Kultur

I möte med världens främsta djurrättsaktivist

Peta är världens största djurrättsorganisation. I samband med grundaren och förgrundsgestalten Ingrid Newkirks 70-årsdag mötte vi henne för att höra mer om hennes livshistoria och nycklarna till framgångsrik aktivism.

Under 40 år har Ingrid Newkirk byggt upp People for the Ethical Treatment of Animals – en organisation som idag har mer än 6 miljoner medlemmar, över 400 anställda och som satt avtryck över hela världen. Det är från 16th street i Washington, på samma väg som Vita Huset som hon sitter i sitt kontor när vi når henne på telefon.

– Vissa människor föds till att kunna uppskatta konst, andra är musikaliska. Jag brydde mig bara alltid om djur, berättar Newkirk när vi frågar om den tidiga bakgrunden till hennes engagemang.

Från 7 års ålder bodde hon i Delhi i Indien och följde ofta med sin mor som då hjälpte Moder Teresas arbete med föräldralösa barn.

– Där kunde man se djur på gatan som var i väldigt dåligt skick. Det är boskap som slås och strövarhundar som svälter och är sjuka.

Särskilt intryck på henne gjorde moderns vana att stanna till om hon såg ett djur i nöd.

– De djuren berörde mig och jag lovade mig själv att jag skulle göra något viktigt för djur när jag växte upp. Sedan blev jag en tonåring och fokuserade bara på pojkar och annat men senare mindes jag och började enkelt med att jobba i en kennel.

Newkirk nämner att boken Animal Liberation av Peter Singer var en milstolpe i hennes liv.

– Till en början tänkte jag mest att ta hand om djur betyder att se till att de har mat och vatten och att ingen slår dem eller sätter fyrverkerier i svansen på dem eller något sådant. Den boken fick mig att tänka att djur kanske inte bara är här för att behandlas väl för våra egna behov utan att de kanske är sina små egna nationer, sina egna små stammar och att vi som människor med den makt vi har måste tänka även på andra varelser som kan känna rädsla, smärta och glädje och önskar frihet som vi gör. Djur har fantastiska talanger, men även om de inte skulle ha det så kan de känna och det bör vi respektera.

Hon talar sig idag varm om en vegansk livsstil men tillägger också att det inte alltid varit så och att hennes personliga omställning till vegansk kost var en lång process.

– När jag var 19 hade jag en egen päls. Min far och jag tror jag nog har ätit oss igenom hela djurriket. Han var en gourmand så han tyckte om äta alla möjliga sorters kött. Det var något jag tog till mig gradvis när jag såg hur djuren led. Det är viktigt att ge människor rum, att inte kritisera dem bara för att de gör vad de vuxit upp med.

 

Foto: Privat

 

Hon konstaterar att stora förändringar skett inte bara för henne själv utan även i omvärlden under de 40 år hon varit aktiv.

– När jag började visste människor helt enkelt inte vad man skulle äta om man inte åt djur, idag kan man bara gå till affären och hitta ett massivt utbud av vegansk mat. Då fanns det ingenting.

Newkirk har själv en bakgrund som polis, men även om en juridisk aspekt finns som en del av Petas verksamhet ligger den inte i fokus. Inte heller lobbyismen ligger i förgrunden trots närheten till Capitol Hill. Hon återkommer istället flera gånger till två andra saker hon menar ger resultat när det kommer till aktivism.

– Vi har först visat på grymheter och sedan visat alternativ för att göra omställningen enkel från mat, kläder, underhållning eller andra produkter där djur far illa. Regeringar och myndigheter är långsamma till handling men vi kan göra saker här och nu genom våra val och vår livsstil som i sin tur förändrar omvärlden.

Två saker som Peta mött särskild kritik för är de wallraffande infiltrationer man gjort för att påvisa missförhållanden, och de fall där man gått utanför lagens råmärken med aktivistiska insatser. Ett exempel på det var när Petas aktivister avbröt bilutställningar i protest mot att apor och andra djur då användes av merparten av världens bilföretag för krocktester. Efter att man inte fick gensvar på de aktionerna eskalerade man till att slå sönder bilar som donerats av sympatisörer till Peta för ändamålet. Någon märkbar reaktion fick man dock inte före man brände de donerade bilarna i sina aktioner och fick efter det sedermera biltillverkare en efter en att ge efter. När vi frågar Newkirk om ämnet civil olydnad lyfter hon upp perspektivet att civil på engelska insinuerar att vara civiliserad eller artig och att man måste veta vad man gör när man tar sig sådana friheter.

– Om du inte måste bli arresterad, bli inte det. Men om någon går in i ett laboratorium och berättar att ni inte ska förgifta de här hundarna eller blockerar en pälsbutik eller och säger att de stannar tills de slutar – de människorna ger något av sig själv och de som kritiserar dem bör fråga sig själva om de gör vad man kan göra för åstadkomma en förändring själva och om det fungerar.

 

Foto: Peta

 

Newkirk nämner en historia där hon tillsammans med en annan aktivist sprang ut på ett fält för duvskytte mitt i skottlossningen och satt arresterad i 14 dagar för aktionen.

– Jag har blivit arresterad dussintals gånger och när jag varit inspärrad vet jag varför jag är där.

Med en organisation som vuxit under 40 år frågar vi henne om hennes tillvägagångssätt när hon byggt upp Peta till vad det är idag och vad andra ledare och aktivister kan lära sig av det.

– Man kan inte se till pengar först – utan att alltid göra sitt bästa. Om andra märker att du är ärlig och försöker göra skillnad så kommer de till ditt stöd – och på det sättet växer du. Alla insatser har varit värdefulla, från någon enstaka timmes volontärarbete till nedsatt pris på ett tryckeri.

Hon understryker också vikten av att se potentialen i människor och att börja från deras synvinkel för att sätta saker och ting efterhand i ett större sammanhang.

– Någon kanske kommer in och bryr sig väldigt mycket om en hund, men ser inte hela bilden och så snart som det är möjligt försöker vi få dem att se att det inte bara handlar om en enskild hund – utan om djurens rätt i stort.

Newkirk berättar också om misstag hon gjort på vägen och vad hon ångrar eller skulle göra annorlunda med den kunskap hon har idag.

– Det är mycket jag skulle göra annorlunda, och jag skulle börja med att födas mer intelligent. Jag har varit väldigt otålig och ibland är det bra men inte alltid. Jag har haft dåligt tålamod med människor som inte presterat på grund av personliga problem eller andra olika orsaker. Jag brukade också anställa människor för att jag tyckte de var trevliga – men om du inte driver en välgörenhetsorganisation som ett företag så kommer du inte få saker gjorda. Bara för att någon tycker om djur betyder det inte att de automatiskt ska ha ett jobb i din organisation – för kanske är de inte lika bra som någon som kan göra jobbet för djuren bättre eller snabbare. Det är också hemskt att behöva avskeda en trevlig människa.

I slutet av intervjun hinner vi också lyfta frågan om hur hon själv hanterat sina kritiker.

– Det finns exempelvis jägare som blir upprörda över att vi kritiserar jakt för underhållning och de kan säga att de passar på att steka en extra hamburgare ikväll. Men det är inget man kan haka upp sig på, huvudsaken i slutändan är att meddelandet går fram – det är så människor förändras.

 


Isac Boman
isac.boman@nyadagbladet.se


Liknande artiklar


Eftersom du läser det här…

Nya Dagbladet är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning. Vi ägs inte av några mediekoncerner eller utländska riskkapitalbolag. Vi styres inte av industriintressen eller någon politisk korrekthet.

Men att driva fri oberoende media kostar. Med ditt stöd kan vi fortsätta att växa och bli en verkligt utmanande kraft till de gamla mediehusen.

Stöd oss via Swish på 0727220172, PayPal eller via andra alternativ på denna länk.

Tack för ditt stöd!