Vi lever omvälvande tider. Inte minst gäller detta i medievärlden. Den gamla medievärldens trångsynta och förlegade synsätt får inget syre från den allt mer medvetna delen av befolkningen och de inte så längre pampiga mediehusen fortsätter att urholkas i oförminskad takt. Journalister sparkas, den interna kritiken rasar - såväl på Public service som skvallertidningar som Expressen - och undersökningar om det rasande förtroendet avlöser varandra.
Den nyliberala vänstervridningen på mediehusen är närmast total.
Trots konstgjord andning, stora skattebidrag och ett innehåll som inte kan stå för sig självt, utan måste backas upp med självsignerade meddelanden om det egna mediets trovärdighet, lyckas man inte vända utvecklingen.
Kollapsen hade förstås gått avsevärt mycket snabbare om det inte varit för nämnda insatser men vad som vi nu ser är den ofrånkomliga effekten av flera årtionden av missbruk i journalistikens namn. Både som verktyg och i etiskt avseende.
En ny generation oberoende medier
De gamla medierna är beroende av både externa ägare såsom amerikanska investmentbanker som i fallet med Schibsteds tidningar och klaner som Bonnierfamiljen i fallet med DN, Expressen, Mittmedia med flera, men också av sina band till näringslivet genom högprofilerade annonsörer och osunt täta kontakter med politiker inom riksdag och regering.
Nya helt oberoende medier som Nya Dagbladet, Swebbtv, NewVoice och Samhällsnytt bryter så mycket mark att vi redan uppnått kritiska massor.
Generationsskiftet är redan ett faktum - om ännu inte helt fullbordat.
Avslöjanden och granskningar kan inte längre mörkas. Visselblåsare kan inte längre tystas. Myndigheter och brottsdomar granskas till det gamla etablissemangets stora förtret.
Visselblåsare på Nya Dagbladet
Ett talade exempel på detta skifte fick vi bevittna under fjolåret när den största visselblåsaren sedan Edward Snowden - Zachary Vorhies, flerårig chefsingenjör på Google och Youtube hoppade av företaget och läckte omfattande dokumentation ifrån miljardjätten och anmälde företaget för allvarliga brott till de amerikanska myndigheterna.
De gamla mediernas band till nya makthavare som Google är så starkt att ingenjören insåg lönlösheten i att vända sig till medier som New York Times eller BBC. Istället vände sig visselblåsaren till våra oberoende mediekollegor på andra sidan Atlanten, Project Veritas. Trots hot från Google och en total tystnad ifrån de gamla amerikanska mediehusen nådde nyheten hela vägen fram till Vita huset och via sociala och alternativa mediekanaler nådde läckan miljoner människor.
Med samma öronbedövande tystnad togs nyheten emot hos de gamla svenska mediehusen som från norr till söder fullständigt utelämnade det graverande avslöjandet om ett av världens mäktigaste företags misstänkta brott och olagliga påverkan av valprocesser och sökmanipulation.
Zachary Vorhies framträdde i Nya Dagbladet som första europeiska dagstidning kort efter avslöjandet hos Project Veritas och berättade i en unik intervju om hemligheterna bakom den amerikanska techjättens väggar.
Precis som andra oberoende medieföretag likt Project Veritas utsätts Nya Dagbladet för systematisk manipulation och bestraffning ifrån techföretag som Google och Facebook. Företagen tål inte kritik och granskning och som hämnd stryper man spridning av all vår journalistik via våra sociala mediekonton. Skuggbanningen som den kallas är mycket effektiv då den till synes låter användaren publicera informationen i sin kanal men där hemliga spridningsalgoritmer stryper så gott som all organisk spridning.
Allt fler läsare söker sig dock direkt till nyadagbladet.se och redaktionen har under en längre tid arbetat på att bygga bort beroendet av förlegade sociala mediekanaler som Facebook, Twitter, Youtube med flera.
Efterfrågan på oberoende journalistik och rapportering är större än någonsin och Nya Dagbladet växer både på höjden och bredden.
I möte med Ingrid Newkirk
I juni publicerade vi en unik intervju med världens främsta djurrättsaktivist Ingrid Newkirk på hennes 70-årsdag. Organisationen Peta som grundades av Newkirk firade samtidig med sina drygt sex miljoner medlemmar 40-års jubileum.
Teknikskifte
Vi lämnar samtidigt det gamla samhället bakom oss på flera plan. De gamla maktstrukturerna övervakar befolkningen i ett desperat försök att få grepp om såväl våra vanor som vår politiska uppfattning. Nya Dagbladet övergav under fjolåret bland annat därför gamla plattformar som Windows och programvaror ifrån slutna utgivare som Microsoft helt och hållet till förmån för Linux och program som bygger på öppen källkod i allt redaktionellt arbete.
Tillskott på redaktionen
Under fjolåret flyttade ålänningen och nationalekonomen Isac Boman till Sverige för att bli en permanent medarbetare på redaktionen och tog över rollen som redaktör och nyhetschef efter Alexander Almqvist-Paajanen. Boman har med sin breda samhälleliga bakgrund från finans- och medievärlden hjälpt till att lyfta och strukturera det redaktionella arbetet till nya nivåer.
Ökad lokaljournalistik
Under fjolåret kunde vi också presentera ett ökat fokus på lokaljournalistiken. Främst i Skåne och Malmö, men även i Dalarna och Västernorrland har de lokala resurserna växt och Nya Dagbladet har kunnat rapportera och bevaka flera lokala händelser och event. Inte minst är det rekryteringen av den mycket erfarne fotografen Freddy Mardell som möjliggjort unika reportage ifrån ett Malmö i totalt förfall.
Blickarna framåt
Utan en enda krona i skattemedel och någon extern finansiering utöver läsarnas donationer kliver Nya Dagbladet av egen kraft in på sitt nionde verksamhetsår. Starkare än någonsin med omkring 100 000 läsare och en kvarts miljon lästa artiklar varje månad seglar morgondagens dagstidning mot nya mål.
Under året planerar redaktionen bland annat att sjösätta en under längre tid genomarbetad plusprenumerationssatsning. Syftet är att kunna erbjuda mer exklusiva artiklar, guider, krönikor, tips och annat innehåll samtidigt som det är nödvändigt för den ekonomiska tillväxten på tidningen.
Målet är också att fortsätta bygga ut nya kanaler för spridning av nyheter och reportage som exempelvis Telegram, Spotify och Brighteon.
Redaktionen arbetar också för att kunna ta fram mer kampanjmaterial för européers etniska rättigheter och kommer under året att öka rapporteringen om både kränkningar men också framsteg som görs inom detta område för de mänskliga rättigheterna.
Tack vare er läsare står vi starkare än någonsin och välkomnar det nya året och decenniet med stor entusiasm i journalistikens och folkbildningens tecken för en hållbar värld med ökad förståelse och minskat lidande.
Allt gott!
Markus Andersson,
chefredaktör
