonting att göra med att dessa är uppkopplade mot internet, menar han och pekar bland annat på att maskinerna har USB-anslutningar, något som är känd säkerhetsrisk och svaghet vid attacker.

Trots att experter varnat för de omfattande riskerna och menar att man med dessa röstmaskiner inte längre kan vara säker på att väljarna själva bestämmer vad de röstar på, så har demokratiska höga tjänstemän och politiker alltså lobbat igenom att tekniken ska användas i stora delar av USA.

Ett annat argument som fördes fram för att sätta in röstmaskinerna var att det skulle underlätta för funktionshindrade att rösta. Flera amerikanska organisationer för funktionshindrade är dock motståndare till röstmaskinerna och menar att man varken har testat dem eller fått vara delaktiga i utvecklingen av dem.

Ännu mer graverande är tillverkaren Dominions koppling till den våldsbejakande extremvänstern. Företagets vice-vd och ansvarige för strategier och säkerhet heter Erik Coomer och har tidigare personligen medgivit att företagets system har så allvarliga brister att rösterna kan manipuleras av obehöriga, exempelvis valarbetare eller tekniker. Coomer är därtill en hängiven vänsterextremist med koppling till terrorrörelsen Antifa och har bland annat postat ett av Antifas manifest på sin Facebook-sida där man rättfärdigar våld mot politiskt oliktänkande och dissidenter och även benämner Donald Trump för terrorist och fascist.

Antifa betyder antifascism – den enda position som står emot fascismen. I slutändan finns det ingen organisation som du kan stämpla som terrorister. Det är du och de dina som är terroristerna och dina offer har tröttnat. USA är inte ett fascistiskt land trots att man har en fascist som president”, skriver han.

Dominion-chefen ”varnar” vidare Trump för att provocera fram ytterligare ett krig och hänvisar till första- och andra världskriget, och menar vidare att många människor kommer att mördas om Trump inte går med på vänsterextremisternas krav. I inlägget som Eric Coomer publicerat står det vidare att man förvisso inte föredrar våldsanvändning som politisk metod, men att man förstår att människor ändå gör detta för att få bort Trump och att man heller inte anser sig vara i någon position att säga till dem att inte använda våld.

Du kan inte arrestera 100 miljoner av oss och du gör bäst i att inte försöka”, står det vidare och Trump uppmanas att avgå om han inte vill att de vänsterextrema upploppen och våldet ska fortsätta.

En av röstmaskinstillverkaren Dominions högsta chefer verkar alltså öppet ge sitt stöd till en vänsterextrem rörelse som frekvent använder våld mot meningsmotståndare för att flytta fram sina positioner. På sociala medier har många reagerat på att samma person också är ansvarig för säkerheten på företaget som producerat röstmaskinerna och man frågar hur väljarna ska kunna lita på att deras röster inte manipulerats för att missgynna Donald Trump till fördel för Joe Biden i presidentvalet.

Enligt Joe Oltmann som infiltrerat Antifa ska Eric Coomer heller inte bara visat vänsterextremisterna sitt passiva stöd utan varit direkt aktiv i Antifas privata chattrum. Coomer, som i chatten hänvisades till som ”Eric från Dominion”, ska enligt Oltmann bland annat ha sagt att de andra vänsterextremisterna inte behöver oroa sig för valet och att han skulle ha "sett till" så att Trump inte vinner.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Trump: USA har fått ”permanent kontroll” över Grönland – Köpenhamn och Nuuk säger tvärtom

Donald Trumps USA

Publicerad Idag 16:46 – av Markus Andersson
Montage: Donald Trump till vänster och satellitbild över Scoresby Sund på Grönland till höger.
Donald Trump säljer in Grönlandsavtalet som evig amerikansk kontroll, medan satellitbilden visar Scoresby Sund på öns östkust.

USA:s president Donald Trump meddelade under natten mot lördagen att ett avtal med Danmark och Grönland ger USA "permanent kontroll" över säkerheten och "alla andra behov" på Grönland — utan kostnad och utan slutdatum. I Köpenhamn och Nuuk beskrivs exakt samma dokument som en uppdatering av det försvarsavtal som redan gäller sedan 1951, och de ansvariga politikerna slår fast att Grönlands status inte ändras.

Trump tillkännagav avtalet klockan 00.12 GMT natten mot lördagen. Enligt hans egen beskrivning garanterar uppgörelsen att USA "FÖR ALLTID" ska ha full förmåga att göra vad som är nödvändigt på Grönland, och att ingen amerikansk motståndare någonsin kan få en bas, militär närvaro eller känsliga investeringar på ön utan Washingtons uttryckliga skriftliga godkännande. Han kallar det ett "Infinite Life"-avtal — ett avtal utan slut — och skriver att arbetet med att bygga upp en stor militär närvaro inleds omedelbart.

Den danska regeringen hade beskrivit samma uppgörelse i betydligt torrare ordalag. I en pressrelease från Statsministeriet den 17 september heter det att USA, kungariket Danmark och Grönland väntades underteckna avtalet under fredagen, att det stärker det befintliga Defense of Greenland Agreement från 1951, och att USA får utökad tillgång till Pituffik Space Base samt till ytterligare platser på Grönland för militära och civila ändamål. I samma text slås fast att Grönland förblir en del av kungariket, att självstyret och den territoriella integriteten bevaras och att det inte blir något amerikanskt ägande av Grönland.

"Grönland är inte till salu och kan inte tas"

Gapet mellan de två beskrivningarna blev inte mindre när de nordiska politikerna själva kommenterade uppgörelsen under fredagen.

Danmarks statsminister Mette Frederiksen avvisade varje tolkning som handlar om överlåtelse.

Det ändrar inte Grönlands status. Grönland är inte till salu, och Grönland kan inte tas, sade hon.

Grönlands landsstyreformand Jens-Frederik Nielsen var lika kortfattad.

Grönland förblir Grönland. Vi förblir ett folk med rätt att bestämma vår egen framtid, sade han.

Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen placerade avtalet i den rättsliga ram som redan finns och menade att förhandlingsresultatet innebär att 1951 års försvarsavtal med USA uppdateras. Enligt honom har man lyckats möta USA:s säkerhetsbehov utan att kompromissa med rikets territoriella integritet.

Någon punkt där Washington och Köpenhamn förenas i beskrivningen finns alltså inte. Trump säljer in uppgörelsen som historisk och evig kontroll över ett landområde; de danska och grönländska företrädarna beskriver ett utvidgat basavtal inom en oförändrad statsrättslig ordning. Vad avtalstexten faktiskt reglerar — och hur "ytterligare platser" ska tolkas i praktiken — har ingen av parterna redovisat offentligt i detalj.

Ritter: "We had all this already"

Att USA redan hade rätt att verka militärt på Grönland är den invändning som den amerikanske underrättelseveteranen Scott Ritter omedelbart riktade mot presidentens tillkännagivande. Knappt tre timmar efter Trumps inlägg svarade Ritter: "We had all this already. 1951 Treaty. You're an idiot."

Det är en sakinvändning lika mycket som en förolämpning. 1951 års avtal gav USA rätt att upprätta och driva baser på Grönland, och Pituffik är den existerande amerikanska rymdbasen på ön. Det nya avtalet utvidgar tillgången — men bygger enligt den danska regeringens egen beskrivning vidare på samma traktat som Ritter hänvisar till.

Trumps anspråk på Grönland är inte nytt. I en intervju med New York Times i januari i år sade han att ägarskapet är avgörande, eftersom ägarskap ger något som inte kan uppnås genom ett hyresavtal eller ett fördrag, och att det kunde bli ett val mellan Nato och Grönland. Redan i januari 2025 svarade dåvarande landsstyreformand Múte B. Egede att Grönland tillhör grönländarna och aldrig kommer att vara till salu. Trump hade då inte uteslutit ekonomisk eller militär press.

Kritikerna ser ett mönster av överansträngd stormakt

Samma natt som Grönlandsutspelet skrev Ritter även om USA:s linje i kriget i Ukraina, i ett inlägg om ett amerikanskt sanktionspaket. Han beskrev politiken som "imperial overreach" och menade att kriget skulle upphöra i samma stund som USA slutade uppfylla vad han kallar Lindsey Grahams mordiska arv. Resultatet av lagstiftningen blir enligt Ritter ingenting annat än fler döda ukrainare och ett betydligt minskat amerikanskt inflytande, eftersom Brics-länderna redan avvisat tanken på att följa amerikanska sanktioner. Uttalandet gällde Ukraina, inte Grönland.

Varningarna kommer också från regeringshåll i Europa. Slovakiens premiärminister Robert Fico varnade i torsdags för att väst letar efter en förevändning för en stor konflikt mellan Nato och Ryssland, och avvisade att Slovakien ska dras in i strid med hänvisning till artikel 5. Läget har enligt honom aldrig varit så allvarligt när det gäller risken för ett paneuropeiskt krig.

De ekonomiska följderna av den amerikanska maktutövningen är dessutom mätbara på ett annat håll. Sedan USA gick i krig mot Iran har oljeinfrastrukturen och flödet genom Hormuzsundet störts kraftigt, och bensinpriserna i USA har stigit med upp till 50 procent, vilket i sin tur förvärrat matinflationen. När Trump i juli återinförde sjöblockaden mot Iran i Hormuz rusade oljepriset — WTI med 9,42 procent till 78,14 dollar.

Vad som faktiskt står i Grönlandsavtalet, och vilken av de två beskrivningarna av det som håller när den amerikanska militära uppbyggnaden inleds, återstår att se. Trump har lovat att den börjar omedelbart.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Merkel: Gates köpte politiskt tryck med vaccinpengar

Kritiserade covidvaccineringen

Publicerad Idag 08:16 – av Emil Fjellstedt
Angela Merkel i mitten och Bill Gates näst längst till vänster framför Gavis Reach Every Child-banderoll.
Angela Merkel och Bill Gates vid Gavis givarkonferens i Berlin 2015, där Tyskland lovade 600 miljoner euro till vaccinalliansen.

Tysklands tidigare förbundskansler Angela Merkel säger att Bill Gates vände stiftelseförmögenheten till politiskt tryck för mer vaccinationsfinansiering. En icke vald miljardär kunde, med pengarna, få vald statsmakt att framstå som snål.

Merkel sade det i Handelsblatt-podden Meckel & Matthes, i ett samtal inspelat på Digital X i Köln och publicerat den 9 september. Hon varnade för att okontrollerad bolagsmakt kan få staten att göra vad koncernerna beordrar – och att hon först såg mekanismen när Gates byggde upp sin stiftelse.

Stiftelsen hade plötsligt mer pengar än stora industriländers biståndsbudgetar, sade hon.

Han togs plötsligt emot minst lika vänligt av någon statschef i världen som jag, sade Merkel.

Och han hade sedan också kraften att, genom pengarna, utöva moraliskt tryck.

Om Tyskland inte lade tillräckligt på den internationella vaccinalliansen framstod man genast som snål, enligt Merkel. Hon kallade alliansen en bra sak och sade att hon var entusiastisk – men beskrev ändå hur finansieringen blev ett vapen.

Och sedan har han sagt till varje afrikansk regeringschef: Merkel, hon var snål i år, sade hon. Och därmed hade han fått stor makt.

Vaccination före utbildning

Stiftelsen, då Bill & Melinda Gates Foundation, koncentrerade sig på ett fåtal områden, särskilt vaccination. När Merkel frågade om mer pengar till utbildning svarade Gates att resultaten där är svårare att mäta, eftersom lärare, stater och elever skiljer sig åt.

Regeringarna har ändå ett begränsat biståndsanslag och ska samtidigt finansiera utbildning, medan Gates trycker på vaccination och sjukdomar som malaria. Det är den sortens tvång man hamnar i, sade Merkel.

Den vaccinallians hon talade om är Gavi, ett offentlig-privat samarbete med stater, Världshälsoorganisationen, Unicef, Världsbanken och privata givare. Gates stiftelse var grundarpartner med 750 miljoner dollar år 2000 och har sedan dess åtagit sig totalt 4,1 miljarder dollar. Tyskland blev under Merkels kanslerstid en stor givare och lovade 600 miljoner euro för 2016–2020 och ytterligare 600 miljoner euro för 2021–2025.

Gates är varken vald statsman eller forskare. Ändå kunde han, med stiftelsepengarna, få en tysk förbundskansler att framstå som snål och styra vad regeringar skulle prioritera i biståndet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fico: Väst vill ha en ursäkt för storkrig mot Ryssland

Kriget i Ukraina

Publicerad Igår 12:08 – av Emil Fjellstedt
Robert Fico varnar för att väst söker en förevändning för krig mellan Nato och Ryssland.

Slovakiens premiärminister Robert Fico varnar för att väst redan letar efter en förevändning för ett stort krig mellan Nato och Ryssland. Han sade det under torsdagen, inför en resa till Ukraina, och avfärdade att Slovakien ska dras in i strid ”på grund av någon artikel 5”.

Jag är djupt oroad över att de bara letar efter en förevändning för en stor konflikt mellan Nato och Ryssland, skrev han på Facebook.

I ett tal vid öppnandet av läsåret i Prešov sade Fico att läget aldrig har varit så allvarligt och spänt när det gäller risken för ett paneuropeiskt krig. Han sade att politikers plikt är att tala om fred oftare än någonsin – och att fred inte är en fras.

Jag önskar inte att Slovakien ska vara en del av någon militär konflikt, sade han med hänvisning till Natos artikel 5, som gör ett väpnat angrepp mot ett medlemsland till ett angrepp mot alla.

Slovakien är Natomedlem och Fico sade att landet värdesätter samarbete och åtaganden. Som premiärminister ska han ändå göra allt för att Slovakien aldrig dras in i krig.

Ett drönarfel kan räcka

Det räcker att en drönare avsiktligt eller oavsiktligt träffar ett bostadshus i ett Natomedlemsland och dödar civila, så är vi där. Vi är på randen, och jag kan inte ens föreställa mig vad vi skulle göra i det här landet om det drogs in i krigsproblem, sade han.

Fico reste till Ukraina för möten med bland andra Volodymyr Zelenskyj och flera europeiska ledare, däribland Polens Donald Tusk. Efter ett V4-möte i Bratislava förra veckan sade han att han inte kunde sova när han lyssnat på vad de polska, ungerska, tjeckiska och irländska premiärministrarna sagt.

Håll tummarna för att de stora pojkarna i politiken, som jag kallar dem, tar sitt förnuft till fånga, för ibland har jag känslan av att de redan tappat greppet om vad som händer i världen, sade Fico.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Assange tillbaka på X: ”I’m back”

Fallet Julian Assange

Publicerad Igår 11:04 – av Emil Fjellstedt
Julian Assange med vitt hår och skägg, framför en mural med texten Assange.
Julian Assange framför en mural med sitt namn på George Street i Sydney, i samband med att han skrev "I'm back." på X.

Julian Assange skrev under torsdagen "I'm back." på sitt eget X-konto – det första personliga inlägget där sedan 2018. WikiLeaksgrundaren, som USA åtalade enligt spionagelagen och som satt innesluten i London i 14 år, tar därmed tillbaka det offentliga kontot som under tiden drivits av hans försvarskampanj.

Inlägget publicerades under eftermiddagen svensk tid. På fredagsmorgonen hade det mer än 360 000 gillamarkeringar. Under natten till fredagen skrev Assange att det gått åtta år, att senaste twittren var 2018 och att kontot därefter sköttes av försvarskampanjen som @DefendAssange.

Han är fri sedan juni 2024, efter en uppgörelse med amerikanska åklagare. I Saipan erkände han konspiration att inhämta och röja hemligstämplade amerikanska försvarsuppgifter. Straffet sattes till 62 månader, räknat som avtjänat i Belmarsh.

14 år i ambassad och fängelse

Assange grundade WikiLeaks 2006. År 2010 publicerade sajten läckor från den amerikanska arméanalytikern Chelsea Manning, däribland videon från en helikopterattack i Bagdad 2007 där bland andra två Reutersjournalister dödades, samt krigsloggar och diplomatkablar.

2012 sökte han skydd i Ecuadors ambassad i London. Asylen drogs in 2019, brittisk polis greps in och Assange dömdes för brott mot borgen innan USA drev utlämning enligt Espionage Act. Han satt fem år i Belmarsh.

I oktober 2024 sade han i Europarådets parlamentariska församling i Strasbourg att rättsskyddet för visselblåsare och journalister bara fanns på papper.

Jag är inte fri i dag för att systemet fungerade. Jag är fri i dag efter år av fängelse därför att jag erkände mig skyldig till journalistik, sade Assange då.

Greenwald: USA och Storbritannien gjorde allt för att knäcka honom

Journalisten Glenn Greenwald, som själv besökte Assange i ambassaden, välkomnade återkomsten under torsdagen. Han kallade Assange en av århundradets mest betydelsefulla pionjärer för ett fritt internet och oberoende journalistik.

"USA och Storbritannien gjorde allt för att knäcka och förgöra Julian Assange, men han segrade", skrev Greenwald.

Assange har inte sagt att han tänker återvända till publiceringen. Men två år efter frisläppandet tar han tillbaka sitt eget konto med orden "I'm back." – och frågan är om WikiLeaksgrundaren nu gör comeback i journalistiken.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.