Sverige sticker fortsatt ut som ett av Europas allra mest gränslösa och generösa länder när det gäller att bevilja medborgarskap till migranter.

Enligt färsk statistik från Eurostat delar Sverige, bortsett från det lilla Luxemburg, ut flest medborgarskap per capita i hela EU. Detta trots att de styrande Tidöpartierna utlovat ett ”paradigmskifte” i invandringspolitiken.

Under 2023 beviljade Spanien flest medborgarskap i absoluta tal, med över 240 000 nya pass, följt av Italien (214 000) och Tyskland (200 000). Men när siffrorna istället sätts i relation till befolkningens storlek ändras bilden dramatiskt.

Då är det storhertigdömet Luxemburg med sina blott 680 000 invånare som toppar listan med 8,8 medborgarskap per tusen invånare, följt av Sverige på en andraplats med 6,4. Spanien hamnar på tredje plats med 5,0, och Italien sjunker till femte plats med 3,6.

Sverige utmärker sig även i naturaliseringsgrad – andelen utländska medborgare bosatta i landet som får medborgarskap. Med 7,9 procent toppade Sverige EU under 2023, vilket innebär att nästan åtta av hundra utländska medborgare i landet blev svenska medborgare. Rumänien följde med 5,9 procent och Italien med 4,1 procent. EU-genomsnittet låg i jämförelse på 2,6 procent.

Det kan noteras att Tidöpartierna gick till val på en hårdare invandringspolitik och har lovat att skärpa medborgarskapsreglerna, bland annat genom att förlänga bosättningstiden från dagens fem år till minst åtta år, samt införa krav på kunskaper i svenska och en lojalitetsförklaring. Trots detta beviljades 66 000 medborgarskap under 2024, enligt Migrationsverket, bara en marginell minskning från 68 000 året innan.

Intern frustration

Bristen på konkreta åtgärder för att stoppa massmigrationen har fått många sverigedemokrater att reagera med frustration – även högt uppsatta sådana.

I november förra året krävde exempelvis riksdagsledamoten Josef Fransson ett moratorium för medborgarskap i en skriftlig fråga till regeringen och konstaterade att ”trots mandatet vi fick av väljarna fortsätter Sverige att frikostigt dela ut medborgarskap till utlänningar som inte uppfyller de krav som stipuleras i Tidöavtalet”.

Han framhöll att antalet nya medborgarskap som beviljades under den M-ledda regeringens styre 2023 motsvarade hela Skövdes befolkning.

Frågetecken kring Moderaternas intentioner

I januari 2025 presenterades utredningen ”Skärpta krav för svenskt medborgarskap”, som föreslår längre bosättningstid och krav på egenförsörjning. Men reformerna väntas inte träda i kraft förrän den 1 juni 2026, vilket innebär att Sverige tills dess fortsätter att följa dagens mer generösa regler.

Många bedömare ifrågasätter dock vilken effekt de föreslagna förändringarna faktiskt kommer att få i praktiken. Kritiker betonar att Sverige fortsatt har en storskalig massmigration och att regeringen snarare borde storsatsa på ambitiösa program för återvandring för att få bukt med de invandringsrelaterade problemen.

Flera bedömare har också ifrågasatt om Moderaterna och de övriga liberala regeringspartierna överhuvudtaget har en genuin vilja att förändra Sveriges migrationspolitiska kurs. Kritikerna menar att det i stor utsträckning handlar om retorik och symboliska utspel – i syfte att behålla makten, inte förlora väljare och upprätthålla samarbetet med Sverigedemokraterna, vars stöd regeringen är beroende av.