MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 17 januari 2025

fredag 17 januari 2025

Ardern avgår som premiärminister för Nya Zeeland

Coronarepressionen

publicerad 19 januari 2023
– av Sofie Persson
Jacinda Ardern bedrev en hårdför apartheid-politik för vaccinpass på Nya Zeeland.

Nya Zeelands socialdemokratiska premiärminister Jacinda Ardern har blivit globalt känd för sin totalitära coronapolitik. 42-åringen meddelar själv att hon nu avgår från sin post för att hon ”inte orkar mer” medan vissa analytiker menar att hon ”avgår innan hon själv blir utslängd” på grund av det fallande stödet för hennes parti.

Jacinda Ardern utbildades 2014 till en så kallad ”Young Global Leader” av ultraglobalisten Klaus Schwabs ökända tankesmedja World Economic Forum. Sedan 2017 har hon varit Nya Zeelands premiärminister, då hon med sitt parti New Zealand Labour Party tog makten i landet. Ardern var då endast 37 år gammal och blev den yngsta kvinnliga premiärministern i landets historia.

Nu meddelar den socialdemokratiska ministern att hon kommer att avgå inom kort, rapporterar den brittiska statskanalen BBC. Ardern menar att hon inte längre har tillräckligt med energi för att fortsätta.

Politiker är människor. Vi ger allt vi kan, så länge vi kan, och sedan är det dags, och för mig är det dags, sade 42-åringen.

Beslutet uppges vara oväntat, men däremot har stödet för partiet och Ardern minskat den senaste tiden och ligger nu på de lägsta siffrorna någonsin. 42-åringen har bland annat bedrivit en exceptionellt hårdför coronapolitik som skapat mycket ilska bland medborgarna – en politik som bedömare pekat på endast konkurrerat med grannlandet Australien och Kanada i sin totalitarism i form av hårda nedstängningar och medicinsk apartheid. Vid ett tillfälle erkände även Ardern att planen var att dela upp invånarna i två samhällsklasser baserat på medicinsk status.

42-åringen själv tror att det minskade stödet är ett ”pris som regeringen fått ta för att hålla människor säkra från covid-19”, som hon formulerade det i en intervju med BBC under 2022.

Ökad brottslighet och höjda levnadskostnader har också bidragit till ett minskat stöd för Arderns styre. Själv tror hon dock att partiet kan vinna igen i nästa val i oktober 2023.

Jag lämnar inte för att jag tror att vi inte kan vinna valet utan för att jag tror att vi kan och vill, och vi behöver nya axlar för den utmaningen, säger hon.

Ardern kommer att avgå senast 7 februari. Vem som tar över rollen är idag inte klart, utan kommer att röstas om inom partiet.

Utbildad av globalistisk tankesmedja

 

Sri Lanka tvingade fram likbränningar under covid – ber nu om ursäkt

Coronarepressionen

publicerad 26 juli 2024
– av Jan Sundstedt
Representanter för Sri Lankas muslimska befolkning menar att man fortfarande är "traumatiserade".

Sri Lankas regering har i dagarna formellt bett om ursäkt till landets muslimska minoritet för att ha tvingat fram likbränningar av påstådda Covid-19-offer. Företrädare för landets muslimska råd lovar nu att stämma ”två av de mest drivande forskarna som låg bakom regeringens policy om tvångskremationer”.

Ursäkten kommer efter månader av internationell kritik men tycks inte helt ha lyckats läka de sår som den kontroversiella policyn orsakat.

Sri Lankas muslimska befolkning på cirka 2,2 miljoner individer har enligt företrädare fortfarande svårt att bearbeta det ”trauma” som man menar orsakades av regeringens tidigare policy.

Under den av WHO förmenta och av kritiker ifrågasatta ”pandemin”, tvingades Sri Lankas muslimer motvilligt se på när muslimska avlidna kremerades. Något som går stick i stäv med muslimska traditionella begravningsriter.

Enligt en talesman för Sri Lankas regering har regeringen nyligen utfärdat en ursäkt angående den obligatoriska kremeringspolitiken under Covid-19-repressionen.

Hilmy Ahamed, talesman för Muslim Council of Sri Lanka, kommenterar uttalandet och situationen.

Vi kommer nu att stämma två av de mest drivande forskarna – Meththika Vithanage och Channa Jayasumana – som låg bakom regeringens policy om tvångskremationer. Vi kommer också att kräva ersättning.

Ny lag ska skydda

Regeringen har låtit meddela att en kommande lagändring ska garantera rätten till begravning eller kremering, för att säkerställa att muslimers eller andra gruppers begravningsseder inte åsidosätts i framtiden. Det betonas att den nya lagen syftar till att ”skydda begravningsritualerna för muslimer samt andra samhällsgrupper”.

Ex-president Gotabaya Rajapaksa har, trots kraftfulla internationella invändningar, tidigare stått upp för förbudet. Kritiker menar emellertid att hans beslut bröt mot muslimska begravningsnormer och bidrog till ytterligare lidande under en redan svår tid.

Rajapaksa har försvarat sin politik genom att hävda att han följde ”expertvittnesmål” från Vithanage. Vithanage har dock ingen medicinsk bakgrund, vilket har väckt ytterligare frågor kring beslutets legitimitet.

I februari 2021, efter en vädjan från Pakistans premiärminister Imran Khan, stoppades tvångskremationerna. Begravningar tilläts senare i det avlägsna Oddamavadi-området under strikt militär övervakning, men utan att familjerna fick delta i ceremonierna.

Gotabaya Rajapaksa tvingades avgå för två år sedan efter omfattande protester mot hans regering och en pågående ekonomisk kris som lett till en akut brist på mat, bränsle och mediciner i landet.

Australisk delstat tvingas lämna ut hemliga covid-dokument

Coronarepressionen

publicerad 1 juni 2024
– av Markus Andersson
Covid-restriktionerna i delstaten Victoria var bland de hårdaste i hela världen.

Hemliga regeringsdokument bakom den australiska delstaten Victorias långtgående och hårt kritiserade Covid-nedstängningar kommer att offentliggöras efter att delstatens hälsodepartement förlorat en nästan fyra år lång kamp om att fortsätta hålla dem dolda.

Delstatens huvudstad, Melbourne, införde några av världens hårdaste och mest långtgående covid-restriktioner och nedstängningen var också den längsta i hela världen. Denna vecka beordrade en domare departementet att behandla förfrågningar om informationsfrihet, som den tidigare domstolen frenetiskt vägrat, angående de genomgångar som lämnats till hälsoministern och andra folkhälsochefer kopplade till de ”folkhälsodirektiv” som togs fram under 2020.

Redan 2020 krävde den liberale parlamentsledamoten David Davis, med hänvisning till flera lagar, att genomgångarna skulle överlämnas och offentliggöras – tre förfrågningar gjordes också under sommaren och ytterligare en senare i december.

Hälsodepartementet vägrade dock och hävdade att arbetet skulle ”väsentligt och på ett orimligt sätt avleda resurser” från annat arbete, varpå David begärde en granskning av Victorias informationskommissionär, denne fattade dock inte något beslut i frågan inom utsatt tid, varför ärendena istället togs till domstolen.

Påstods ta fyra år

Där hävdade Victorias chef för covid-hantering, Jeroen Weimar, att det skulle ta cirka 200 veckor (eller fyra år) att behandla förfrågningarna. Andra makthavare påstod att kostnaden skulle uppgå till tiotusentals dollar, och ville med hänvisning till detta inte lämna ut informationen.

Domaren, Caitlin English, anser dock inte att ursäkterna är godtagbara skäl för avslag och sa i sitt beslut att hon inte trodde att departementet gjort en rimlig uppskattning av de resurser som krävdes för att behandla begäran – samt poängterade det ”starka allmänintresset” för att informationen offentliggörs.

Domaren medgav att de resurser som krävdes för att behandla begäran var betydande, men menade att detta ändå var fullt hanterbart.

Avdelningen, som bär bevisbördan, har inte övertygat mig om bevisen för att arbetet med att behandla begäran väsentligt och orimligt skulle avleda byråns resurser från dess övriga verksamhet. Jag uppmanar byrån att behandla Davis begäran”, konstaterade hon bland annat.

Tusentals sidor

Beslutet innebär att över 115 genomgångar som stödde delstatsregeringens ”folkhälsodirektiv” under covid-nedstängningarna kan komma att släppas – dessa är i genomsnitt på 40 till 60 sidor vardera.

David Davis. Foto: faksimil/Instagram

Davis menar att det finns ett mycket stort allmänintresse att handlingarna lämnas ut, särskilt med tanke på hur ovanligt hård covid-repressionen var i Victoria, jämfört med många andra platser.

Han pekar vidare på att det finns mycket begränsat med offentliggjord information som motiverar varför denna typ av restriktioner behövdes, samt att det finns ett stort intresse från allmänheten att få se resonemangen och den data som motiverat repressionen.

– Människor dog i onödan, vi vet det från hotellkarantänen, vi vet att många företag stängdes i onödan på grund av nedstängningsorder som inte tillät dem att fungera. Människor har rätt att få veta, kommenterar oppositionsledaren John Pesutto.

Han spekulerar vidare i att oviljan att lämna ut dokumenten beror på att myndigheterna inte ville att deras resonemang kring nedstängningspolitiken skulle avslöjas som bristfälliga eller undermåliga.

Inga livstecken från kinesisk medborgarjournalist

Coronarepressionen

publicerad 21 maj 2024
– av Jan Sundstedt
Zhang Zhan var en av de kineser som direktsände filmat material från Wuhan.

Medborgarjournalisten och visselblåsaren Zhang Zhan dömdes 2020 till fyra års fängelse för att ha ”sökt bråk och provocerat fram problem” i samband med att hon direktrapporterade på plats från coronautbrottet i Wuhan, tidigare samma år.

Zhan skulle ha blivit frisläppt för en dryg vecka sedan, men har varken hörts eller synts till, och det är oklart vad som har hänt.

Enligt västerländska medier och människorättsorganisationer greps och dömdes Zhan för att ha rapporterat om covid-utbrottet och Kinas repressiva nedstängningspolitik. Enligt Amnesty International ska hon också ha torterats i månader innan hon dömdes.

Från kinesiskt håll presenterar man en annorlunda bild, och menar att Zhang Zhan inte alls ägnade sig åt journalistik utan spred ”obekräftade rykten och beskyllningar” där syftet var att skada Kina, och att det var därför hon dömdes.

Det slutar med att Kinas insatser mot epidemin förringas. Det är hennes rapporter som skyller på regeringen som uppmuntrade västerländska politiker att ventilera sina ideologiska fördomar mot Kina”, uppgav statskontrollerade China Daily.

Ingen kontakt

Den 13 maj skulle Zhan ha frigetts – men det är oklart om så faktiskt har skett och vart hon i så fall tagit vägen. Internationella medier, människorättsgrupper och andra aktörer har försökt komma i kontakt med 40-åringen utan att lyckas.

Ren Quanniu, en före detta advokat som tidigare representerat Zhang, bekräftar att han inte lyckats nå hennes far och har uttryckt oro för att journalisten kan ha hamnat under någon annan form av polisiär kontroll efter sin fängelsevistelse.

Shen Yanqiu som skulle följa med familjen och möta Zhang vid fängelset vägrar också att prata med utländska journalister, och berättar kort att hon blivit ”inbjuden att dricka te” – en vanlig eufemism för polisförhör.

USA ”djupt oroade”

Zhangs föräldrar har heller inte velat prata med medier eller aktivister, telefonsamtal till brodern har lämnats obesvarade, och varken fängelseledningen eller Kinas utrikesministerium har svarat på några frågor om fallet.

USA är djupt oroat över rapporterna om att den kinesiska medborgarjournalisten Zhang Zhan har försvunnit efter att hon förväntades friges från Shanghais kvinnofängelse den 13 maj efter fyra års fängelse på grund av anklagelser i samband med hennes rapportering om utbrottet av covid-19 i Wuhan”, skriver den amerikanska ambassaden i ett pressmeddelande.

I sammanhanget kan nämnas att Zhang inte var den enda kinesiska journalist som fängslades i samband med sin covid-rapportering. I april förra året släpptes exempelvis journalisten Fang Bin efter att ha dömts till tre års fängelse – även han dömdes för att ha ”sökt bråk och provocerat fram problem”.

Rättegång mot Freedom Convoy-organisatör inledd

Coronarepressionen

publicerad 15 maj 2024
– av Sofie Persson
Pat King på väg till rättsalen under måndagen.

Freedom Convoy-organisatören Pat King står åtalad på totalt nio åtalspunkter och rättegången mot honom väntas pågå under tre veckor.

Det var i början av 2022 som lastbilsprotesten, Freedom Convoy, blockerade vägar i den kanadensiska staden Ottawa för att protestera mot regeringens totalitära covidpolitik. Protesten avslutades ytterst abrupt då statsminister Justin Trudeau valde att implementera krigslagar för att stoppa demonstrationen, vilket gjorde att polisen fick ökade befogenheter och använde våld samt fryste tillgångar för att bekämpa demonstranterna.

Freedom Convoy-ledaren Tamara Lich var en av dem som greps först och rättegången mot hennes medverkan inleddes förra året.

Under måndagen påbörjades rättegången mot King, som står anklagad på nio åtalspunkter relaterade till lastbilsprotesten. Bland annat för ohörsamhet mot ordningsmakten, för att ha hindrat polisen, för att ha blockerat en motorväg och även skadegörelse. King nekar till samtliga anklagelser.

”Handlar inte om politik”

King var en av de som syntes mest under demonstrationen då han också dokumenterade upplevelsen via bland annat livestream på sociala medier. Dessa filmer förväntas komma att användas som bevis mot King under rättegången. Åklagaren Emma Loignon-Giroux menar att fallet inte handlar om politik, utan om Kings uppförande under protesterna.

Det här fallet är okomplicerat. Det handlar inte om politik. Det är inte en debatt om regeringens svar på covid-19-pandemin, säger hon enligt National Post.

Loignon-Giroux menar att protesten skapade ”allvarliga störningar” och ”nästan outhärdliga” förhållanden som stadens invånare utsattes för. Ett första vittne, en boende i Ottawa, framträdde under måndagen och talade om hur omständigheterna var under lastbilsprotesten, och fler personer väntas vittna mot King. Försvaret kommer att tillkalla vittnen under pågående förhandlingar.

Domstolen har avsatt tre veckor för att pröva målet.